Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Grunda havsvikar: bottenfauna och vegetation i Långvind (Gävleborgs län)
Responsible organisation
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Grunda havsvikar är ekologiskt viktiga biotoper i kustregionen. Hög biologisk mångfald samthög produktion av växter och djur gör att dessa områden har höga naturvärden. Grundahavsvikar hyser ofta rödlistade kransalger (Charophyceae) och har stor betydelse somreproduktions- och uppväxtområden för många djur, t ex fisk och sjöfågel.Ekosystemen i havsvikarna förändras kontinuerligt på grund av många olika orsaker. Enviktig orsak är den, för norra delarna av Östersjön så unika, successiva landhöjningen, ochden naturliga dynamiken mellan olika arter. Eutrofiering, muddring och båttrafik är faktorersom kan ha negativ påverkan på ekosystemet.Artsammansättning och utbredning av bottenvegetation och bottenfauna förändras i takt medvikarnas successiva isolering från havet.I föreliggande studie som utfördes i ett skärgårdsområde i närheten av Långvind, mellanSöderhamn och Hudiksvall undersöktes, med hjälp av bland annat snorkling, tjugo lokaler iolika morfologiska stadier med avseende på bottenvegetationens artsammansättning ochutbredning samt olika miljövariabler. Det resulterade i en naturvärdesbedömning av vikarna. Parallellt med vegetationskarteringengjordes en inventering av bottenfauna i sex lokaler.Största antalet arter av markrofyter påträffades i flada-stadiet. I detta stadium domineradeingen enskild art, utan många arter täckte botten. I gloflada- och glosjöstadierna, vilka ärsenare landhöjningsstadier och mer isolerade miljöer, dominerades bottenvegetationen avkransalger, främst av Chara tomentosa (rödsträfse). Även Najas marina (havsnajas) varvanlig i de senare stadierna, dock med relativt liten täckning. Totalt hittades fyrakransalgsarter, varav tre är upptagna i den svenska rödlistan för hotade arter.Bottenfaunaundersökningen visar att artsammansättningen, artantalet och abundansenvarierade mycket mellan vikar med olika exponeringsgrad och olika mängd vegetation menatt variationerna avseende dessa parametrar var relativt små inom gruppen av skyddade vikarmed bottenvegetation. Denna sistnämnda miljö karakteriserades av en hög abundans och stortartantal (upp till 36 000 ind./m2 och 25 arter) samt en klar dominans av fjädermygglarver.Helt i enlighet med flera andra undersökningar verkar tillgången på makrofyter vara enavgörande faktor för abundansen av bottendjur. I lokalerna med kala bottnar var bådeabundansen och artantalet lågt. Ju mer exponerade vikarna var, desto större var inslaget avmarina eller brackvattensarter. Diversitetsindex varierade mycket mellan lokalerna och ingenklar trend var skönjbar. Ett antal arter som av Naturvårdsverket klassats som känsliga motföroreningar återfanns i området, däribland Phryganea varia, Cereaclea sp., Notidobiaciliaris och Leucorrhinia rubicunda.Eftersom tidigare undersökningar av bottendjur i grunda havsvikar utefter Bottenhavskustenär få är det svårt att dra slutsatser om områdets bevarandevärde avseende bottenfauna. Denhöga diversiteten, närvaron av föroreningskänsliga arter och de talrika observationerna avstora mängder trollsländor tyder emellertid på en stor habitatheterogenitet och liten mänskligpåverkan. Undersökningen ger dessutom viktig information om artsammansättningen avbottenfauna i grunda havsvikar och kan tjäna som referensunderlag vid framtidaundersökningar med syfte att deteketera långsiktiga förändringar i havsmiljön.Resultaten av undersökningarna visar att området har en mycket betydande ekologiskfunktion med hög artrikedom och stor mångfald av biotoper vilka på de flesta håll bildarhabitat åt utrotningshotade kransalger samt med största sannolikhet reproduktions- ochuppväxtmiljöer åt många fiskarter. Området är dessutom i stora delar fritt från mänskligpåverkan vilket tillsammans med goda förutsättningar för en rik biologisk mångfald, gör attdet uppfyller många viktiga kriterier för att bevaras som marint reservat.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Gävleborgs län , 2003. , 61 p.
Series
Rapport / Länstyrelsen Gäveborgs län, 2003:1
Keyword [sv]
Gävle, Gävle, Ekosystem i vatten
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-5517OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-5517DiVA: diva2:880327
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2016-01-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2792 kB)27 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2792 kBChecksum SHA-512
8d1a3d43be197e37021c8749f0640ec2acd265cb330518abee6ef90f5a22da4f92249d48bc024a6a8bd25e8bce1faea36a3bbd8e82dde475de5363fd5b6d1a7b
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 27 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 18 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf