Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Prioritering av hälsofrämjande och förebyggande insatser i hälso- och sjukvården
PrioriteringsCentrum.
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med föreliggande rapport är att diskutera och analysera i vad mån det är möjligt att inordna de hälsofrämjande och förebyggande insatser i den begreppsapparat och i de processer som nu utvecklas för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Det konstateras att förebyggande åtgärder funnits med men att de hittills haft en relativt undanskymd roll trots att Prioriteringsutredningen och hälso- och sjukvårdspolitiska policydokument betonar vikten av prevention. Orsakerna till det är att kunskaperna om hälsofrämjande förebyggande arbete är ojämna och bristfälliga ute i vården; att de begrepp som används inte är entydigt definierade utan får olika innebörd för olika aktörer samt att själva målet att något inte ska hända någon gång i framtiden (sjukdomsincidensen ska minska) gör utvärdering och effektmätning besvärligare än för behandlingsinsatser.

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete har som mål att värna om och förbättra folkhälsan genom att påverka hälsans bestämningsfaktorer. Olika hälsobegrepp diskuteras och det hävdas att ett vidare hälsobegrepp än det sjukdomsorienterade ”frånvaro av sjukdom” måste användas. Hälsans bestämningsfaktorer systematiseras i biomedicinska faktorer, livsstil och livsvillkor med fysikaliska och sociala miljöfaktorer. Särskilt markeras de relativt nya kunskaperna om vad de strukturella samhällsfaktorerna betyder. Ny forskning från neurovetenskap, immunologi och endokrinologi skapar teorier som kan användas för att förklara sambanden mellan samhällsstruktur, biomedicin och hälsa.

Rapporten går igenom ett antal olika modeller för preventiva strategier och grundläggande begrepp diskuteras. Den i Sverige traditionellt använda indelningen i primär, sekundär och tertiär prevention är föga användbar i ett prioriteringsperspektiv, eftersom olika aktörer ger begreppen olika innebörd. En tankemodell som delar in det förebyggande arbetet i högriskstrategier och befolkningsstrategier underlättar att inordna åtgärderna i arbetsprocesserna med vertikala respektive horisontella prioriteringar.

Det centrala avsnittet i rapporten tillämpar den arbetsmodell som utvecklats inom vertikala prioriteringar av sjukdomsgrupper på riskfaktorområden och förebyggande högriskstrategier. Slutsatsen är att det i vertikala prioriteringar med utgångspunkt från sjukdomsgrupper är möjligt att ta med förebyggande åtgärder på samma villkor som behandlande. Det sker också redan idag i viss utsträckning.

Riskfaktorerna kan också betraktas som specifika hälsoproblem och prioriteringar av åtgärder mot dem kan systematiskt analyseras med hänsyn till sjukdomsrisk, kända åtgärder och deras kostnadseffektivitet samt graden av evidens. Screening, ”sekundär prevention” av sjukdomar bör prioriteras inom ramen för de vertikala prioriteringarna för respektive sjukdomsgrupp. Det diskuteras om det finns underlag att prioritera opportunistisk screening av vissa riskbeteenden bland patienter i sjukvården. Underlag av det skisserade slaget behövs för att instrument för horisontella prioriteringar av insatser mot olika riskfaktorgrupper ska kunna utvecklas.

Olika strategier för befolkningsinriktade hälsofrämjande åtgärder presenteras översiktligt. Sådana kräver i regel samverkan mellan flera olika sektorer i välfärdssystemet och det hävdas att samarbetsformer måste utvecklas för att gemensamma prioriteringsprocesser ska kunna komma till stånd. Satsning på forskning, utvecklingsarbete och systematiska utvärderingar för hälsofrämjande och förebyggande arbete efterlyses.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2005. , 56 p.
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2005:8
Keyword [en]
Health priorities, Health promotion
Keyword [sv]
Prioritering inom sjukvården
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122886Libris ID: 10064299OAI: oai:DiVA.org:liu-122886DiVA: diva2:874366
Available from: 2015-11-26 Created: 2015-11-26 Last updated: 2016-10-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(299 kB)1170 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 299 kBChecksum SHA-512
fda38e90b6e2561ff3646501ca1c70ac5ebf2398aa77d2292e6aba9e0bb855ce086e03a3a7038bb0d78cf78da07e455d44b32c21e133d14632f949d86257d346
Type fulltextMimetype application/pdf

Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1170 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 442 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf