Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Referensvatten i Västmanlands län. Utvärdering av vattenkemisk data 1965-2007.
Responsible organisation
2008 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Ett antal sjöar och vattendrag i Västmanlands län har valts ut som referensobjekt då dessa kan anses relativt opåverkade av mänsklig aktivitet i jämförelse med andra vatten i länet. Av dessa är en del påverkade av försurning och har valts ut som jämförelseobjekt till de försurade vatten i länet som ingått i kalkningsverksamheten. Vattenkemiska mätningar i referensvattnen har pågått under lång tid inom ramen för regional och nationell miljöövervakning samt inom kalkeffektuppföljningen. Mätningar av vattenkemi har utvärderats statistiskt i syfte att följa tillståndet och undersöka om det skett några påtagliga förändringar under övervakningsperioden. I synnerhet har försurningssituationen utvärderats, men även utvecklingen av halter av näringsämnen, humus, vattenfärg, ljusförhållanden, jonbalans och det allmänna tillståndet. Utvärderingen har även inneburit en systematisk genomgång av hur provtagningen i länets referensvatten behöver kompletteras för att uppfylla Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet och det fortsatta behovet av övervakning. I rapporten har vattenkemiska mätningar från tolv referensvatten i Västmanlands län sammanställts. Sjöarna Dagarn och Övre Skärsjön har övervakats som nationella referensvatten och Sagån nationellt som ett av Mälarens tillflöden. Inom den regionala miljöövervakningen har Märrsjön, Råksjön och Gärsjöbäcken övervakats som referensobjekt. Sjöarna Acksjön, Bjursjön, Gattjärnen, Gryten, Gärsjön och Övertjärnen har valts ut som referensobjekt inom kalkningsverksamheten. I de flesta av vattnen har mätningar utförts regelbundet sedan början av 1980-talet, utom för Sagån som övervakats ända sedan 1965 och Gärsjöbäcken som började övervakas 1995. För varje vatten har yttre förhållanden i form av markanvändning i avrinningsområdet sammanställts. Dessutom har varje objekt statusklassificerats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet. Utvärderingen har i huvudsak bekostats av medel för regional miljöövervakning. Utvärdering av trender Tillstånd och trender avseende försurning, vattenfärg, ljusförhållanden, näringsämnen, syrgas och jonbalans har utvärderats i vattnen och ett antal trender har kunnat identifieras. Särskilt har försurningssituationen varit föremål för övervakning och sammantaget syns tecken på att försurningsproblemen åtminstone delvis avtar i referensvattnen i länet. Även om trenden mot minskande försurningsproblem inte är helt enhetlig, tyder undersökningar i referensvattnen på att surhet och buffertförmåga (mätt som pH-värde och alkalinitet) åtminstone ökar i fler vatten än den avtar. Särskilt i Övre Skärsjön, Märrsjön, Råksjön och Gryten syns en trend mot både ökande pH-värden och alkalinitet. Orsaken är troligen minskande nedfall av försurande svavelföreningar, vilket syns i form av en tydlig minskning av sulfathalten i samtliga vatten där denna mätts. Halterna av baskatjonerna kalcium och magnesium verkar minska i flera vatten, vilket kan vara ett tecken på minskade problem med markförsurning. Vid låga pH-värden i mark ökar utlakningen av dessa ämnen, varför halter av dessa ofta avtar då markförsurningsproblemen minskar. Gärsjön och Gärsjöbäcken är naturligt sura vatten, vilka karaktäriseras av hög andel våtmark i närområdet och med liten vattenyta i förhållande till tillrinningsområdets storlek. Dessa uppvisar dock ingen trend mot minskad försurning, utan snarare tendenser mot sjunkande pH. Sjöarna Dagarn och Bjursjön uppvisar ingen tendens mot förändrade pH-värden under perioden. Dessa är båda relativt djupa klarvattensjöar och har inte heller haft några påtagliga försurningsproblem under undersökningsperioden. I Sagån som påverkas av jordbruksmark och är belägen i ett område med kalkrika leror har både alkaliniteten och pH varit stabila och höga under hela perioden. En annan tydlig trend i de flesta referensvattnen är en tendens mot ökad brunfärgning. Både absorbansen, färgtalet och halten av organiskt material har ökat i de flesta vatten där den mätts liksom på många andra håll i landet. Flera förklaringar har föreslagits för att förklara denna trend. Både förändrat klimat och minskad markförsurning skulle kunna medföra ökande halter av brunfärgade humusämnen i vattnen. Dels kan utlakningen av humusämnen ur mark öka då lösligheten för dessa oftast ökar med stigande pH, men även med ökade nederbördsmängder och kortare perioder med tjäle eller snötäckt mark till följd av klimatförändringar. Stigande halter av organiska ämnen ökar syreförbrukningen i sjöar, vilket syns som perioder med syrefria förhållanden i bottenvattnet under perioder då det råder temperaturskiktning. Syrehalter i bottenvatten har endast mätts i Övre Skärsjön, där syrefria förhållanden sammanfaller med kraftiga toppar av järnhalten och ökade halter av ammonium. Troliga tendenser till att perioder med syrefria förhållanden har förekommit syns även i Råksjön och Märrsjön i form av toppar av järnhalten, även om detta inte helt kan beläggas då syrehalterna inte mätts i dessa. För halterna av näringsämnena fosfor och kväve syns inga entydiga trender, då både ökningar och minskningar har förekommit under övervakningsperioden. Samtliga vatten förutom Sagån har låga halter av näringsämnen, då de är belägna i skogsmark med relativt litet markläckage av näringsämnen. Provtagning, kompletterande undersökningar En genomgång har gjorts av hur den framtida provtagningen i länets referensvatten behöver se ut för att uppfylla dagens krav på data enligt de nya bedömningsgrunderna. Under 2008 reviderades det regionala miljöövervakningsprogrammet och den här utvärderingen har legat till grund för vissa justeringar av detta. Brister i provtagningen finns när det gäller parametrar som måste finnas med för att man ska kunna göra en statusklassificering av syrgas och försurning i sjöar. Parametrar som behöver komma med i provtagningsprogrammet för länets referensvatten framöver är syrgasmätningar i Dagarn, Märrsjön och Råksjön. Under kommande år behöver SO4-S, Cl, Ca, Mg samt DOC eller TOC mätas vid minst ett tillfälle i Bjursjön, Övertjärnen och Acksjön. Framtida utvärdering av referensvatten i Västmanlands län Förutom Råksjön som ligger i Heby kommun och numera tillhör Uppsala län, kommer övriga referensvatten som ingår i rapporten fortsätta att utvärderas kontinuerligt. Två vattendrag som idag ingår i den nationella övervakningen och som kan läggas till i en utvärdering framöver är Laxbäcken som ingått som okalkat referensvattendrag inom IKEU-programmet sedan 1989 och Bjurforsbäcken som är ett relativt nytt referensvatten som funnits med i delprogrammet Trendstationer sedan 2007.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Västmanlands län , 2008. , 66 p.
Series
Länsstyrelsen i Västmanlands län, ISSN 0284-8813 ; 2008:26
Keyword [sv]
Västmanlands län, referensobjekt, Sötvatten, sjöar, vattendrag, vattenkemi
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3704OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3704DiVA: diva2:863703
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-11-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2619 kB)17 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2619 kBChecksum SHA-512
98f55c25930e3eabf2272860c5e42d84a35fded99654d3af2c7a3b708572d06e4b3951510282e69949df942b47d1eca03e784a6ae1567cf4d76bcddeacf45c62
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 17 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 43 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf