Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kunskapsteori om estetisk praktik
Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Physics and Electrical Engineering.
2015 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

En maskin för tanken

Att skriva akademisk essä är balansgång. Essäskrivaren använder det essäistiska

temperamentet, där den undersökande tanken tar skrivandet till hjälp. Jay Richards

formulerar sig om romanen som: ”A machine to think with”.1 Detta är sant också för essän.

Dess temperament har flera kännetecken varav några är att texten kan ses som process,

inte primärt produkt. Som dialog snarare än påstående. Som fylld av stoff hämtat ur

impulser och egna erfarenheter, ställda i relation till en yttre omvärld, snarare än med

anspråk på att sakligt redogöra för sakernas tillstånd som lösgjorda från rum och tid. För

den skull är det inte psykologi eller centrallyrik där idén om jaget står i centrum. Långt

ifrån. Det är som sagt en balansgång. Textformatet rymmer en ambition om att akademiskt

hantverk och essäistiskt hantverk ska låna in det andra formatets metod växelvis, till en

hybrid som har sakliga mål, men inte genom att rentvå texten från jaget utan genom att

ärligt och redovisande ta dialogen mellan texten och tanken till hjälp för att precisera just

dessa ting: texten och tanken. Kanske lite som att vara verktygstillverkare och använda

verktyg till att tillverka verktyg. På så sätt blir textskrivandet (vilket text alltid är) ett cykliskt

flöde där tankens iterationer preciseras i varv efter varv. Detta i kontrast till att man i stället

skulle resa små rätvinkliga skjul, som man kallar för rubriker, som man därefter fyller, tills

det är dags att bygga nästa skjul/rubrik, som en ingenjörsmässig favela med rätvinkliga

gator mellan alla tankeförråden. Essän bejakar att tankens territorium inte bara är

kontrollerad kultur utan också är en råare natur, kanske en skog där irrfärden leder till

kantarellgömman.

Linneuniversitetet. Masteruppsats. Yrkeskunnande och Teknologi.

Hannes Rydell

7

Särskilt i en tid när kunskapsbegreppen för många betraktas som ett enda

kunskapsbegrepp. Och där individen enligt ett sätt att se bli till ett användande subjekt som

hanterar information, mer än ett bildningssubjekt som besitter kunskap och erfarenhet. I en

sådan tid är irrfärder en av få saker som kan ge tanken ny skörd. Den som helt vet vad den

håller på med står mentalt still, den som upptäcker utsätter sig för det oförutsedda.

Text som ett verktyg för en mental utflykt kan alltså ses som en strategi för

kunskapsgenerering. En annan strategi kan vara att pröva en hållning långt, så långt att dess

fogar knakar. När jag i detta arbete testar gränserna för min hantverkskonservatism, görs

det alltså inte uteslutande som ett sätt att hävda en väl grundad position. Tvärt om hoppas

jag få förmånen att genom min text nå en läsare som vill och kan nyansera min bild av

sådana kunskapsakter där händer styr och huvudet följer, så att kunskapsakterna i andra

processer kan ge en rikare bild.

Arbetet handlar mycket om det kroppsligt integrerade tänkande där handlingsplanens band

till en yrkesmässig och estetisk syssla öppnas på glänt, så att det tysta tänkandets

långsamma och bortomspråkliga process ska bli mer synlig. Jag avser den tysta kunskapen,

som kroppen vet av erfarenhet. Textens ambition är närma sig dessa kroppsliga

erfarenheter av att kunna och att där leta efter ord, egna erfarenheter såväl som andras.

Spionage med ord

Målet med texten är att den språkligt tänkande tanken ska få undersöka vad den tysta

tanken gör. Orden blir på så sätt lite som spionens noter från vistelser i det tysta och

sinnliga tänkandet. Till hjälp med det tar jag dels min egen förmåga att tänka noga, samt

den läsning av framför allt kunskapsteori som jag refererar till. Förmågan att arbeta på detta

sätt är också resultat av sammanlagt fyra år i en studiemiljö som använder

dialogseminariemetoden (se rubrik Dialogseminarier, en metod för yrkeskulturers

utveckling sid. 26).

Min akademiska essä är ett spionage i ord över den tysta kunskapen inom i sådana

estetiska praktiker som jag själv arbetat med. Men arbetet är nedskuret till halv längd vilket

gör att fokus hamnar på kunskapsteorin, mer än både det och de konkreta erfarenheterna,

Linneuniversitetet. Masteruppsats. Yrkeskunnande och Teknologi.

Hannes Rydell

8

så som det längre och mer vittfamnande arbetet hade anspråk på. En tidigare och längre

version av denna uppsats rymde flera intervjuer med hantverkare och konstnärer. Alla som

intervjuades verkade inom fält som jag själv har viss erfarenhet av. Tanken med det var att

en mer förtrogen intervjuare – och då menar jag förtrogen i ämnet inifrån dess praxis –

ställer andra frågor som ibland når närmre de yrkeskunskapens delar som ofta är tysta.

Detta i jämförelse med den journalist eller forskare som har en kyligare blick och snarare

har kunskap om än i ämnet.

En privatdeckares arbetsverktyg är bland annat iakttagelse, besinning, tålamod och en

förmåga att läsa händelseförlopp som från ett upphöjt avstånd. Precis som för forskaren är

en mycket liten del av dennes arbetstid mättad av nya upptäckter eller relevanta

orsakssamband. Du som läser behöver vänja dig vid att språket är på väg, det har riktning

och rymmer upptäckter men det har inte ständigt mål i sikte. Däremot en kompass i väskan

som ofta tas i bruk.

Finlogik

En av mina poänger i detta arbete är att: De kollektiva och fungerande formaten för

kommunikation som människan uppfunnit åt sig, alltså människans alla språk, inte kan

göra anspråk på att vara heltäckande och inbegripa allt mänskligt tänkande. Detta för att

stora delar av tänkandet är privat, och även i denna privata form kan tanken vara skarp.

Alla tankar börjar i en mer privat och tyst del, vilken är förutsättningen för att nya tankar

uppstår och utveckling kan ske. Den som söker följa en idé bakåt till dess tillblivelse, se

dess grundstoff och existens-premisser, den kommer att bortom en viss punkt famla i

mörker. Ändå uppstår tankar just ur ett sådant mörker. Vi kan inte alltid förstå men

däremot odla banden till tankens källor och ibland fånga dem innan de slipats av kulturella

föreställningar. Vi kan om vi riktar uppmärksamheten i en sådan riktning se tänkandet mer

avklätt och friare från överenskommelser och godtaganden.

Det finns visdom i det gamla skämtet: ”Om hjärnan vore så enkel att vi kunde förstå den

vore vi så enkla att vi inte kunde.” 2

Det förra sekelskiftets svenska tänkare Hans Larsons, 1862-1944, rustar oss inte minst

genom sin term finlogik för att leva med paradoxer, konstruktivt och utan att ge upp i vår

Linneuniversitetet. Masteruppsats. Yrkeskunnande och Teknologi.

Hannes Rydell

9

längtan efter kunskap, bildning och vetande. Det är lätt att vifta bort det förvetenskapliga,

men utan förvetenskapliga aningar kan man inte få syn på vetenskapliga faktum. Ledtrådar

är först tysta, men de drar till sig nya fakta om man följer deras förslag och så fort det krävs,

reviderar sina antaganden.

Men Larsson betonar lika bestämt att intuitionen inte befriar från det rationella tänkandets

lagar till förmån för ohämmad subjektivitet och ”genialt” godtycke. Mot sådana yttringar av

romantisk självhärlighet står han alltid på vakt och tillåter inga kompromisser. Intuitionen

följer logikens normer men tillämpar dem på ett finare och mer nyanserat sätt.” 3

Ett annat begrepp, nu från Aristoteles, är: fronesis. I korthet en praktisk klokskap som

innefattar en etisk dimension. Både finlogiken och fronesiskunskapen knyter starka band

till tid och plats. Därför blir de användbara för den som vill avtäcka, upptäcka och

uppfinna kunnandet i, om och för sin yrkespraxis.

Målet med texten är inte vetande om estetisk yrkespraktik utan i stället kunnande, i, om,

för och genom dessa estetiska yrkesfält; alltså det partikulära, och därigenom bitvis

allmängiltiga, inte det generella och alltid sanna

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 79 p.
Keyword [sv]
yrkeskunnande, essä, kunskapsteori, tyst kunskap
National Category
Other Engineering and Technologies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-48459OAI: oai:DiVA.org:lnu-48459DiVA: diva2:885293
Subject / course
Yrkeskunnande och teknologi
Educational program
Yrkeskunnande och professionsutveckling, 120 hp
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-12-18 Created: 2015-12-18 Last updated: 2015-12-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(798 kB)131 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 798 kBChecksum SHA-512
d0f8680f97e1ec9f46488941b3cc687023bfedc665222ea27a9197260bf75337dc30dc250db4c5b183cd986ddc27ea4a9d1d1e3607ed0929d135388429c80593
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Physics and Electrical Engineering
Other Engineering and Technologies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 131 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 402 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf