Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Programarbete: ett steg på vägen mot öppna prioriteringar
PrioriteringsCentrum.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment and Health Economics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.ORCID iD: 0000-0002-9212-7476
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment and Health Economics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under 1990-talet infördes i flera landsting en ny typ av organisation som kom att kallas beställar-utförarorganisation. I mitten 1990-talet var denna styrform dominerande i landet. För att förstärka intentionen i beställarutförarorganisationen har s.k. programarbete vuxit fram. En arbetsmodell som utvecklades i Landstinget i Östergötland i mitten av 1990-talet, och som sedan har anammats av andra landsting.

Denna rapport redovisar resultaten av en kartläggning som gjordes i åtta landsting/regioner under 2002. Studiens syfte var att kartlägga förekomsten av programarbete i landstingen, att studera på vilket sätt landstingen bedriver detta och om möjligt definiera vad som kan karaktäriseras som programarbete.

I rapporten belyses följande frågeställningar:

  • Vad menas med programarbete?
  • Vilket är syftet med att införa programarbete?
  • Vad ingår i programarbete?
  • Vilka sjukdomsområden har valts ut att ingå i programarbetet och varför har de valts?
  • Hur har organisation och arbetssätt sett ut?
  • Hur är programarbete relaterat till öppna prioriteringar?

Faktainsamlingen har dels skett genom intervjuer med centralt placerade tjänstemän i landstingen, dels genom studier av relevant bakgrundslitteratur och av landstingen publicerade rapporter, PM etc. Det har inte ingått i uppdraget att utvärdera programarbete med avseende på effektivitet eller måluppfyllelse, ej heller att värdera de olika programmens resultat eller att rangordna dem på något sätt.

De landsting/regioner som ingått i undersökningen är: Landstinget i Östergötland, Västerbottens läns landsting, Västra Götalandsregionen – Hälsooch sjukvårdskansliet i Borås, Stockholms läns landsting – Nordöstra sjukvårdsområdet (NÖSO), Stockholms läns landsting – Centralt, Landstinget Västmanland, Örebro läns landsting samt Region Skåne.

Resultatet visar att landstingen bedriver sitt programarbete på ett likartat sätt, men några skillnader kan ändå skönjas. De landsting som var tidiga att börja startade i mitten av 1990-talet, medan en andra grupp startade i början av 2000-talet och är tydligt inspirerade av dem som först anammade arbetsformen. I samtliga landsting betraktas programarbete som en långsiktig och kontinuerlig process, med undantag av två landsting som har avslutat eller gjort uppehåll i sitt programarbete.

Behovet av att skapa struktur, ge allsidig kunskap och tydliggöra roller är återkommande svar på frågan vilket behov man ville tillfredsställa när man beslutade sig för att starta med programarbetet. Syftet kan vara flerfaldigt. Framförallt anges att syftet är att bättre belysa och värna om befolkningens behov av hälso- och sjukvård, att skapa ett kunskapsunderlag för politiska prioriteringsbeslut samt att utveckla dialogen mellan politiker och verksamhetsföreträdare. Programarbete kan ses som ett konkret sätt att för ett antal utvalda hälsoproblem beakta och bearbeta de olika moment som ingår i en beställarprocess: behovsanalys, utvärdering, prioritering, styrning och uppföljning.

De områden som landstingen valt att studera och som formar olika program är oftast stora och inbegriper ett flertal sjukdomar. Några som återkommer hos flera landsting är stroke, diabetes, demens och psykisk ohälsa. Vilka kriterier som satts upp för valet av områden kan dock skilja sig åt. Några exempel är: misstanke om underförsörjda vårdbehov, sjukdomen/ohälsoområdet representerar ett stort hälsoproblem i befolkningen eller tillhör prioriteringsgrupp ett och två enligt prioriteringsutredningen.

Organisationen av programarbetet skiljer sig åt mellan landstingen, men också mellan olika programområden inom landstingen. De flesta har dock någon form av fast struktur med en ledningsgrupp som leder och styr arbetet och har högsta ansvar för arbetets utveckling och form. I alla landsting förutom ett medverkar politiker, antingen i referensgrupper eller i förtroendemannagrupper. Expertgrupper med personal från vården (patientföreträdare) finns alltid med från sjukhusen men även personal från primärvården deltar, fast i något mindre omfattning. Kommuner, intresseorganisationer och patientföreningar har deltagit i varierande grad och personer med hälsoekonomisk kompetens förekommer i ett fåtal fall.

Benämningen medicinskt programarbete valdes av Landstinget i Östergötland - som var först - och är den dominerande benämningen på programarbetet hos de landsting som ingår i denna studie. Vi kan dock notera att benämningen hälso- och sjukvårdsprogram vinner i popularitet. Även benämningen på de programområden som studeras skiljer sig åt, där benämningen sjukdomsgrupper eller behovsgrupper förekommer hos ett par av landstingen.

Landstingen har dokumenterat sitt arbete i olika omfattning, några i form av tjocka systematiskt genomarbetade rapporter, andra i form av programblad på några sidor. Alla betonar att det är lika mycket själva processen och de möten den innebär som är viktig, som produkten av den (oftast en rapport).

Landstingen lyfter fram flera positiva effekter av programarbetet, t.ex. så betonas just förbättrade möjligheter till möten mellan förtroendevalda, sjukvårdspersonal, tjänstemän, kommunen, patienter och medborgare. Att mötas för att diskutera frågor kopplade till sjukdomsgrupper handlar om ett möte på en ny domän där både politiker och verksamhetsföreträdare är nya, men ändå kan lämna värdefulla bidrag. Man får här en arena för möten mellan olika parter för att diskutera och därmed bättre förstå varandras roller och ansvarsområden. För politikerna är fokusgrupper och förtroendemannagrupper viktiga, särskilt för fritidspolitiker som annars kan ha svårt att vara med i diskussionen på samma sätt som heltidspolitiker. För politiker är det ett förtydligande av rollen som förtroendevalda befolkningsföreträdare.

Programarbete har utvecklats positivt men det har också framkommit att det finns en del problem längs vägen som behöver bearbetas för att arbetet ska bli framgångsrikt i långa loppet. Att starta upp och etablera programarbete är tids- och resurskrävande och kan till en början möta skepsis från olika håll. Bland sjukvårdspersonal har det ibland funnits en ovilja att delta i arbetet och att avsätta tillräckligt med tid, byggt på att man upplever sig ha tidsbrist eller på att man inte ser värdet med det nya arbetssättet. Något som också lyfts fram är problemet med att få kommunerna att delta i arbetet. Intresset från kommunerna kan vara lågt, eller så är det praktiskt svårt att åstadkomma en lämplig representativitet. Att få primärvården intresserad av att delta i arbetet påtalas också som en svårighet. Även här kan det vara problem med att få en adekvat representativitet eller t.ex. bero på att landstinget omfattar ett stort geografiskt område.

I flera landsting är nu programarbetena på väg att bli en naturlig del av styrprocessen och information från programmen bakas in i, och ligger till grund för, avtal och överenskommelser med olika vårdproducenter. Arbetet med öppna prioriteringar har startat på flera håll, i ett första steg med vertikala prioriteringar inom sjukdomsgrupper med framtagandet av olika rangordningslistor, men även i ett andra steg med horisontella prioriteringar mellan olika sjukdomsgrupper.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2003. , 91 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2003:8
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122923Libris ID: 9396523OAI: oai:DiVA.org:liu-122923DiVA: diva2:874922
Available from: 2015-11-30 Created: 2015-11-30 Last updated: 2016-10-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(687 kB)60 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 687 kBChecksum SHA-512
41088f7e767cc6fc22cd112eae027c40262df71b849344eb44d98e4c55ce302a4b4ea847612dc601926b8a8292a93eea381a555f1a1b2c2cc62dcbf39a6b8076
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Bäckman, KarinCarlsson, Per
By organisation
Health Technology Assessment and Health EconomicsFaculty of Health Sciences
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 60 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 258 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf