Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Organising and translating social sustainability: A study of difficulties in implementing social strategies in municipal urban planning
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Urban Planning and Environment, Urban and Regional Studies.
2016 (English)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
Att organisera och översätta social hållbarhet : En studie av svårigheter i att implementera sociala strategier i kommunal stadsplanering (Swedish)
Abstract [en]

During the past decade policies and strategies for social sustainability have been developed in order to draw attention to the issue of redistribution of resources in the city and the creation of environments for everyone, and to “enhance social sustainability” is a common policy objective in contemporary Swedish urban planning. It is, however, not clear or predictable what social strategies actually deliver in terms of tangible results. On the one hand, the introduction of the concept has encouraged a debate around equality and democracy in urban areas. On the other hand, in a context of an entrepreneurially oriented urban development, the concept seems to legitimise actions “in the name of sustainability”, that do not necessarily have any redistributive effects. The aim of this project has been to explore how social sustainability as a policy objective is framed and realised in contemporary Swedish municipal urban planning, and what difficulties might occur in the implementation of social strategies. The purpose has been answered through the following research questions:

  • How is the concept of social sustainability incorporated and operationalised within the sphere of urban planning and city administration?
  • What kind of obstacles and goal conflicts that obstruct implementation do the actors involved experience?

In order to carry out the aim and answer the research questions a case study has been realised in the municipality of Huddinge. Two different qualitative methods have been used. Analysis of policy documents has demonstrated how the concept of social sustainability is defined in the municipality and what goals and strategies are set up in order to reach there. Semi-structured interviews with planning actors in the municipal organisation have created an understanding of how the public servants handle the issue in their everyday practice and what kind of obstacles they encounter. The theoretical framework consists of two components. Theoretical reasoning around the concept of social sustainability sheds light on what possibilities as well as contradictive and conflictual aspects the concept entails. The approach of Actor Network Theory has allowed an understanding of the municipal organisation as an assemblage of different human and non-human actors involved in the task of making Huddinge socially sustainable. Furthermore, it has encouraged an open-ended inquiry emerging from the interviewees' own perspectives, preventing an understanding limited to explanations anticipated beforehand.

The most important results show that the social sustainability work in Huddinge consists of ambitious objectives but that the efforts are performed in a loosely connected network of heterogeneous actors where the work is rather fragmented and many efforts are dependent on individuals. Artefacts in terms of, for example, check-lists play an important role in order to allow all planners to function as agents of change. Implementation difficulties has shown to be wider than usually indicated, and are mainly related to lack of political prioritisation among objectives, lack of routines and knowledge, preconceptions and lack of representation among planners, lack of possibilities to influence market conditions as well as the prioritisation of economic aspects over social issues. In order to facilitate implementation a number of suggestions are being made, including the promotion of a political debate around social objectives and the meaning of social sustainability, to increase resources for the development of routines and an increased knowledge base in order to stabilise the network, and to find means to limit the influence of private actors. It is also concluded that social sustainability has to be prioritised and that goal conflicts with the economic dimension has to be handled in order to produce substantial change.

Abstract [sv]

Under det senaste decenniet har strategier för social hållbarhet utvecklats för att uppmärksamma frågan om urban resursfördelning och skapandet av miljöer för alla, och att ”stärka social hållbarhet” är ett vanligt policymål i dagens svenska stadsplanering. Det är dock inte varken självklart eller förutsägbart vad sociala strategier faktiskt leder till för konkreta resultat. Å ena sidan har introducerande av begreppet social hållbarhet uppmuntrat till debatt kring jämlikhets- och demokratifrågor. Å andra sidan, i en kontext av en entreprenöriellt orienterad stadsutveckling, verkar begreppet kunna legitimera åtgärder ”i hållbarhetens namn”, som inte har någon egentlig omfördelande effekt. Syftet med studien har varit att utforska hur social hållbarhet som ett policymål inramas och förverkligas i nutida svensk stadsplanering, samt vilka svårigheter som kan uppstå i implementeringen av sociala strategier. Syftet har besvarats genom följande forskningsfrågor:

  • Hur är begreppet social hållbarhet införlivat och operationaliserat inom området stadsplanering
  • och kommunal förvaltning?
  • Vilka svårigheter och målkonflikter som försvårar implementering upplevs av involverade

aktörer?

En fallstudie i Huddinge kommun har utförts för att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna. Två olika kvalitativa metoder har använts. Analys av policydokument har visat hur konceptet social hållbarhet definieras i kommunen samt vilka mål och strategier som har satts upp för att nå dit. Semistrukturerade intervjuer har skapat en förståelse för hur tjänstepersonerna i den kommunala organisationen hanterar frågan i deras vardagspraktik och vilka typer av svårigheter de upplever. Studiens teoretiska ramverk består av två delar. Ett teoretiskt resonemang kring begreppet social hållbarhet tydliggör vilka möjligheter samt vilka motsägelsefulla och konfliktuella aspekter begreppet bär på. Angreppssättet aktör-nätverksteori har möjliggjort en förståelse av den kommunala organisationen som en samling av olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer involverade i uppgiften att göra Huddinge socialt hållbart. Dessutom har det uppmuntrat en förutsättningslös undersökning utifrån intervjupersonernas egna perspektiv, vilket har förhindrat en förståelse begränsad till på förhand antagna förklaringar.

De viktigaste resultaten visar att arbetet för social hållbarhet i Huddinge består av ambitiösa målsättningar, men att ansträngningar utförs i ett löst sammansatt nätverk av heterogena aktörer där arbetet är relativt splittrat och många insatser är individberoende. Artefakter i form av exempelvis checklistor spelar en betydande roll i att tillåta alla planerare att fungera som förändringsagenter. Implementeringssvårigheter har visat sig vara bredare än vad som vanligtvis föreslås, och beror främst på brist på politisk prioritering bland målsättningar, brist på rutiner och kunskap, fördomar och brist på representation i planerarkåren, brist på verktyg att påverka marknadsvillkor samt prioritering av ekonomiska aspekter framför sociala frågor. Ett antal förslag för att underlätta implementering ges, vilka innefattar att stimulera en politisk debatt runt sociala målsättningar och betydelsen av begreppet social hållbarhet, att satsa ökade resurser på att utveckla rutiner och en utökad kunskapsbas med syftet att stabilisera nätverket, samt att hitta sätt att begränsa privata aktörers inflytande. Slutsatsen har även dragits att social hållbarhet måste prioriteras samt att målkonflikter med den ekonomiska dimensionen behöver hanteras för att någon betydande förändring ska kunna ske.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 59 p.
Series
SoM EX, 2016-13
Keyword [en]
Social sustainability, sustainability strategies, municipal urban planning, implementation, Actor Network Theory
Keyword [sv]
Social hållbarhet, hållbarhetsstrategier, kommunal stadsplanering, implementering, aktör- nätverksteori
National Category
Social Sciences Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-188833OAI: oai:DiVA.org:kth-188833DiVA: diva2:939647
Subject / course
Urban Planning and Design
Educational program
Degree of Master - Sustainable Urban Planning and Design
Presentation
2016-06-02, Room 4055, Drottning Kristinas Väg 30, Stockholm, 13:00 (Swedish)
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-06-20 Created: 2016-06-20 Last updated: 2016-06-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1666 kB)110 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1666 kBChecksum SHA-512
9490e05df99c007836ac419d03a4499e70a55e1ffe6ab1cde3faf55be95381a51545155b469e4632ff05547018717b591486a7bc1741d19c99acd3686b216361
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Urban and Regional Studies
Social SciencesHuman Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 110 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 351 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf