Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Målformuleringar och dess betydelse för prioriteringar i kommunal vård och omsorg: en pilotstudie
Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
2001 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Prioriteringar är nödvändiga även inom den kommunala hälso- och sjukvården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen, som också omfattar den kommunala hälso- och sjukvården, skall prioriteringarna inom området utgå ifrån de tre etiska principerna människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Tillämpningen av de båda senare principerna innebär en bedömning av vårdbehov respektive en värdering av åtgärdernas effekter. I bägge dessa tillämpningar har målet med verksamheten en avgörande betydelse. Både behovsbedömning och värdering av åtgärdernas utfall bör ske i relation till verksamhetens mål.

Syftet med denna studie är att studera målformuleringar rörande kommunal vård och omsorg. Detta innebär att följande frågor kommer att besvaras: (1) Vilken karaktär har målformuleringarna, och (2) vilken begreppsapparat behövs för att analysera målen?

Målformuleringar har studerats i följande dokument: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Prioriteringsutredningens slutbetänkande, Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande, allmänna inriktningsmål för Norrköpings kommun, äldreomsorgsplaner i 5 kommuner i Östergötland samt plan för kommunsjukvården i Linköping.

Målformuleringarna har analyserats med hjälp av en preliminär begreppsapparat, vilket ledda fram till följande slutsatser.

  • Hälsa och livskvalitet föreslås i en del sammanhang som mål för hälso- och sjukvården. Det förekommer ingen explicit definition av begreppen, men vi finner motstridiga antydningar hos några dokument. HSL anger ett vitt hälsobegrepp medan Prioriteringsutredningen använder ett smalt begrepp. Många målformuleringar i kommunala dokument betonar det allmänna eller det vanliga. Målet för verksamheten är t.ex. att ge individen möjlighet att leva som andra. Att kunna bo kvar i eget boende är ett annat viktigt mål för kommunal vård och omsorg.
  • Målformuleringarna anger i första hand den kvalitativa dimensionen. De svarar på frågan vad det är som skall uppnås. Men det förekommer även inslag av den kvantitativa dimension i termer av t.ex. god, skälig, ökad, minskad, främja eller stärka. Dock förekommer ingen precisering av dessa termer. Intressanta målformulering är dessutom de som sker i termer av ”största möjliga” eller ”så långt som möjligt”. Några av dem innehåller även en restriktion. Det heter t.ex. att verksamheten skall så långt möjligt anpassa insatserna till den enskildes önskemål. Det framgår dock inte av dokumentet exakt vad som utgör restriktionen eller dess omfattning. I något fall utgörs restriktionen av tillgängliga resurser. Den temporala dimensionen, d.v.s. inom vilken tidsram målet bör realiseras, är överhuvudtaget inte är nämnd i dokumenten.
  • Målen är genomgående vagt formulerade. Detta medför att de ger liten vägledning. Även om de är avsedda som inriktningsmål krävs en viss grad av precisering. Ett inriktningsmål som t.ex. ”ett gott liv för alla boende i kommunen” ger praktiskt taget ingen vägledning för val och beslut.
  • Vagheten hos målformuleringar ger intrycket att målen i första hand är avsedda att fylla en symbolisk eller motiverande funktion. I något fall är detta klart uttryckt i dokumentet.
  • Det förekommer både finala och instrumentella mål. I en del fall förekommer en mer eller mindre utvecklad målhierarki i andra fall endast ett finalt mål. Exempel på det senare utgör de båda lagarna HSL och LSS. Målet är där ”en god hälsa” respektive ”möjlighet att leva som andra”. Ett tydligt exempel på målhierarki förekommer hos Nationella folkhälsokommittén. Det finala målet är enligt kommittén ”lika möjligheter att fritt forma sitt liv”. Detta mål skall realiseras genom det instrumentella målet ”minskad ohälsa” vilken i sin tur skall realiseras genom förverkligandet av 18 instrumentella mål som kommittén kallar för ”nationella mål för folkhälsan”. De flesta av de kommuner som ingår i studien formulerar mål som hierarkier bestående av inriktningsmål samt delmål. I något fall anges även en viss arbetsfördelning mellan kommunens instanser. Fullmäktige antar inriktningsmål medan nämnderna formulerar och antar delmål.
  • Vården och omsorgen om vissa grupper av individer omfattas av ett flertal olika målformuleringar. Lagarna HSL, LSS, SoL innehåller alla formuleringar som berör målet för den kommunala hälso- och sjukvården mer eller mindre direkt. Dessutom har varje kommun utformat egna mål oftast framställda som hierarkier. Det är dock oklart hur relationen mellan dessa olika mål ser ut. Är målen förenliga eller är de i konflikt? Det tycks t.ex. finnas en spänning mellan det individuella och unika å ena sidan och det mer allmänna och vanliga å andra sidan.
  • Vagheten hos målformuleringarna och dess begränsning till kvalitativ och kvantitativ dimension gör dem mindre lämpliga som grund för precisering av behovsbegreppet och därmed som underlag för behovsbedömning. Det gör dem också mindre lämpade att utgöra grund för val av utfallsmått vid bedömning eller värdering av olika åtgärders effekter.
  • Pilotstudien har givit värdefulla erfarenheter för fortsatta och mera omfattande studier inom området. Studiet av målformuleringarna i centrala och kommunala dokument gav ytterligare stöd för kravet på en väl utarbetad begreppsapparat för att studera och analysera målsättningar. Fortsatta studier bör därför inkludera en teoretisk analys av målbegreppet och relaterade begrepp. Det innebär att utarbeta och föreslå en struktur för målanalys som också kan bli användbar i ett framtida empiriskt arbete.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2001. , 38 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2001:2
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122932Libris ID: 8645467OAI: oai:DiVA.org:liu-122932DiVA: diva2:874977
Available from: 2015-11-30 Created: 2015-11-30 Last updated: 2016-09-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(337 kB)278 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 337 kBChecksum SHA-512
b6b660e6043b24e7f3c6c2450c7ce251841a556ae4e10fcb5c618a4ee316399578c707e417ffdf1ea016d7fd8ad7a4da6b90084ea608e595f06269d84c49004c
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Liss, Per-Erik
By organisation
Health and SocietyFaculty of Arts and Sciences
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 278 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 131 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf