Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Västervik – syndikaliststaden: En explorativ studie av syndikalismen i Västervik 1926–1929 / Den känslosamme historikern : Känslan som teori, praktik och ideal i forskningsarbetet
Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2006 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Västervik – syndikaliststaden : En explorativ studie av syndikalismen i Västervik 1926-1929 Av Maria Karlsson

”Historikern får inte undervärdera motståndet, han får inte framställa segern som en enkel sak om den hängde på ett hår. Ibland har de besegrade bidragit lika mycket till det slutgiltiga resultatet som segrarna.”

Citatet av historikern E.H. Carr, som är hämtat från Eva Blombergs avhandling Män i mörker, väcker tankar om vad som egentligen påverkat historien och hur det kan ha sett ut. Historieskrivning är en viktig maktresurs och i Sverige där vi har ett starkt socialdemokratiskt parti som under lång tid innehaft regeringsmakten har det gett återverkningar på hur historieskrivningen sett ut.2 Åsa Linderborg som studerat socialdemokraternas historieskrivning menar att syndikalister och kommunister beskrivits som avvikande företeelser som inte varit något alternativ för arbetarklassen och inte heller har haft betydelse.3 Den syndikalistiska organisationen Sveriges Arbetares Centralorganisations (SAC) är den enda ursprungliga syndikalistiska organisationen i världen som överlevt sedan den dess start och som fortfarande är ett fackligt alternativ.4 Varken detta förhållande eller syndikalismen har uppmärksammats i någon stor utsträckning i forskningen om arbetarrörelsens historia. Därför kan den hittills gjorda forskningen ännu inte bidra med kunskap om i vilken utsträckning arbetarrörelsen, dess institutioner och fackföreningsrörelsen påverkats av den syndikalistiska närvaron.

De många syndikalisterna i staden och det samarbete som förekom mellan syndikalistiskt- och reformistiskt organiserade arbetare inom ramen för Västerviks Fackföreningars Samorganisation, VFS5 gör problemområdet intressant då det inte var ett helt vanligt förhållningssätt och situationen i Västervik visar på ett existerande tomrum i forskningen om arbetarrörelsens historia. För att återkomma till det inledande citatet så verkar syndikalismen i Västervik inte kunna avfärdas som betydelselös, inte då ”segern” över syndikalismen kan ha hängt på ett hår.

Problemområdet om syndikalisternas historiska betydelse för samhället kan ses kan ses på olika plan, inte minst exempelvis Landsorganisationens (LO) reaktioner på den syndikalistiska närvaron. I uppsatsen undersöker jag Västervik och delar av dess fackföreningsrörelse med tonvikt på syndikalisterna. I undersökningen försöker jag skaffa mig en uppfattning om vilken position och vilka möjligheter att påverka som syndikalisterna hade i fackföreningsrörelsen. Min intention med uppsatsen är att skapa några fasta punkter inför framtida undersökningar och analyser. Detta görs genom en explorativ ansats som i det här fallet innebär vida frågeställningar och ett trevande arbetssätt. Uppsatsen ska inte ses som en slutprodukt utan som en början till en fortsatt diskussion om syndikalismen i Västervik. Syftet är därför att skapa utgångspunkter inför kommande studier genom att visa på hur syndikalisternas position i Västervik skiljer sig från det angivna forskningsläget om syndikalism. Detta görs genom att syndikalisternas position i Västervik, hur den såg ut i Västervik i relation till det angivna forskningsläget med avseende på styrkeförhållandet,  samarbetet/relationen och syndikalisternas handlingsutrymme undersöks. I uppsatsen undersöks även på vilket sätt de utvalda hypoteserna om syndikalism kan alternativt inte kan förklara syndikalismen i Västervik.

Studien är även ett bidrag till kunskapen om Västerviks historia, en historia som ännu inte är skriven men som är i startgroparna att skrivas utifrån projektidén Sjöstaden Västervik. Uppsatsen är också ett inlägg i diskussionen om syndikalism med förhoppning om att den kan bidra till att nyansera bilden av syndikalismen i Sverige men inte minst även en början till att ge syndikalisterna det historiska utrymme som överensstämmer med den dåtida samtidens verklighet och dess betydelse för samhällets utveckling och förändring.

Abstract [sv]

Den känslosamme historikern : Känslan som teori, praktik och ideal i forskningsarbetet Av Camilla Ziedorn

Jag ska här undersöka känslosamhetens innehåll och användbarhet i historieforskningen. Vad är den och vad kan den bli i sin fulla potential? Inledningsvis ska jag utreda hur känslosamheten betraktas, hur den tar sig uttryck och vad man kan vinna med ett sådant förfaringssätt. Här ställs och besvaras följande frågor:

Hur kommer det sig att känslosamheten har låg status i vetenskapen?

Hur ser den ut i historieforskningen?

Vad finns det för fördelar med en känslosam historieforskning?

Den förstnämnda frågeställningen, som besvaras i det inledande kapitlet, ska betraktas som en bakgrund till de efterföljande frågorna. Därefter undersöks känslosamhetens praktik närmare. Vad innebär det att vara känslomässigt engagerad i sina studiesubjekt och vad händer i arbetsprocessen och med resultaten? Frågor som kommer besvaras är:

Hur fungerar empatin som metod i den historiska forskningen och vad ger den för resultat?

Fungerar alla känslor lika och har de samma existentiella status?

Med detta vill jag få ett grepp om känslosamheten i historievetenskapen; vad den är, hur den betraktas, används och dess faktiska existentiella status.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2006. , 99 p.
Series
Socialhistoria i Linköping, ISSN 1402-9898 ; 20
National Category
History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-127027ISBN: 91-85643-49-1 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-127027DiVA: diva2:918979
Available from: 2016-04-12 Created: 2016-04-12 Last updated: 2016-04-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Västervik – syndikaliststaden: En explorativ studie av syndikalismen i Västervik 1926–1929 / Den känslosamme historikern : Känslan som teori, praktik och ideal i forskningsarbetet(976 kB)43 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 976 kBChecksum SHA-512
866d12ea008fbd832f6b01123d9dfc8a0f23539e6110cfee1aabd7b9cb7936377968835dcaae2336a8c53b1254b608482996e23f6753393c4d834d21a0e4b363
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department for Studies of Social Change and CultureFaculty of Arts and Sciences
History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 43 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 80 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf