Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förslag på samverkansområden i Skåne för gemensam kontroll av luftkvalitet
Swedish Environmental Protection Agency . Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne. Miljöförvaltningen i Malmö stad.
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Varje kommun är skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft uppfylls inom sin kommun. Kontrollen av luftkvaliteten kan dock bedrivas i samverkan med andra kommuner inom ett s.k. samverkansområde där kommunerna tillsammans kan uppfylla lagstiftningens krav. Fördelarna med samverkan och samordnad kontroll mellan kommunerna ligger i att kommunerna tillsammans kan koncentrera både kompetens och ekonomiska resurser genom främst en optimering av mätinsatser för att kontrollera att miljökvalitetsnormen för ett antal luftföroreningar uppfylls.

Rapporten presenterar ett förslag på möjliga samverkansområden i Skåne, dvs grupperingar av kommuner för gemensam kontroll av luftkvalitet. Grupperingen bygger på att kommunerna i ett samverkansområde har likvärdig föroreningsbelastning och därmed samma krav på kontrollförfarande. Kommunernas föroreningsbelastning klassas efter om haltnivåerna av föroreningarna kvävedioxid och partiklar (PM2,5 och PM10) befinner sig (1)över den övre utvärderingströskeln, (2) mellan den övre och nedre utvärderingströskeln eller (3) under den nedre utvärderingströskeln.

Kommunernas föroreningsbelastning avseende kvävedioxid (NO2) visar att Malmö stad och Helsingborgs stad befinner sig över den övre utvärderingströskeln samt överstiger miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden. Bromölla, Ystad, Lund, Burlöv, Kristianstad och Trelleborg understiger övre utvärderingströskeln men uppskattas att riskera att överstiga nedre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärden. Övriga kommuner understiger nedre utvärderingströskeln samt klarar miljömålet ”Frisk luft” avseende föroreningen kvävedioxid.

Kommunernas föroreningsbelastning avseende partiklar PM10 visar att Malmö, Kristianstad, Helsingborg och Trelleborg befinner sig över den övre utvärderingströskeln. Kommunerna Bjuv och Landskrona befinner sig mellan nedre och övre utvärderingströskeln. Ystad, Bromölla, Hässleholm, Osby, Lund och Burlöv ligger under nedre utvärderingströskeln men uppskattas att riskera att överstiga för dygnsmedelvärden. Övriga kommuner understiger nedre utvärderingströskeln samt klarar miljömålet för ”Frisk luft” avseende partiklar PM10.

Kommunernas föroreningsbelastning avseende partiklar PM2,5 visar att endast Malmö befinner sig över den övre utvärderingströskeln. Kommunerna Helsingborg, Bjuv, Ystad, Hässleholm, Lund, Trelleborg, Perstorp, Landskrona, Höganäs och Kristianstad befinner sig mellan nedre och övre utvärderingströskeln. Osby understiger nedre utvärderingströskeln men klarar inte miljömålet för ”Frisk luft” avseende partiklar PM2,5 och riskerar att överstiga nedre utvärderingströskeln. Övriga kommuner understiger nedre utvärderingströskeln men samtliga kommuner uppskattas att riskera att överstiga nedre utvärderingströskeln och miljömålet för ”Frisk luft” avseende partiklar PM2,5.

Då administrationen av samverkan kan bli komplicerad med flera samverkansområden baserade på föroreningsbelastning för respektive föroreningsämne har kommunerna även grupperats utifrån en generellt likvärdig föroreningsbelastning avseende alla tre luftföroreningar; kvävedioxid, partiklar PM10 och PM2,5.

Slutsatsen är dock att oberoende av vilken indelning av samverkansområden som väljs är det inte en samverkan kring minsta möjliga antalet fasta mätstationer som bör stå i fokus för kvävedioxid och partiklar PM10. Olikheter mellan kommunerna i vilka utsläppsskällor som påverkar haltnivåerna för kväveoxider och partiklar PM10 gör det svårt att förlita sig till minsta möjliga antal mätstationer, definierade av Naturvårdsverkets föreskrifter. MEN samverkan i samverkansområden ökar kommunernas flexibilitet för val av antal fasta mätstationer och ger möjlighet för att optimera ett mätprogram för ett större område till minsta möjliga kostnad. Mätprogram där mätningar i gatumiljö bör prioriteras för samtliga kommuner med medelstora tätorter. För partiklar PM2,5 är fördelarna vid samverkan i antal mätstationer större. Antalet fasta mätstationer kan minimeras eftersom skillnaderna i haltnivåerna mellan kommunerna är mindre och samtliga kommuner är påverkade av en hög regional bakgrundshalt.

Vinsterna med kommungemensam kontroll av luftkvalitet ligger i att kompetens och resurser koncentreras och organisation för t.ex. kontrollrapportering och upphandling av mätinsatser och modellberäkningar samlas inom samverkansområdet. Så istället för att 33 kommuner ska kontrollera och rapportera in sin luftkvalitet så finns möjligheten att kontrollstrategi och övervakning av luftkvaliteten i Skåne sköts av 3 samverkansområden, alternativt 2 samverkansområden där inte de 4 större stadskommunerna (Malmö, Helsingborgs, Kristianstad och Trelleborg) ingår utan själva sköter sin kontrollstrategi. En gruppering av kommunerna i samverkansområden gör även att kommunerna får ett ökat regionalt perspektiv på luftföroreningarna och en möjlighet att skapa långsiktiga mätstrategier för regionen, inte enbart för att klara lagstiftningens krav utan för att lokalt och regionalt kunna förbättra luftkvaliteten så att vi når vårt miljömål ”Frisk luft”.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Skåne , 2013. , 32 p.
Series
Länsstyrelserapport, 2013:10
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Air; Air, Partiklar i luft; Environmental Objectives, Clean air
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-6277ISBN: 978-91-87423-18-5 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-6277DiVA: diva2:894131
Available from: 2016-01-14 Created: 2016-01-14 Last updated: 2016-02-12Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(698 kB)11 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 698 kBChecksum SHA-512
63e23153883a6defe8e373385d8902eafa2691de4b6dff25376ea4e662ef8824b61be925d207a9a71ee53301d1b37752027341bcd4afa5fde14872291530945b
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Swedish Environmental Protection Agency Länsstyrelsen Skåne
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 11 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 23 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf