Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Undersökning av miljökvalitet i Fårösund, området utanför Slite och området utanför Klintehamn-Fröjel med utgångspunkt från mjukbottenfaunans sammansättning i maj 2008
Högskolan på Gotland.
Högskolan på Gotland.
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Mjukbottenfaunans sammansättning utgör ett mycket bra mått på ett vattenområdes miljöstatus, eftersom de bentiska organismerna är förhållandevis stationära och relativt långlivade och därmed väl speglar miljöförhållandena på platsen över en längre tid (Leppäkoski, 1975). Detta gäller fr.a. de arter som saknar planktoniska spridningsstadier (larver), såsom kräftdjuren Monoporeia affinis, Bathyporeia pilosa och Saduria entomon. Dessa har också visat sig vara särskilt känsliga för olika typer av miljöpåverkan, t.ex. låga syrehalter i områden med en hög belastning av organiskt material i kombination med dålig vattenomsättning (Johansson, 1997). Monoporeia affinis används därför som en särskild indikatorart inom miljöövervakningen (Eriksson & Sundelin, 2004). Andra arter, såsom polychaeterna Nereis diversicolor och Pygospio elegans, är mer robusta, medan exempelvis chironomidlarver och många oligochaeter t.o.m. gynnas av organisk förorening (Leppäkoski, 1975). Dessa olikheter i miljökänslighet mellan olika taxa har utnyttjats till att ta fram ett s.k. bentiskt miljökvalitetsindex (Benthic Quality Index, BQI), vilket är uppbyggt av tre faktorer; proportionen mellan känsliga och toleranta arter, antalet arter och antalet individer, varvid den förstnämnda faktorn utgör den dominerande delen av indexet. BQI kan variera mellan 0 (helt ”döda” bottnar) och ca 22 (mycket hög miljöstatus) (Blomqvist et al., 2006). Vid framtagandet av detta index har man givit varje taxon ett specifikt miljöklassningsvärde baserat på den relativa abundansen av respektive taxon vid ett stort antal undersökningar av bottenfaunans sammansättning i olika områden med olika grad av miljöbelastning, dvs. varje taxons miljökänslighet. Denna relation är dock även kopplad till variation i salthalt, varför miljöklassningsvärdet för ett taxon kan variera mellan svenska västkusten och olika delar av Östersjön (Rosenberg et al., 2004). Blomqvist et al. (2006) anger därför i tabellform miljöklassningsvärden för olika bentiska taxa indelat i regioner. För en beskrivning av hur BQI beräknas, se metodikavsnittet nedan.

Enligt EU’s vattendirektiv ska miljökvalitén i varje vattenområde klassas till någon av de fem klasserna Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig. Denna bedömning görs lämpligen med utgångspunkt från flera olika parametrar, bl.a. bottenfaunans sammansättning. Klassgränserna för en bedömning utifrån bottenfaunans sammansättning grundar sig på beräknade BQI-värden och är olika för olika vattenområden (Blomqvist et al., 2006). Sveriges kustvatten är indelat i totalt 25 typområden och miljökvalitén ska beräknas för vart och ett av dessa. De gotländska kustvattnen ingår i två typområden; område 10 (östra Ölands och sydöstra Gotlands kustvatten samt Gotska Sandön) och område 11 (Gotlands västra och norra kustvatten), vilka enligt Blomqvist et al. (2006) är de kustområden i egentliga Östersjön som är minst belastade med näringsämnen och dessutom har hög vattenomsättning. Man kan därmed förvänta sig en god miljökvalitet i båda dessa områden. I här föreliggande undersökning ingår endast provtagningsstationer som ligger inom område 11.

I maj 2006 gjordes en undersökning av miljöstatusen i Fårösund, vattenområdet utanför Slite och vattenområdet utanför Klintehamn-Fröjel genom provtagningar av bottenfaunan på sex stationer i varje område (Widbom & Westerlund, 2007). Av dessa indikerade bottenfaunans sammansättning i områdena utanför Slite och Klintehamn-Fröjel en god miljökvalitet medan miljökvalitén i Fårösund bedömdes som sämre (måttlig), fr.a. beroende på en hög andel chironomidlarver i bottenfaunan på en del stationer. Dessa provtagningar har nu följts upp genom provtagning av bottenfaunan i samma områden i maj 2008, till största delen på samma stationer som 2006.

Place, publisher, year, edition, pages
Visby: Länsstyrelsen , 2009. , 22 p.
Series
Rapporter om natur och miljö, ISSN 1653-7041 ; 2009:11
Keyword [sv]
Gotland, mjukbotten, mjukbottenfauna, miljöstatus, Monoporeia, Bathyporeia, Saduria, miljöpåverkan, Nereis
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Environmental Objectives, A Balanced Marine Environ­ment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6383OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6383DiVA: diva2:908468
Note

W

Available from: 2016-03-02 Created: 2016-03-02 Last updated: 2016-03-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1293 kB)21 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1293 kBChecksum SHA-512
c245f483b5187e4fcae04219a3c262f361f329cab532cfb6e1ecdbe73c1ff6b84d706e67cc983f1bef9e7f451d5dcd134ae62e38f1b68d530fbad2046cde31cd
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 21 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 30 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf