Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Reflektioner över etik och prioriteringar i vården: intervjuer med vårdpersonal
Uppsala universitet.
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Enligt den etiska plattform för prioriteringar i vården som antagits av riksdagen är prioriteringar på grundval av enbart kronologisk ålder inte tillåtna. Genom att rangordna människovärdesprincipen över behovs- och solidaritetsprincipen, vilken i sin tur är överordnad kostnadseffektivitetsprincipen, angav prioriteringsutredningen vad som är icke tillåtna kriterier för prioriteringar. Hög ålder är ett sådant, liksom låg födelsevikt och svag social ställning hos patienten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka genomslagskraften i gällande prioriteringsriktlinjer hos vårdpersonal av olika kategorier ett antal år efter den mest intensiva prioriteringsdebatten. Genom att få kunskap om personalens erfarenheter av att fatta prioriteringsbeslut kunde ytterligare frågor belysas, t.ex.: Känner personalen till riktlinjerna för prioriteringar? Tar man hänsyn till dem vid konkreta prioriteringsbeslut? Vad grundar man annars sina beslut på? Hur ser man på prioriteringar baserade på ålder? Vilka etiska argument har man för sina uppfattningar? Undersökningen utfördes med kvalitativ metod, bestående av djupintervjuer med ett mindre antal informanter. Informanterna utgjordes av både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, samtliga verksamma vid olika sjukhuskliniker.

Resultaten av undersökningen kan delas in i tre kategorier. Den första gäller relationen mellan informanternas moraliska praxis och prioriteringsriktlinjerna. Här visade det sig att samtliga personalkategorier fattade prioriteringsbeslut, även om de var av olika slag beroende på personalkategori. Däremot var kunskapen om prioriteringsriktlinjerna låg. Endast några av de intervjuade läkarna kände till dem, däremot ingen av undersköterskorna eller sjuksköterskorna. Emellertid verkade samtliga intervjuade handla i enlighet med åtminstone de två första etiska principerna i riktlinjerna. Detta kan bero på att riktlinjerna i hög grad bygger på redan etablerade etiska principer i vården.

Den andra kategorin av resultaten berör informanternas syn på åldersprioriteringar. Här visade sig en diskrepans mellan personalkategorierna. Sjuksköterskor och undersköterskor, som främst har att fatta prioriteringsbeslut i anslutning till basal omvårdnad, tog alla avstånd från prioriteringar baserade på kronologisk ålder. Bland läkarna framkom dock en viss acceptans för åldersprioriteringar. De etiska argument som framfördes till stöd för detta var ett rättviseresonemang, där man menade att vi bör sträva efter att låta alla människor får uppleva ett normallångt liv. Det kan motivera att en 50-åring prioriteras framför en 80-åring, om resurser inte finns att satsa på bägge.

Den tredje och sista kategorin berör informanternas beskrivningar av problem och motsättningar i samband med prioriteringsbeslut på klinisk nivå. Det som främst lyftes fram här var de snäva ekonomiska ramar som personalen styrs av och som upplevs som ett hinder för förverkligandet av en god vårdetik, inklusive rättvisa prioriteringar. Ett annat problem, som lyftes fram av framför allt läkare, gällde att de upplever sig klämda mellan motstridiga riktlinjer från politisk nivå. Främst beskrev de hur valfrihetsreformen kan komma i konflikt med prioriteringsriktlinjerna, genom att en autonom patient med hjälp av valfrihetsrättigheten kan komma att prioriteras före en patient med större behov men med låg autonomi.

Resultaten visar att kännedomen om prioriteringsriktlinjerna är låg i materialet samt starkt kopplad till yrkeskategori. Detta till trots verkar informanterna i hög grad agera i enlighet med riktlinjerna, men utan att reflektera över huruvida deras etiska handlande överensstämmer med nationella etiska principer. Det finns emellertid en viss acceptans för åldersprioriteringar bland de intervjuade, i högre grad än vad riktlinjerna medger, vilket tyder på ett glapp mellan nationellt angivna etiska riktlinjer och moralisk praxis på klinisk nivå. En slutsats av detta är att den etiska kompetensen hos personalen borde öka. För detta krävs mer än nationella etiska riktlinjer. Snarare ställs krav på arbetsorganisationen, t.ex. i form av organiserade forum för etikdiskussioner på klinikerna. Detta skulle kunna göra prioriteringsbesluten mer medvetna och minska diskrepansen mellan riktlinjer och praxis samt öka förståelsen mellan olika personalgrupper då det gäller resonemang i etiska frågor. Det finns också anledning att närmare utreda och diskutera vilka principer som bör gälla vid prioriteringar med avseende på ålder.

Resultaten i min undersökning tyder på att riktlinjerna för prioriteringar i vården är allmänna och vaga och därmed också svårtydda för vårdgivare på klinisk nivå, samt att det finns konflikter inbyggda mellan principerna om människovärde, behov och kostnadseffektivitet. För att kunna implementera principerna i praktiken krävs därför dels att personalen blir mer informerad om att riktlinjerna finns och vad de föreskriver, dels en ökad tydlighet och öppenhet i beslutsprocessen omkring prioriteringar. Det är därför angeläget att arbeta för skapandet av arenor och procedurer för öppna prioriteringar i vården, både i betydelsen öppenhet i processen och öppenhet i vilka prioriteringsbeslut man tar.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2003. , 85 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2003:7
Keyword [en]
Ethics, Nursing, Health priorities
Keyword [sv]
Vårdetik
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122922Libris ID: 9378001OAI: oai:DiVA.org:liu-122922DiVA: diva2:874911
Available from: 2015-11-30 Created: 2015-11-30 Last updated: 2016-10-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(233 kB)171 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 233 kBChecksum SHA-512
0ecfa4c6524f03b8e2445a22fc1c02389031091ba18a93c3bdf131b208eea31b9782244fe095f7598957cf516748db9e5814735a4ff4975fccb3cdd0c8f1d8b2
Type fulltextMimetype application/pdf

Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health EconomySocial Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 171 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 339 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf