Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Häckfågelinventeringar inom Natura 2000 och LIFE-områden på Öland 2002 och 2004
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten sammanställer de häckfågelinventeringar som har utförts som en del av uppföljningen av utförda åtgärder i LIFE-projektet Strandängar och våtmarker i det öländska odlingslandskapet. Projektets mål är att arealen välhävdade, fuktiga och våta miljöer i det öländska odlingslandskapet ska öka. Författaren är ensam ansvarig för innehållet i rapporten, ståndpunkterna behöver alltså inte representera länsstyrelsens synsätt. År 2002 och 2004 utfördes fågelinventeringar i några av Ölands sjömarker och inlandsvåtmarker. Dessa ingår i nätverket Natura 2000 och i LIFE-projektet Strandängar och våtmarker i det öländska odlingslandskapet. Totalt 18 områden spridda över Öland inventerades. Syftet med inventeringen var flera, dels att se sambanden mellan vegetation, hävdstatus och fågelfauna, dels identifiera lokaler för hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter, samt att utvärdera restaureringsåtgärders effekter på fågellivet. Varje område besöktes vid minst fyra tillfällen under våren. Första besöket gjordes omkring den 25 april, det andra omkring den 10 maj, det tredje omkring den 25 maj och det fjärde omkring den 10 juni. Vid besöken noterades på inventeringskartor andfåglar (inkl. doppingar, gäss och svanar), vadare, måsar och tärnor, samt gulärla. Under inventeringarna har som regel även sothöna räknats. Som huvudmetod har revirkartering använts. Denna har kompletterats med parräkning och bokartering. Vid parräkning av andfåglar har stationära hannar räknats som par. Besöks- och revirkartor har upprättats för alla områden. Närmare uppgifter om inventeringsmetodik finns i projektets inventeringsinstruktion (Bilaga 2). En översiktlig bedömning av hävden har gjorts för varje inventerat område. Här har betesdriften klassats i fyra grupper från välhävdat till saknad hävd. Inventeringsprotokollen och kartorna har gåtts igenom av författaren och i några fall har inventerarnas bedömningar av antalet par/revir justerats för att få en så likartad bedömning som möjligt för hela materialet. När det gäller felkällor och brister i materialet kan de delas upp i två delar. Första delen gäller i vilken mån resultatet kan anses heltäckande och ge en riktig bild av delområdenas fågelbestånd. Endast fyra inventeringstillfällen under säsongen innebär att vissa arter (tidiga eller sena) egentligen bara får ett eller två tillfällen att bli registrerade. Dessutom kommer arter som är svårinventerade genom att de håller sig dolda förmodligen att bli underrepresenterade. Något säkert mått på områdets verkliga antal häckande fåglar räcker denna inventering inte till. För att få ett sådant skulle betydligt fler inventeringstillfällen behövas. Några av de områden som inventerats är också mycket välbesökta av ornitologer och en sammanställning av rapporter från dessa områden visar att en hel del har missats av inventerarna. Inventeringens mål var dock inte att göra en komplett kartläggning av de aktuella arternas numerär. Andra delen gäller i vilken mån resultatet kan användas för jämförelser mellan inventeringsår, och se samband med vegetation, utförda röjningar och hävdstatus. Även i denna del gäller naturligtvis begränsningar i och med det låga antalet inventeringstillfällen, där framför allt tidiga och sent häckande arter riskerar att bli felräknade. När det gäller jämförelser mellan år och inom olika områden har detta dock mindre betydelse och det är i stället viktigt att olika inventeringar inom samma område är likartat utförda. Detta kan nog sägas vara fallet i den här inventeringen av två skäl. Det första är att alla inventerare är erfarna och har god kännedom om den lokala fågelfaunan. Det andra är att i de flesta fall har inventerarna varit desamma under de båda inventeringsåren. En annan möjlig felkälla av betydelse kan vara olika uttydning av vad som räknas som revir, t.ex. för svårbedömda arter som enkelbeckasin och gravand. Här har författaren dock försökt rätta till detta genom en extra utvärdering. Gravänder förekommer ofta i de aktuella områdena, men säkra häckningsindicier är däremot få. Visserligen ses både par och hannar vilka skulle kunna räknas till häckfåglarna, men ofta samlar de sig i större grupper eller visar inte några areella revir vilket skulle kunna medföra att de blir förda till gruppen inte häckande. Bara ett fåtal revir blir belagda genom bofynd eller ungkullar och ofta får inventeraren göra en subjektiv bedömning av antalet revir, en bedömning som lätt kan skifta mellan år och olika inventerare. När det gäller enkelbeckasin kompliceras räkningen dels av stora spelområden som korsar andra revir, dels av att tillfälligt uppträdande beckasiner. Beckasiner som fortfarande är på flyttning norrut och riskerar att räknas in bland de häckande. Eftersom inventeringen utförts under två skilda år är det viktigt att veta om dessa båda säsonger skiljer sig på något avgörande sätt. Dels vädermässigt under såväl vårflyttning som under häckningen (=inventeringsperioden), dels om förhållanden under såväl mellanliggande år som vintrar medfört avgörande skillnader. En översiktlig väderanalys har inte visat på några större skillnader mellan åren, medan däremot en kontroll av inventeringsdata från andra områden utanför denna inventering (på Öland och Gotland) har visat att 2004 måste betecknas som ett ovanligt gott år för framför allt de flesta vadare (Jan Pettersson muntligen).

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Kalmar län , 2005. , 38 p.
Series
Meddelande / Länstyrelsen Kalmar län, ISSN 0348-8748 ; 2005:21
Keyword [sv]
Öland, Fåglar, Havsstrand, Häckande fåglar, Jorbrukslandskap, Våtmark
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4507OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4507DiVA: diva2:879300
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-12-09 Created: 2015-12-09 Last updated: 2017-03-01Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1764 kB)50 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1764 kBChecksum SHA-512
41ca86e0b5d3cf2a3b71962cfaf43a60aa3c59742c737c96a3f597d6a2cde548756dcb79964064d7f9e42b693871d0693f8d6d031ff0996aeb381465b9872c70
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 50 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 8 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf