Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vattenfotavtryck för olika proteinkällor: En jämförelsestudie av animaliska och vegetabiliska vattenfotavtryck
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Industrial Ecology.
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Sustainable development, Environmental science and Engineering, Industrial Ecology.
2016 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Water footprint of protein sources : An comparison between farm animal products and crops water footprint (English)
Abstract [sv]

Vår konsumtion av vatten står i nära relation till vad vi äter. Virtuellt vatten är den mängd vatten som använts för att skapa en vara eller en tjänst. För att beräkna den påverkan som processens alla ingående delar ger ur vattensynpunkt används metoden Water Footprint, vattenfotavtryck. Beräkning av vattenfotavtryck möjliggör kartläggning av hur virtuellt vatten, nämligen vattenanvändning för produktion av varor, flödar mellan länder på grund av global handel. Totalkonsumtionen av kött har ökat med hela 70 % och en genomsnitt svensk äter idag 88 kg kött per år. Då konsumtion av animaliska livsmedel är roten till de rådande miljöproblemen rekommenderas en ändring av konsumtionsvanor. En övergång mot animaliska livsmedel med mindre klimatpåverkan bör ske.

Denna studie syftar till att jämföra och utvärdera olika proteinkällors vattenfotavtryck med hänsyn till produktionslandets vattensituation, ur ett svenskt konsumtionsperspektiv. Utifrån formulerat syfte gjordes en jämförelsestudie vars avsikt var att beskriva Sveriges livsmedelskonsumtion och dess utmaningar ur ett hållbarhetsperspektiv i form av vattenfotavtryck. I jämförelsen användes de animaliska proteinkällorna nötkött och kyckling samt de vegetabiliska proteinkällorna sojabönor och gröna ärtor. Valet av proteinkällornas produktionsländer gjordes utifrån importdata tillsammans med ett svenskt alternativ. En överskådlig blick över proteinkällornas vattenfotavtryck samt inverkan kopplat till ursprungslandets vattensituation skapades. De avgörande beräkningarna av vattenfotavtrycket redovisades i liter vatten per gram protein.

Resultatet visade att nötkött har det största totala vattenfotavtrycket. Svenskt och Irländskt nötkött kräver 30,6 respektive 23,7 liter vatten/gram protein. Det lägsta vattenfotavtrycket i liter vatten/gram protein hade dansk kyckling på 5,7 liter/gram protein. Svensk kyckling krävde något mer, 6,6 liter vatten/gram protein. Vid produktion av sojabönor används 15,2 liter vatten/gram protein för amerikanska och 20,2 liter vatten/gram protein för brasilianska. Vattenfotavtrycket för svenska gröna ärtor var 9,8 liter vatten/gram protein, dvs högre än både dansk och svensk kyckling. Sannolikheten gällande resultatet ifrågasätts och diskuteras ingående under studiens diskussionsdel, bland annat ifrågasätts det låga vattenfotavtrycket för kyckling.

Genom att studera vattenfotavtrycken ingående komponenter tillsammans med ländernas vattenstressindex skapades en djupare förståelse. Vid val av svenskt eller irländskt nötkött är det ur vattenhållbarhetsperspektiv fördelaktigt med konsumtion av svenskt nötkött. Detta då vattenfotavtryckets ingående komponenter för det irländska nötköttet har en sämre inverkan på miljön ur ett globalt perspektiv. För svensk eller dansk kyckling konsumeras med fördel den svenska kycklingen trots ett högre vattenfotavtryck, Danmarks vattenstressindex låg på hela 15,5 % i jämförelse med Sveriges 2,4 %. Vattenstressindex för Brasilien är 1,24 % och för USA 22,6 % vilket gör att konsumtion att sojabönor från Brasilien är att rekommendera. Detta förstärks vid analys av vattenfotavtryckets ingående komponenter. Sätt till hållbar vattenanvändning är konsumtion av gröna ärtor trots sitt låga proteininnehåll ett bra substitut. 

Abstract [en]

Our consumption of water is closely related to what we eat. Virtual water is the amount of water needed to produce a product (good or service). To be able to calculate the water consumption the method water footprint is used. It shows all ingoing parts of the total consumption of water. Calculating the water footprint enables the mapping of the virtual water, namely water use for production of goods, flows between countries because of global trade. The total consumption of meat has risen by 70% since 1960. The Swedish average yearly consumption of meat amounted to 88 kg in 2014. Consumption of animal products is one of the biggest causes to environmental issues, such as greenhouse gas emissions. Because of the large environmental impact of animal product the consumption has to decrease. People need to eat a plant-based diet to have a smaller impact.

This study aims to compare and evaluate different protein sources water footprint with regard to their origin, from a Swedish consumer perspective. Based on the formulated purpose, a study is made to describe Sweden's food consumption and its challenges from a sustainability perspective in regard to the water footprint of protein sources. In the comparison of protein sources a selection based on Swedish consumption and possible substitutes to meat. The selected animal based sources where beef and chicken and the vegetable protein sources, soybeans and green peas. The origin of the protein sources where based on Swedish import statistics. Thereafter an overview was made on the water footprint of the different sources. Calculation was made by taking the water footprint [Liter per kg] and the amount of protein [g per 100 g] to get the water footprint per gram of protein [Liter per gram]. To get a deeper understanding of the implications of the footprint a combination of the footprint and the current water current water situation was created.

The results showed that beef has the largest total water footprint. Swedish and Irish beef requires 30.6 and 23.7 liters / gram of protein. Danish chicken had the lowest water footprint in liters water / gram protein of 5.7 liters / gram of protein. Swedish chicken had a bit higher footprint of 6.6 liters of water / gram of protein. The production of soybeans in the US used the amount of 15.2 liters / gram of protein. The production of soybeans in Brazil had a water footprint of 20.2 liters / gram of protein. The water footprint of Swedish green peas was calculated to 9.8 liters of water / grams of protein, which is higher than both the Danish and Swedish chicken. The results probability is both questioned and discussed in the discussion part of the report. Where the low water footprint of chicken is highly questioned.

By studying the water footprint ́s components together with the countries' water stress index created a deeper understanding. From a water consumption view it is better to consume Swedish beef rather than beef from Ireland. This is because of the components of the Irish water footprint has a larger impact on the water availability. Even though the Swedish chicken has a larger water footprint it is a better choice because of the water situation in Denmark. Denmark ́s water stress index was as high as 15.5% in comparison with Sweden 2.4%. The Water stress index for Brazil is 1.24% and the US 22.6%, which mean that the consumption of soybeans from Brazil is recommended. Just taking the components of the water footprint in consideration makes same recommendation. If only seen to sustainable water consumption green peas are despite its low protein content, a good substitute. 

Place, publisher, year, edition, pages
2016.
Series
TRITA-IM-KAND 2016:20, 20
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-189162OAI: oai:DiVA.org:kth-189162DiVA: diva2:943688
Supervisors
Available from: 2016-06-28 Created: 2016-06-28 Last updated: 2016-06-28Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2366 kB)345 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2366 kBChecksum SHA-512
60add616e3eb028c10fbcb8bc6e4cea46c70a0d2f1cf2a7b2422460254b7f025582aa8b890d6e2c9471d1b3722d1f677bd6bbdfcdf3cc5a705d8acecf210edce
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Industrial Ecology
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 345 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 182 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf