Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Re:Textile – Planning a Swedish Collection and Sorting Plant for Used Textiles
University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. (Textile Management)
University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. (Textile Management)
University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. (Textile Management)ORCID iD: 0000-0003-2015-6275
University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. (Textile Management)
2015 (English)Report (Other academic)
Sustainable development
The content falls within the scope of Sustainable Development
Abstract [sv]

Studien belyser följande frågor:− Finns det några realistiska förutsättningar att etablera en svensk sorteringsanläggning för insamlade textilier med hänsyn tagen till redan etablerade insamlingsstrukturer?− Vilka ar de avgörande kritiska faktorerna?− Hur ser framtiden ut?− Hur kan en framkomlig väg se ut för att etablera en lämplig strategi för en cirkulär ekonomi avseende använda textilier?Grundförutsättningar för studien:Idag bedrivs den ordnade insamlingen av textilier huvudsakligen av välgörenhetsorganisat-ioner som Myrorna, Röda Korset, etc. Av en total konsumtionsvolym på ca 13 kg/capita i Sverige (omfattande kläder och hemtextil) samlas 3-4 kg in av mestadels seriösa operatörer genom direktöverlämning eller genom insamlingscontainrar. Vissa butiker/varumärken har också kommit igång med mottagning av använda textilier, t.ex. H&M, Hemtex, Kapp-Ahl m.fl. Övriga kvantiteter (8-10 kg) har vi inte exakt kännedom om, men troligen hamnar de förr eller senare i containrar för brännbart.Motivet för de seriösa insamlingsorganisationerna att bedriva denna verksamhet är dels att skapa finansiella resurser för att kunna bedriva sin hjälpverksamhet, dels att skapa sysselsätt-ning för en växande kader av personer i arbetsträning och liknande. Detta innebär att verksam-heten i stor utsträckning bedrivs av volontärer samt av subventionerad personal vad avser ar-betskostnader. Samhällsnyttan som skapas genom detta är mycket stor och bör inte äventyras av förändringar i denna struktur. I regeringsuppdraget 2014 till Naturvårdsverket angående hantering av textilier framhålls detta också som en förutsättning.

Den sorteringsverksamhet som bedrivs av dessa organisationer syftar till att sortera ut de bästa produkterna, som har förutsättningar att säljas genom egna butikskanaler. Ungefär 20 % av volymerna tar denna väg, och dessa har en helt avgörande ”värdeuppväxling”. Övriga 80 % exporteras till avsevärt lägre värde än de första 20 procenten.

Eftersom välgörenhetsorganisationerna utför denna första fas på ett utomordentligt kostnads-effektivt sätt, samt därigenom skapar samhällsnytta som också är mycket kostnadseffektiv, kan vi inte se något som helst motiv att ändra på detta förhållande utan kanske istället förbättra möjligheterna att utveckla deras värdefulla arbete.

För en regional/nationell sorteringscentral återstår alltså en potential bestående av ex-portkvantiteterna samt de volymer som hamnar i ”brännbart”.

De beräkningar vi har utfört baseras på en sorteringsanläggning som bedrivs efter normala affärsbetingelser, dvs. avtalsenliga löner, marknadsmässiga hyror och avskrivningar samt rå-dande finansiella kostnader.

Den kritiska volymen för en sådan anläggning har beräknats till en kapacitet om 40 ton/dag motsv. ca 50 anställda. Denna kapacitet motsvarar ca 40 % av totalförbrukningen (13 kg/ca-pita) i Västra Götaland eller ca 170 % om insamlingsnivån ligger på nuvarande ca 3 kg/capita.

För att nå erforderlig volym krävs alltså:

− Utökat geografiskt upptagningsområde

− Maximerade marknadsandelar

− Större insamlad volym per capita.

Beaktande dagens kostnadsläge för en effektiv anläggning om 40 ton/dag samt de mark-nadsmässiga priser/intäkter som idag är för handen avseende ”2nd choice” kvantiteter är projektet inte ekonomiskt försvarbart. Kostnads/intäktsförhållandet ligger på ca 7,80 SEK/kg mot ca 6,50 SEK/kg.

De faktorer som påverkar detta förhållande är följande:

− Andelen förstasortering i fraktionerna (andelen är noll i vårt exempel)

− Totalvolymerna

− Kvalitetsfördelning. Bärbara plagg i förhållande till icke bärbart, dvs. kvantiteter för re-cycling etc.

− Produktiviteten

−Lönekostnaderna

− Låga marknadspriser på framförallt material till recycling samt ”rags” (putstrasor)

− Teknologi för hantering respektive potentiell sensorteknologi för automatisk sortering av-seende främst förekomst av skadliga kemikalier samt fiberinnehåll

− Recyclingsteknik för återvinning av använda fiber till nya fiber; inte kommersiellt tillgäng-lig ännu

− Vertikal integration (insamling-sortering; recyclingprocesser/second hand-retailing)Dessa förhållanden kan självfallet förändras och ändra bilden av konceptets realism.

Slutsatser avseende marknadsutveckling:

Beaktande att framtidens fiberbehov om mer än 200 miljoner ton/år (från nuvarande ca 90 miljoner ton/år) huvudsakligen genereras genom befolkningsökning och ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer som utgör dagens exportmarknader, får detta till följd att dessa marknader blir självförsörjande avseende bärbara second hand-kläder. Alltså: våra exportmarknader minskar betydligt.

De tekniker och marknader som måste utvecklas i strävan mot en lönsam cirkulär ekonomi utgörs följaktligen av

− Sorteringsteknik som kan detektera och sortera på skadligt kemiskt innehåll respektive fiberinnehåll. Dessa två sorteringsförutsättningar är grundläggande för säkra och lönsamma produktinnovationer.

− Nya tekniker och processer för utveckling av nya innovativa, värdeskapande produkter från både mekanisk, kemisk och termisk recycling.

Dessa båda områden är centrala för att värdet på insamlade textilier kan öka vad avser både volym och priser.

Förslag till fortsatt arbete; ett diskussionsscenario:Förslaget är att skapa en flexibel öppen struktur, baserad på tre grundkomponenter:

1. Bygg upp regionala sorteringscentra som ger grundförutsättningar för insamlingsorganisationerna att bedriva sin verksamhet på ett effektivt sätt.En bra samlad sorteringsvolym (summan av varje organisations insamling och sortering)ligger lämpligtvis på ca 40 ton/dag. Vissa gemensamma funktioner kan utvecklas som t.ex. balning/packning, intern transportlogistik etc. Detta skulle ge skalfördelar utan att påverka varje organisations egna affärsprocesser. Det bör kunna vara självfinansierat genom hyror respektive sålda logistiktjänster.

2. Skapa en agentur eller liknande med uppgift att sälja exportkvantiteter på uppdrag av insamlingsorganisationerna. Motivet skall vara att bättre kunna optimera en kundsamman-sättning som ger en optimal mix av EKONOMI – EKOLOGI – ETIK. Genom att den totalt genererade volymen blir större borde en professionell organisation kunna nå bättre totalt utfall avseende de tre E:na. Erfarenheter från vår empiri ger vid handen att det finns potential för bättre utfall. Den borde också kunna vara självfinansierad genom t.ex. provisionsintäkter.OBS. Om förutsättningarna förändras enligt vår studie kan en fysisk sorteringsanläggning strukturellt etableras och ersätta agenturen.

3. Ovanstående punkter ger förutsättningar för att bygga upp en testbädd som är inriktad på att kunna serva företag, forskningsorganisationer etc. med kapacitet att köra betatester, som är ett nödvändigt inslag i produktutvecklingsprocessen. Eftersom Sverige saknar en infrastruktur för både subindustriell produktion av fiber och recycling av textilier är detta en viktig förutsättning för utveckling av de produkter/processer som ligger till grund för värdeutvecklingen av använda textilier.

Place, publisher, year, edition, pages
Borås, 2015.
Series
Re:textile Report Series: 2015_1
National Category
Economics and Business Environmental Management
Research subject
Textiles and Fashion (General); Bussiness and IT
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-9513OAI: oai:DiVA.org:hb-9513DiVA: diva2:916826
Note

Funding Agency: Västra Götalandsregionen

Available from: 2016-04-04 Created: 2016-04-04 Last updated: 2017-05-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1175 kB)265 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1175 kBChecksum SHA-512
d6c6cafa596ec2a79214198811e0903f94a6373be1436ed3be490d1c34a4b0a1d0a0eb41973399c04f753505eecbbdec408999a9765e1637ae1b9be36e1703a5
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Carlsson, JanTorstensson, HåkanPal, RudrajeetParas, Manoj K.

Search in DiVA

By author/editor
Carlsson, JanTorstensson, HåkanPal, RudrajeetParas, Manoj K.
By organisation
Faculty of Textiles, Engineering and Business
Economics and BusinessEnvironmental Management

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 265 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 374 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf