Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ordnad utmönstring av hälso- och sjukvårdsmetoder
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences. Region Östergötland, Heart and Medicine Center, Allergy Center.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Division of Health Care Analysis. Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
2016 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Evidence based disinvestment of health care services (English)
Abstract [sv]

Bakgrund

Det ligger en stor utmaning i att organisera en långsiktigt hållbar sjukvård som samtidigt håller hög kvalitet och är tillgänglig på lika villkor för alla medborgare.

Utmönstring i hälso- och sjukvården innebär att metoder/vårdåtgärder tas bort eller får begränsad användning inom det existerande utbudet av offentligt finansierade åtgärder. En kvalitetsförbättring pågår ständigt, där onödig, skadlig eller ineffektiv vård ersätts med nya bättre metoder, utan att det i allmänhet uppfattas som ett utmönstringsarbete. Med tiden uppstår dock en situation där det blir svårt att hitta uppenbart ”onödig, skadlig eller icke-effektiv” vård. Detta innebär att snävare prioriteringar eller ransoneringar måste göras i vårdutbudet och att utmönstring blir  en nödvändig komponent för att säkra vårdens kvalitet inom begränsade budgetramar.

Syftet med denna rapport om ordnad utmönstring är att beskriva hur utmönstring upplevs och utförs i Sveriges landsting och regioner samt hur arbetet bedrivs. Vi ger också en kortfattad översikt över vad som sker internationellt. Fenomenet utmönstring har exemplifierats genom ett antal pågående eller genomförda utmönstringsinitiativ och ett tentativt ramverk för ordnad utmönstring i en svensk kontext föreslås. Arbetet har delats upp i följande delar:

  • Intervjustudie för kartläggning av utmönstringsaktiviteter i Sverige
  • Fallstudier av aktiv utmönstring
  • Översikt över utmönstringsinitiativ internationellt
  • Beskrivning av processerna och olika typer av utmönstring i ett översiktligt ramverk

Metod

En inledande studie av litteraturen gjordes 2012 som underlag för en pilotstudie och som introduktion till ämnet. Litteratursökningen kompletterades med nya söktermer 2013 till 2015. Vidare har telefonintervjuer genomförts med experter i Sveriges landsting och regioner. En enkät konstruerades för att användas som intervjumall och för att även kunna fungera som epost-enkät om någon av våra informanter föredrog detta.

Resultat

I Sverige är det fortfarande en ganska begränsad aktivitet som kan benämnas ”ordnad utmönstring”. Utmönstring av hälso- och sjukvårdsmetoder började diskuteras öppet i början av 2000-talet, vilket ledde till att flera landsting började skissa på policyer för utmönstring, men föresatserna har inte alltid kunnat infrias. Ordnad utmönstring sker i en del landsting/regioner inom ramen för ett mer allmänt förbättringseller prioriteringsarbete och termen utmönstring används inte alltid. I intervjuerna tyckte ändå merparten att utmönstring var en viktig fråga som kräver specifik uppmärksamhet.

En ordnad utmönstring förutsätter alltid en aktiv handling, dvs. den inkluderar ett medvetet ställningstagande om att sluta använda, begränsa användning av eller dra tillbaka resurser från en existerande vårdpraxis. Utmönstringsarbetet har hittills dock i de flesta fall varit ”löst” organiserat. Den mest aktiva utmönstringen förekommer där det finns ett prioriteringsråd eller en grupp/enhet för ordnat införande och utmönstring.

I rapporten beskrivs utmönstringens komponenter och delprocesser i ett översiktligt ramverk. Frågan hur dessa processer ser ut besvarades till stor del i intervjuerna. Intervjuresultaten har sedan fogats samman med information från litteraturen i en beskrivning av hur en ordnad utmönstring kan se ut. Oavsett orsaker och mål med utmönstringsarbetet ställs man inför i stort sett samma problem och följer samma steg eller delprocesser. I stora drag består delprocesserna av:

  • identifiering av utmönstringsobjekt
  • urval och beredning av utmönstringsförslag
  • beslutsfattande
  • genomförande/implementering av beslut samt
  • uppföljning och eventuell omprövning av beslutad utmönstring

En av de delprocesser som hittills inte fått mycket uppmärksamhet är hur utmönstringsbesluten implementeras i verksamheterna. Detta verkar dock vara ett område på uppgång internationellt och vi har därför valt att utveckla detta i ramverket. Liksom vid implementering av nya metoder finns det vid utmönstring en rad strategier och praktiska åtgärder för att underlätta och påskynda den önskvärda förändringen. Dessa strategier bygger på olika mekanismer för att eliminera hinder och utnyttja drivkrafter.

För att illustrera de resultat som läggs fram i rapporten presenteras fyra utmönstringsfall lite mer ingående. Dessa visar hur det kan gå till när metoder identifieras som utmönstringsobjekt, hur ärenden bereds och genomförs samt vilka diskussioner som kan uppstå. Fallen har valts ut för att visa variationen i typ av utmönstringsobjekt och i utfall av utmönstringsarbetet.

Intresset för utmönstring har ökat internationellt under senare år. Problematiken med ökade kostnader för hälso- och sjukvården finns överallt i världen och utmönstring diskuteras i många länder. Från början var fokus på att utmönstra för att effektivisera vården. Utvecklingen gick sedan mot en omvärdering (re-assessment) av äldre metoder för att kunna göra evidensbaserade utmönstringar. Detta resulterade i så kallade ”low-value-lists” och ”do-not-do”- rekommendationer. Idag ställer man frågan hur de olika utmönstringsinitiativen fallit ut och studier har visat att efterlevnaden till”low-value-lists” är ganska blygsam.

Slutsatser

Mycket talar för att effektivare utmönstringsprocesser kommer att krävas för att få en långsiktigt hållbar finansiering av hälso- och sjukvården. Ivår studie har vi kunnat fastställa att utmönstring används för såväl effektivisering av vården som för kostnadskontroll.

  • De flesta landsting/regioner arbetar med eller har arbetat med utmönstring enligt definitionen beslut om att ta bort eller begränsa användningen av metoder/vårdåtgärder inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
  • De huvudsakliga anledningarna till att ta bort metoder är att man behöver: utveckla verksamheten, omfördela resurser till nya metoder, kontrollera kostnaderna och/eller effektivisera vården.
  • Vi identifierade två huvudtyper av ordnad utmönstring i Sverige: - ordnat införande med utmönstring som en integrerad del (”in/ututmönstring”) samt - proaktiv identifiering av utmönstringsobjekt med en efterföljande beredning och prioritering av objekten.
  • Metoder som utmönstras är en blandning av läkemedel, ickefarmakologiska metoder och sätt att organisera vården.
  • Många metoder som utmönstrats finns kvar som privat finansierade alternativ.
  • Prioriteringsprinciper är ofta vägledande i utmönstringsarbetet liksom metoder för evidensbaserad medicin och medicinsk teknologiutvärdering.
  • Viktiga kriterier för klassificering som utmönstringskandidat är att: - metoden har skadliga effekter eller mycket liten klinisk nytta - metoden inte är kostnadseffektiv - metoden upplevs ha negativa effekter på organisation och/eller arbetsmiljö
  • Det finns även metoder som utmönstrats pga. etiska ställningstaganden om vad den offentligt finansierade vården ska täcka in, utöver riksdagens etiska principer för prioritering eller enligt särskilda tolkningar av dessa.
  • Utmönstring sker idag utan någon högre grad av medborgarinflytande i processerna och dokumentationen av arbetet, i den mån sådan finns, är oftast inte lätt åtkomlig.

För att förbättra vårdkvaliteten och samtidigt kontrollera kostnaderna för sjukvården krävs att utmönstring blir en nationell fråga. Etiskt svåra frågeställningar i samband med utmönstring har gjort att detta är ett problem som beslutsfattare på regional politisk och administrativ nivå har svårt att tackla. Konflikter kan uppstå mellan patientens intressen och vårdgivarens budgetansvar och det är inte alltid lätt att avgöra vilka metoder som är medicinskt motiverade att använda i enskilda patientfall, vilket gjort att etiska dilemman uppstått.

Oavsett vilka etiska dilemman och svårigheter som uppstår, och vilken organisatorisk nivå besluten än fattas på, så kommer det att behövas en användbar arbetsmodell för att aktivt ta bort metoder från det offentliga vårdutbudet. I vår studie har vi skissat på ett ramverk som beskriver processerna i grova drag och där medicinska och ekonomiska såväl som sociala och etiska aspekter inkluderas.

Abstract [en]

Background

It is a great challenge to provide a sustainable health care that maintain high quality and is available on equal terms for all citizens.

Disinvestment in health care implies that existing health care services/interventions are removed from the publicly funded supply of health care or that they will be restricted in use. Quality improvements are continuously performed and unnecessary, harmful or ineffective services are replaced with new and better ones. This is generally not perceived as disinvestment. With time, however, a situation arises where it will be difficult to find "unnecessary, harmful or ineffective" care. This implies that clear priorities must be set for the provision of care and that evidence based disinvestment will be a necessary component to ensure the quality of care within limited budgets.

The aim of this report on evidence based disinvestment is to describe how this is perceived and performed in Sweden's county councils and regions. We also give a brief overview of international disinvestment initiatives. The concept of disinvestment is illustrated by a number of ongoing or completed disinvestment initiatives and through a tentative framework for disinvestment in a Swedish context. The work has four parts:

  • An interview study for mapping disinvestment activities in Sweden
  • Case studies of active disinvestment
  • An overview of disinvestment initiatives internationally
  • A description of disinvestment processes and different types of disinvestment in a schematic framework

Methods

An initial literature search was performed in 2012 as a basis for a minor pilot study and to provide an introduction to the subject. The literature search was supplemented with new search terms in 2013 and 2015. The interviews were conducted by telephone with experts at Sweden's county councils and regions. A questionnaire was constructed to be used as an interview template and to serve as an e-mail survey in case any of our informants preferred this.

Results

In Sweden, open discussions on disinvestment of health care practices began in the early 2000s, which led to several counties starting to sketch on disinvestment policies. Few policies were, however, realized in practice. Organized disinvestment occurs in some counties/regions in the context of more general improvement or prioritization efforts and the term disinvestment is not always used. The majority of our respondents still thought that disinvestment was a significant issue requiring special attention.

An evidence based disinvestment is always active, that is, it includes a conscious decision to stop using, restrict the use of, or withdraw resources from existing healthcare practices. The disinvestment work, however, was in most cases not clearly organized. The most active disinvestment work occurs where there is a priority setting committee or a group for evidence based adoption and disinvestment.

This report describes disinvestment components and sub-processes in a schematic framework. The character of these processes was in large mapped by the interviews. Interview results were then synthesized with information from the literature into a tentative description of evidence based disinvestment. Whatever the causes and goals with disinvestment, the same problems arise and the work follows in large the same steps or sub-processes. Broadly, these sub-processes are:

  • identification of disinvestment objects
  • choice and preparation/assessment of disinvestment proposals
  • decision making
  • implementation of decisions and
  • follow-up and possible revision of decided disinvestments

One of the sub-processes, that so far received little attention in Sweden, is how disinvestment decisions are implemented in operational health care. We have chosen to develop this in the framework as it seems to be an area on the rise internationally. There is a range of strategies and practical measures to facilitate and accelerate a desired change. This has been thoroughly investigated regarding implementation of new methods. Such strategies are based on different mechanisms to eliminate barriers and utilize facilitators.

To illustrate the results presented in the report we present four cases of disinvestment in a little more detail. These are examples of how practices are identified as disinvestment objects, the preparation of cases, implementation of decisions, and of controversies that might arise. The cases have been selected to show the variation in types of disinvestment objects and the outcomes of disinvestment initiatives.

Disinvestment has gained increased interest internationally in recent years. The problem of rising health care costs is present everywhere in the world and disinvestment is discussed in many countries. Early on, the focus was on disinvestment for greater efficiency. Then the trend turned to re-assessment of old services to be able to make evidence-based disinvestments. This resulted in so-called "low-value-lists" and "do-notdo" recommendations. Today, the focus is on measurable outputs of different disinvestment initiatives and studies have shown that compliance with "low-value-lists" is modest.

Conclusions

There are many indications that the future will call for efficient disinvestment processes to obtain a sustainable health care financing. Our study shows that disinvestment is used both for efficiency reasons and for cost control.

  • Most counties/regions are using or have used disinvestment; defined as decisions to withdraw or restrict the use of services/interventions in publicly funded health care.
  • The main reasons for disinvestment is the need for: quality improvements, reallocation of resources to new practices, cost control and/or better efficiency.
  • We identified two main types of organized disinvestment in Sweden: -  evidence based adoption including disinvestment as an integral part, and - proactive identification of disinvestment objects with a subsequent assessment and prioritization of the objects.
  • Services that are withdrawn or restricted in use is a mixture of pharmaceuticals, non-pharmaceutical methods and organizational arrangements.
  • Many withdrawn services remains available as privately funded options.
  • Prioritization principles are often indicative of disinvestment work and evidence-based medicine and health technology assessment are considered as obvious components.
  • Important criteria for classification as disinvestment candidates are: - the service/intervention has adverse effects or very little clinical benefit - the service/intervention is not cost effective - the service/intervention is perceived to have negative effects on the organization and/or work environment
  • There are also services that have been removed due to ethical considerations on what publicly funded healthcare should cover.
  • Today, disinvestment takes place without sufficient openness and citizen involvement in the processes. Documentation of the work, to the extent there is any, is usually not readily accessible.

In order to improve health care quality, and at the same time control rising costs, it will be required that disinvestment is placed on the national agenda. Ethically difficult considerations associated with disinvestment have made it a question hard to tackle for decision makers at the regional political and administrative levels. Conflicting interests may arise between the patient and the caregiver's budgetary commitment. It is not always easy to determine which interventions are medically and socially justified in the individual patient case, which induces ethical dilemmas.

Regardless of the ethical dilemmas and difficulties that arise – and at which organizational level decisions are made – a useful working model will be required for active withdrawal of services from the supply of publicly funded health care. In our study, we have outlined a framework that describes the processes, including medical and economic as well as social and ethical aspects.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. , 109 p.
Series
CMT Report, ISSN 0283-1228 (print), 1653-7556 (online) ; 2016:2
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-128619ISRN: LIU CMT RA/1602Libris ID: 19700390OAI: oai:DiVA.org:liu-128619DiVA: diva2:930795
Available from: 2016-05-25 Created: 2016-05-25 Last updated: 2016-09-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Ordnad utmönstring av hälso- och sjukvårdsmetoder(961 kB)157 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 961 kBChecksum SHA-512
73dd2add1eca1475f309a676035ede33b07e0c06322fee0f59c34d8489bc90235baf9fbee825f8e01da3746c42fbfd2a67af0343c95d8524bf5b3eddc876368f
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Roback, KerstinBernfort, LarsLundqvist, MartinaAlwin, Jenny
By organisation
Division of Health Care AnalysisFaculty of Medicine and Health SciencesAllergy Center
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 157 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 704 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf