Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Etnicitet i ungdomsvården: Yrkesverksammas och ungdomarnas muntliga framställningar
Lund University. (Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk)ORCID iD: 0000-0001-6151-0934
2010 (Swedish)Report (Refereed)Alternative title
Ethnicity in the Juvenile Care : Professionals’ and Youngsters’ Verbal Presentations (English)
Abstract [en]

The aim of this study is to analyze when and how ethnicity is actualised through categorisations in Swedish youth-care, to attract attention to how these categorisations are indicated and point out how the narrators own ethnic identity is shaped and upheld through different markings. The report is based on 109 interviews conducted with different actors in the youth-care and my field-notes made in connection with the different meetings, spontaneous conversations before and after the interviews, and when visiting different institutions, work-places, etc. Ethnicity is used explicitly as well as implicitly, by the youths themselves and the professionals, in peer relations within each collective and between the collectives. Usually ethnicity is used as an explanation and as an instrument in the interaction, i.e. it is used to achieve different things or to emphasize or highlight a desirable image of people or problems at hand. The professionals use ethnicity to explain the youths actions, they also compare themselves to colleagues regarding who displays the greatest ethnic consideration or who knows most about ethnicity. Ethnicity then becomes a resource in presenting one-self: you present yourself as, for instance, “culturally competent” in relation to others. The youths also use ethnicity when they talk about the placing at various institutions, the social control at the institution, discrimination, love relations, etc. The life in the institution becomes ethnically charged in interviews with youngsters, but this perspective is not always shared by other actors. Treatments interpreted as ethnic discrimination by the youths are sometimes seen as self-inflicted by the staff, e.g. as a result of alleged inappropriate behaviour. Ethnicity is a contested marker in this context and thus a potential weapon in the interplay. This is specially highlighted through ethnically coloured profanity and name-calling which the youths experience as an instrument of humiliation. Sometimes ethnicity is portrayed as a resource, as an asset for the actors in the youth-care, providing tools for comprehending and implementing situations and projects. Things that are made comprehensible and are implemented (or said to have been implemented) often become problematic from the actors perspective. This happening doesn’t have to be a problem in itself, it rather clarifies how actors use ethnicity to demonstrate problems.

Abstract [sv]

I denna studie analyseras muntliga etnicitetsgestaltningar hos olika aktörer i ungdomsvården. Undersökningen uppmärksammar etniciteten när den uttrycks verbalt och icke-verbalt, hur den uttrycks samt i vilka situationer kategoriseringar synliggörs implicit eller explicit.Studiens syfte är: att analysera när och hur etnicitet aktualiseras genom kategoriseringar i ungdomsvården, att uppmärksamma hur dessa kategoriseringar markeras samt påvisa hur berättarens egna etniska identitet formas och upprätthålls genom olika markeringar.Rapporten bygger på 109 intervjuer som genomförts med olika aktörer i ungdomsvården samt de fältanteckningar jag fört i anslutning till de olika mötena, spontana samtal före och efter intervjuerna, och i anslutning till besöken på de olika institutionerna, arbetsplatserna, mm. Etnicitet används explicit såväl som implicit, såväl av ungdomarna själva som av de professionella, och i inbördes relationer inom respektive kollektiv samt mellan kollektiven. Vanligast används etniciteten som en förklaring och som ett verktyg i samspelet, d v s det används för att uppnå olika saker eller att betona eller framhäva en önskad bild. De professionella använder etniciteten när de förklarar ungdomars agerande, de jämför sig även med kollegor i termer av vem som visar störst etnisk hänsyn eller vem som kan mest om etnicitet. Etniciteten bildar här en arena för självpresentation: man framställer sig som ”kulturellt kompetent” i relation till andra. Ungdomarna använder också etnicitet när de skall berätta om: placeringar, den sociala kontrollen på institutionen, diskriminering, kärleksrelationer, mm. Institutionslivet blir på så sätt etniskt laddat men denna definition delas inte alltid av andra aktörer. Det bemötande som ungdomar tolkar som etnisk diskriminering kan personalen anse vara självförvållat, t ex på grund av påstådd misskötsamhet. Etnicitet är en omstridd markör i detta sammanhang och därmed ett potentiellt vapen i samspelet. Detta tydliggörs särskilt genom etniskt färgade svordomar och tilltal vilka ungdomarna upplever som ett instrument för nedvärdering. Ibland framställs etnicitet som en resurs, en tillgång för aktörer i ungdomsvården för att begripliggöra och genomföra olika situationer och projekt. Det som görs begripligt och genomförs (eller sägs ha genomförts) blir inte sällan problematiskt ur aktörernas synvinkel. Att detta sker behöver inte ses som något problematiskt i sig, snarare tydliggör det hur aktörer använder etnicitet för att synliggöra problem.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Statens institutionsstyrelse , 2010. , 84 p.
Series
SiS följer upp och utvecklar, ISSN 1403-1558 ; 2010:1
Keyword [sv]
självpresentation, etnisk identitet, jämförelse, förklaring, diskriminering, resurs, nedvärdering, sociology, sociologi, etnicitet, etnicitetsgestaltning, ungdomsvård, kategorisering
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology) Pedagogical Work
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences, Substance Abuse Treatment; Pedagogics and Educational Sciences, Special Education; Social Sciences, Work Life Studies; Social Sciences, Studies of Professions; Social Sciences, Social Work; Social Sciences, Social Psychology; Social Sciences, Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-48153Libris ID: http://libris.kb.se/bib/11779185OAI: oai:DiVA.org:lnu-48153DiVA: diva2:877889
Available from: 2015-12-08 Created: 2015-12-07 Last updated: 2016-01-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(541 kB)114 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 541 kBChecksum SHA-512
b61d230545cc5d5aedebb509e996d624d68bb914674a88e199e982c4171f1b02c015853b810a259c8a70d5fe9aeafb3d83c810417ee9dd57e72c4b89162a6668
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

http://www.stat-inst.se/pagefiles/725/etnicitet-i-ungdomsvarden-yrkesverksammas-och-ungdomars-muntliga-framstallningar.pdf

Search in DiVA

By author/editor
Basic, Goran
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)Pedagogical Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 114 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 260 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf