Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utterinventering i Jämtlands län - lägesrapport oktober 2001
Responsible organisation
2001 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Uttern är anpassad till ett liv i vatten. Den äter huvudsakligen fisk och är därmed, precis som människan, en toppkonsument i vattnets näringskedja. Det innebär till exempel att faktorer som negativt inverkar på fiskbestånden också kan medföra problem för uttern. Uttern var förr vanligt förekommande och fanns vid sjöar och längs vattendrag och kuster i hela landet (Gotland undantaget). Från och med 1950-talet minskade landets utterbestånd drastiskt. Uttern är sedan 1968 fridlyst och klassas som sårbar enligt Artdatabankens listor. I dag framstår miljögiftet PCB i fisk som den främsta orsaken till utterns tillbakagång. Det anrikas i fisk och leder bland annat till att fortplantningen störs hos däggdjur som är fiskkonsumenter. Andra mer indirekta hot mot utterbestånden är vattenkraftsutbyggnad, försurning och skogsbruk, vilka dels förändrar utterns livsmiljö och dels har en mycket negativ inverkan på fiskbestånden, framför allt i rinnande vatten. Till detta kommer mer direkta hot som jakt och trafik. I de nordligare delarna av landet är det, jämfört med Syd- och Mellansverige, troligt att utterns tillbakagång mindre är relaterad till PCB än till andra negativa miljöeffekter. Vattenkraftsutbyggnad, försurning och skogsbruk (dikning, avverkning) har förändrat ekosystem och decimerat fiskbestånden i åtskilliga vattensystem. I Sveriges nordliga delar kan förekomst av utter generellt sägas vara en indikator på ett gott miljötillstånd. Finns utter vid sjön eller vattendraget så finns det också gott om fisk vilket i sin tur oftast är en indikation på att ekosystemet fungerar som det ska. På så sätt har uttern blivit något av en symbol för friska vattendrag. Den har också getts särskild skyddsstatus iBern-konventionen och i EU:s habitatdirektiv. Mot bakgrund av utterns hotbild och tillbakagång är det därmed glädjande att antalet utterobservationer ökat i många delar av Sverige under 1990-talet. Detta gäller även för Jämtlands län där utter registrerats på många håll under de senaste åren. Förekomsten av utter i länet har tidigare inte undersökts i någon större omfattning. För att värna om uttern och i tid kunna förebygga eventuella hot erfordras mera kunskaper om utbredning och täthet. Föreliggande rapport redovisar de första resultaten från en planerad länsomfattande utterinventering och härrör från spårundersökningar genomförda under vintern 2000/2001.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Jämtlands län , 2001. , 10 p.
Series
Rapport / Länstyrelsen i Jämtlands län, 01:1
Keyword [sv]
Däggdjur
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-4015OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-4015DiVA: diva2:864018
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2017-04-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(915 kB)13 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 915 kBChecksum SHA-512
b52434c57322b41d47524cece8ff4c465a32c10e0cf2267004acba803676228c1753672e71d0391f4080fe2b9b076bb41fa88d1ca8718e3867b983d162c2228c
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 13 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 10 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf