Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Har inkomst, arbetstid utbildning och familjekonstellation ett samband med kvinnor och mäns tid i obetalt arbete?: En kvantitativ studie
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
2016 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sammanfattning

 

Då studier visat att det förekommer en ojämn fördelning av det obetalda arbetet mellan män och kvinnor är det relevant att undersöka faktorer som kan tänkas ge upphov till detta. Denna studie syftar därför till att undersöka sambandet mellan inkomst, arbetstid, utbildning och familjekonstellation (antal hemmavarande barn och småbarn) vid mängden hushållsarbete gifta/sammanboende män och kvinnor utför. Tidigare studier visar även att förekomsten av barn i hushållet ökar mängden hushållsarbete och att denna ökning främst gäller för kvinnor. Utifrån denna vetskap utformades studiens två frågeställningar där den första fokuserar på hushållsarbete kopplat till vardagliga sysslor och den andra på hushållsarbete kopplat till omsorg av barn. Studiens teoretiska ramverk bygger på specialiseringsteorin och autonomimodellen. Specialiseringsteorin är en ekonomisk teori som förklarar fördelningen av hushållsarbete genom att individen specialiserar sig på en syssla, om exempelvis mannen specialiserar sig på tid i betalt arbete är det rationellt att kvinnan specialiserar sig på obetalt arbete. Autonomimodellen förklarar istället fördelningen av hushållsarbete genom en individs individuella inkomst. Kvinnor med hög inkomst förväntas utföra mindre hushållsarbete än kvinnor med låg inkomst om de förvaltar sina resurser rätt och ”köper sig loss” från ansvaret i hemmet genom exempelvis hushållsnära tjänster i form av städhjälp. Mängden hushållsarbete som män utför påverkas enligt modellen inte av deras individuella inkomst. Utifrån teorin utformades fyra hypoteser som används vid tolkning av resultat och analys för att lättare besvara studiens centrala frågor.

Datan är hämtad från Levnadsnivåundersökningen 2010 och studien tillämpar således kvantitativ metod för att besvara dess frågeställningar. Studiens beroendevariabel delas upp i två kategorier, en för hushållsarbete (vardagssysslor) och en för hushållsarbete (omsorg av barn) och testas i separata analyser för kvinnor och män med hjälp av multipel OLS regression. Resultaten visar att det finns ett samband mellan utbildningsnivå, antal barn och småbarn för både män och kvinnor vid mängden hushållsarbete (vardagssysslor och omsorg av barn) de utför, men att dessa samband varierar olika mycket för kvinnor och män. Resultaten indikerar även att det är relevant för vidare studier att särskilja hushållsarbete som syftar till vardagssysslor från hushållsarbete som berör omsorg av barn.

Place, publisher, year, edition, pages
2016.
Keyword [sv]
Hushållsarbete, autonomimodellen, specialiseringsteorin, könsidentitet, obetalt arbete
National Category
Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-130427OAI: oai:DiVA.org:su-130427DiVA: diva2:930177
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-06-07 Created: 2016-05-23 Last updated: 2016-06-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(805 kB)38 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 805 kBChecksum SHA-512
7ad56a7584fc5cd2d8cd94dc3b552690e2cfac5634014694bc484f6cc4ddce0112a325610bc72903b6a9c1871b575a62c943d8fe8096900b976ace46e2b95011
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Möller Eklund, Stephanie
By organisation
Department of Sociology
Sociology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 38 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 50 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link