Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.
2016 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Kunskapen om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är begränsad. Varken välfärds- eller forskarsamhället har kunskap om vilken typ av sysselsättning som före detta elever i den svenska gymnasieskolan har efter skoltiden.

Huvudsyftet med denna sammanläggningsavhandling är tredelat: att (a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola, att (b) åskådliggöra mönster och faktorer (kön, förfluten tid sedan examen, utbildningsprogram, boendekommun samt föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå) som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning, samt att (c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier av efter(sär)gymnasial sysselsättning. Avhandlingen innehåller fyra artiklar och en ramberättelse.

Ett nationellt register, Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) skapades utifrån information i slutbetygen från 12 269 tidigare elever i gymnasiesärskolan. Slutbetyg är allmänna handlingar som begärdes från kommunerna. HURPID samkördes med två nationella register: Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) och LSS-registret som innehåller information om insatser som beviljats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avhandlingen bygger på tvärsnittsstudier vilka ger en ögonblicksbild av den efter(sär)gymnasiala sysselsättningen under 2011 bland de personer som gått ut mellan 2001-2011. Frekvensanalyser användes för att beskriva studiepopulationens karaktäristika. Korstabeller och Pearson´s chi2-test användes för att analysera skillnader avseende typ av sysselsättning mellan olika grupper i studiepopulationen. Sambandet mellan avhandlingens beroende och oberoende variabler undersöktes med bivariata och multivariata logistiska regressionsanalyser.

Analyserna visar att den största andelen (47%) av de unga har sin sysselsättning inom daglig verksamhet, 22,4% har ett förvärvsarbete, de flesta med någon form av lönesubvention; och 6,6% studerar. En betydande andel (24%) betecknas vara "någon annanstans" (inte i någon av de andra tre sysselsättningstyperna). Andelen unga vuxna i daglig verksamhet är lägre än förväntat och andelen som har ett förvärvsarbete är högre än förväntat. En oväntat stor andel tillhör kategorin "någon annanstans" och har inte daglig verksamhet, inte ett förvärvsarabete och studerar inte.

Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har. Män som har gått ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som tog examen mellan 2001-2006 är de som har störst sannolikhet för att ha ett förvärvsarbete. Personernas boendekommun har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning och den totalt sett låga andelen flyttar i populationen antas förstärka betydelsen av vilken kommun de bor i. Unga vars föräldrar är lågutbildade har mer sannolikt ett förvärvsarbete eller tillhör kategorin "någon annanstans". De vars föräldrar är högutbildade har mer sannolikt en sysselsättning inom daglig verksamhet eller studerar (exempelvis på Komvux eller folkhögskola). De unga vars föräldrar är födda i ett utom-europeiskt land är med större sannolikhet studerande eller personer som tillhör kategorin "någon annanstans".

Avhandlingens huvudresultat diskuteras i förhållande till ett teoretiskt ramverk om social rättvisa. Betydelsen av samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att vara och göra vad de har anledning att värdesätta betonas. Ett samhälle som främjar social rättvisa måste stödja människors möjligheter att oavsett funktionsförmåga kunna välja sysselsättning. Såväl den offentliga som den privata sektorn behöver tydligare betrakta personer med intellektuell funktionsnedsättning som en viktig resurs i samhället och på arbetsmarknaden; se dem som personer med förmågor som riskerar att döljas bakom kategorier, fördomar och föråldrade strukturer.

Place, publisher, year, edition, pages
Halmstad: Halmstad University Press, 2016. , 148 p.
Series
Halmstad University Dissertations, 19
Keyword [sv]
sysselsättning, social rättvisa, intellektuell funktionsnedsättning, gymnasiesärskolan, registerstudie
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-30768Libris ID: 19435203ISBN: 978-91-87045-41-7 (print)ISBN: 978-91-87045-40-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:hh-30768DiVA: diva2:920464
Public defence
2016-05-13, R4129, Kristian IV:s väg 3, Halmstad, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2016-04-18 Created: 2016-04-18 Last updated: 2017-02-14Bibliographically approved
List of papers
1. Post-school options for young adults with intellectual disabilities in Sweden
Open this publication in new window or tab >>Post-school options for young adults with intellectual disabilities in Sweden
2015 (English)In: Research and Practice in Intellectual and Developmental Disabilities, ISSN 2329-7018, Vol. 2, no 2, 180-193 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this article is to examine life after school for young adults with intellectual disabilities in Sweden. It identifies a snapshot of the post-school destination in 2011 of students of Swedish Upper Secondary Schools for Pupils with Intellectual Disability (Special Secondary Schools), who graduated between 2001 and 2011. This national registry study used personal identification numbers to link data for about 12,269 former students in the Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability with data about labour market participation and service provision under the Swedish disability legislation (Swedish LSS Act, 1994). Results showed that the largest proportion (47%) of former students participated in disability day programs, known as “daily activities”; 22.4% were employed, most with some type of wage subsidy; and 6.6% participated in various types of further education programs. A sizeable group (24%) were described as being “elsewhere”, not engaged in employment, education, or disability day programs. The type of post-school occupation is associated with gender, the type of educational program undertaken at secondary school, and age. The authors found a high risk of young people with intellectual disabilities falling through safety-net welfare or post-school participation provisions. Even in a country such as Sweden, which has comprehensive post-school programs, almost a quarter of young adults with intellectual disabilities were socially excluded, without education, disability day programs, or employment. © 2015 Australasian Society for Intellectual Disability

Place, publisher, year, edition, pages
Melbourne: Routledge, 2015
Keyword
intellectual disability, post-school occupations, labour market, daily activity, special education, transition, young adults, Sweden
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-29735 (URN)10.1080/23297018.2015.1028090 (DOI)
Projects
Särskolan - och sen?
Available from: 2015-11-09 Created: 2015-11-09 Last updated: 2016-04-18Bibliographically approved
2. Post-School Destination—A Study of Women and Men With Intellectual Disability and the Gender-Segregated Swedish Labor Market
Open this publication in new window or tab >>Post-School Destination—A Study of Women and Men With Intellectual Disability and the Gender-Segregated Swedish Labor Market
2016 (English)In: Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, ISSN 1741-1122, E-ISSN 1741-1130, Vol. 13, no 3, 217-226 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Knowledge about people with intellectual disability (ID) and their connections to the labor market is scarce. The aim of this study was to describe and analyze the entry into and representation in the Swedish labor market for people with ID, discussed with a special focus on the gender perspective. This study included 2,745 individuals (30% women and 70% men) who graduated from Swedish upper secondary schools for pupils with intellectual disability (USSID) in the 2000s, and who were defined as employees in 2011. Graduation data from 2001 to 2011 were analyzed in relation to employment data from 2011 and adjusted for gender, graduation year, and educational program. Results show that men who attended a national USSID program and graduated between 2001 and 2006 were the most likely group to have a job. The authors conclude that the gender differences in the Swedish labor market are more clearly pronounced among women and men with ID in relation to employment rate, wage levels, and professions than in the general population. Education, welfare-services, and interventions specifically targeted to meet the needs of people with ID have to develop in more gender-sensitive ways. © 2016 International Association for the Scientific Study of Intellectual and Developmental Disabilities and Wiley Periodicals, Inc.

Place, publisher, year, edition, pages
Hoboken, NJ: Wiley-Blackwell, 2016
Keyword
employment, labor market, intellectual disability, gender, Sweden
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-30765 (URN)10.1111/jppi.12157 (DOI)000383714700003 ()2-s2.0-84971016693 (Scopus ID)
Note

The study received financial support from MISA AB, Stockholm, Sweden.

Available from: 2016-04-18 Created: 2016-04-18 Last updated: 2017-11-30Bibliographically approved
3. Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader
Open this publication in new window or tab >>Sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – boendegeografiska skillnader
2016 (Swedish)In: Tidsskrift for velferdsforskning, ISSN 0809-2052, E-ISSN 2464-3076, Vol. 19, no 3, 241-260 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

I länder med starkt decentraliserat ansvar för välfärdstjänster kan skillnader mellan kommuner och regioner förväntas. I artikeln studeras om, och iså fall hur, efter(sär)gymnasial sysselsättning bland personer med intellektuell funktionsnedsättning varierar beroende på i vilken kommungrupp eller geografisk region de bor. Analyserna baseras på data från ett unikt register som inkluderar 12 269 avgångselever från gymnasiesärskolan i Sverige från åren 2001–2011.

Resultaten visar att kommungrupp och region har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning samt att andelen flyttningar överkommungränser som företas i studiepopulationen är få.

Slutsatsen är att boendegeografiska variationer, som identifierats i andra delar av det svenska välfärdssystemet, också i viss utsträckning gäller efter(sär)gymnasial sysselsättning.

Abstract [en]

In countries with highly decentralized welfare services, disparities between municipalities and regions can be expected. The article analyzes whether, and in that case, how, the type of post-school occupation among graduates from Swedish upper secondary school for pupils with intellectual disability (USSID) varies depending on the municipality or geographic region the former pupils live in. The analyses are based on data from a unique national database that includes 12,269 pupils who graduated from USSID between 2001 and 2011. Results show that municipality of residence has an independent effect on the type of post-USSID occupation. Moreover, the total percentages of relocations in the studied population are low.

The authors conclude that the geographical variations identified in other parts of the Swedish welfare system also apply partly to post-USSID occupations. The article discusses whether municipal and regional affiliation is of particular significance for pupils from USSID, because of their low propensity to relocate.

Place, publisher, year, edition, pages
Oslo: Universitetsforlaget, 2016
Keyword
post-school occupation, welfare services, geographic differences, intellectual disability, Sweden, sysselsättning, välfärdstjänster, geografiska skillnader, boendekommun, intellektuell funktionsnedsättning, Sverige
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-30766 (URN)10.18261/issn.2464-3076-2016-03-03 (DOI)
Available from: 2016-04-18 Created: 2016-04-18 Last updated: 2017-11-30Bibliographically approved
4. Efter(sär)gymnasial sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning - betydelsen av föräldrars utbildningsnivå och födelseland.
Open this publication in new window or tab >>Efter(sär)gymnasial sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning - betydelsen av föräldrars utbildningsnivå och födelseland.
2016 (Swedish)In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420Article in journal (Other academic) Submitted
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA), 2016
Keyword
sysselsättning, social bakgrund, intellektuell funktionsnedsättning, gymnasiesärskolan
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-30767 (URN)
Available from: 2016-04-18 Created: 2016-04-18 Last updated: 2017-12-08

Open Access in DiVA

Sysselsättning och social rättvisa(1529 kB)1178 downloads
File information
File name FULLTEXT03.pdfFile size 1529 kBChecksum SHA-512
5867fdb8e789db9fd1b425cdda80e40fb35b2199e47d386385641de9e9d13e5f5d05e130848f57177f083588cfc4f205c05dd9cdaefcd8ab0939ce3eb1a217a0
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Arvidsson, Jessica
By organisation
The Wigforss Group
Other Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1404 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 5104 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf