Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ren o torr tvätt: En studie av hyresgästers vanor och användning av teknik för att tvätta och torka textilier
Linköping University, The Tema Institute, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Tvättning och torkning av textilier (fortsättningsvis kallat ”tvätt och tork”) tillhör de mest centrala aktiviteterna för att tillfredsställa människors basbehov. Flera andra basbehov, såsom mat, vatten och bostad, produceras och tillhandahålls oftast av experter, medan tvätt och tork till stora delar fortfarande involverar hushållens tid och arbetskraft. Under 1900-talet effektiviserades hushållssysslan tvätt och tork, framför allt med hjälp av tvätt- och torkmaskiner. I Sverige i dag sker hantering av vardagstvätt på framför allt på två platser: i hemmet eller i den gemensamma tvättstugan. I hyresrätten tillhandahåller oftast hyresvärden tvätt- och torkmaskiner och hushållens tvätt- och torkaktiviteter är därmed beroende av vilka maskiner som finns tillgängliga. I fokus för den här studien är samspelet mellan hushållen, hyresvärden, tvätt- och torkmaskinerna och textilierna och hur frågor om energianvändning är kopplade till tvätt och tork.

I Sverige beräknas att tvätt och tork står för ca 6-20 procent av den energi som hushållen använder. Det beräknas finnas ca 30 000 fastighetstvättstugor i Sverige som alla används året runt (Energimyndigheten, 2011). Tvättstugor står för en betydande del av flerbostadshusens fastighetsel och att uppgradera en tvättstugas maskinpark kan ha en betydande effekt både på ekonomin och miljön. En av de stora energibovarna i tvättstugan är torkutrustningen. Ett äldre torkskåp kan förbruka lika mycket el per år som den totala hushållselen till en stor villa (Sveriges byggindustrier, 2008). Enligt The International Energy Agency har energiförbrukningen för att torka kläder ökat markant sen 90-talet i OECD länderna (Stawreberg Berghel & Renström 2012). Äldre tvättmaskiner drar också mycket el och en 15 år gammal maskin kan förbruka nästan fyra gånger så mycket energi som en ny(Göteborg energi, 2012). Konsumentverket menar att genom att byta till energieffektiva och vattensnåla maskiner i tvättstugan kan en besparing på 50 procent ske. Som ett exempel visar de på att i en tvättstuga där det tvättas tio tvättar per dag kan hyresvärden spara 10 000 kronor per år. En annan fördel med att installera energi -och vattensnål utrustning är att tvättningen går fortare och gör att ett hushåll hinner med sin veckotvätt, med både tvätt och torkning på ca tre timmar (LIP-kansliet, 2000).

SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, en bransch- och intresseorganisation för cirka 300 allmännyttiga bostadsföretag, ser två anledningar till att energianvändningen i tvättstugor fortfarande är stor: avsaknaden av energiklassning på professionell tvätt- och torkutrustning samt att tvättstugan inte ingår i en byggnads energideklaration. De upplever från sina medlemmar att det finns ett behov av att samla kunskapen om hur tvättstugan kan energieffektiviseras. I många fall handlar det om att utveckla redan befintliga tvättstugor och tillhandahålla vägledande information om när den maskinella utrustningen bör bytas ut. (Fastighetsägarna, 2010).

Föreliggande rapport är resultaten av en fallstudie av hushållens tvättning och torkning av textilier hos det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden AB. Särskilt fokus har varit på energianvändning i samband med tvätt och tork. Jag vill med studien besvara följande frågor:

  • Hur resonerar hyresgäster om frågor som: Vad är ren tvätt? Vad är smutsig tvätt? Hur ofta tycker hyresgästerna att man behöver tvätta? Vilken temperatur är lämplig? Vilka tvätt- och torkalternativ föredrar hyresgästerna?
  • Hur agerar hyresgästerna när de introduceras för ny tvätt och torkteknik?
  • Vilka åtgärder har Stångåstaden genomfört för att energieffektivisera tvätt- och torkmöjligheter i sina bostadshus och hur kan de fortsätta sitt arbete?

Studien undersöker även närmare hur hyresgästerna ser på möjligheten att tvätta i hemmet kontra att tvätta i tvättstugan.

  • Vilket koncept fungerar bäst både för hyresgästerna och bostadsbolaget?
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2013. , 28 p.
Series
Tema-T arbetsnotat, ISSN 1101-1289 ; 351
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-126400ISRN: LiU-TEMA-T-WP-351-SEOAI: oai:DiVA.org:liu-126400DiVA: diva2:913981
Available from: 2016-03-23 Created: 2016-03-23 Last updated: 2016-03-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(217 kB)51 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 217 kBChecksum SHA-512
5e64bd61362b3661acaea679331a1eed4f3d7e332a7c5199d81cbeda60d47b4178fa65ec85f93d7d77ea97a5cfee42a8b3077d46d0e31bce5be6b83ee9f859a5
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Fagrell, Mia
By organisation
Technology and Social ChangeFaculty of Arts and Sciences
Social Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 51 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 86 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf