Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rikkärrsinventering i Örebro län 2005 - 2007
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rikkärr är myrar vilka tillförs och påverkas av mineralhaltigt vatten från omgivande marker eller från källflöden. De högre halterna av mineral, vanligtvis kalcium, leder till att pH-värdet är högre än i andra myrar, oftast mellan 6–8. De är ofta mycket artrika och en lång rad specialiserade arter är beroende av rikkärr för sin existens. Vidare finns ett stort antal (>160) rikkärrsarter upptagna på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005), varav många är hotklassificerade (Sundberg 2006). Rika myrar har i gången tid haft en stor betydelse i hushållningen. Då jordbruket var baserat på djurhållning var tillgången på lämpliga slåttermarker för anskaffning av vinterfoder av stor betydelse. I många rikkärr har vegetationen också präglats av bete. Efter hävdepoken dikades många myrar ut och omfördes till odlingsmark eller togs i anspråk för skogsproduktion. I kärr som inte dikades ut har utebliven hävd medfört att miljöerna börjat växa igen spontant. Dessa och andra orsaker av mer diffus karaktär, såsom försurning, övergödning och ändrade klimatförhållanden i södra Sverige, har lett till en drastiskt försämrad situation för rikkärr och de organismer som är knutna till naturtypen. Samtidigt har rikkärr blivit betydligt mindre uppmärksammade under senare decenniers naturvårdsarbete jämfört med många andra naturtyper. I syfte att ta fram ett kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet med att skydda och bevara rika kärrmiljöer i Örebro län, genomfördes en rikkärrsinventering 2005 - 2007 inom ramen för det nationella och nyligen fastställda åtgärdsprogrammet för bevarande av rikkärr (Sundberg 2006). Inventeringen pågick periodvis över ett längre tidsspann, för att på bästa sätt utnyttja säsongen för många rikkärrsväxter. Rikkärrsinventeringen i Örebro län har i huvudsak följt metoden för våtmarksinventering (VMI), samt dess terminologi, men med en något lägre detaljeringsgrad. Information från ett antal viktiga källor, såsom florauppgifter, olika naturinventeringar och bergartskartor, användes i kombination med tolkning av IR-flygbilder för att lokalisera knappt 600 potentiella rikkärr. Av ca 440 fältbesökta områden inventerades 181 objekt, varav 231 delobjekt, medan resterande ca 260 objekt av olika skäl inte bedömdes uppfylla kraven för rikkärr i fält. Av de 231 delobjekt som avgränsades, blev 7 klassificerade som intermediära kärrtyper och 18 som rika sumpskogar. 206 delobjekt fördes till olika rikkärrskategorier, där 46 (23 %) hörde till extremrika kärrmiljöer, medan 160 (77 %) utgjordes av medelrika kärrtyper. De flesta rikkärren återfinns i trakter med förekomster av kalk i berggrunden eller i de lösa jordlagren. Flest myrar av rikare typ har lokaliserats i Hällefors, Nora och Örebro kommuner, med särskilt täta koncentrationer i trakten runt Hällefors och vid sjön Älvlången i Vikers socken. Rikkärr förekommer fåtaligt eller saknas helt i Degerfors, Kumla och Laxå kommuner, samt i länets jordbruksbygder. Floran i rikkärren är oftast betydligt artrikare än i andra myrar. I flera av de biologiskt mest värdefulla rikkärren i Örebro län har mer än 30 så kallade indikatorväxter för rikkärr påträffats. Till de vanligaste rikkärrsindikatorerna i länets rikkärr hör kärlväxterna knagglestarr, snip och dvärglummer, samt mossorna guldspärrmossa, purpurvitmossa och knoppvitmossa.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Örebro län , 2009. , 70 p.
Series
Publikation / Länsstyrelsen i Örebro län, 2009:5
Keyword [sv]
S Sjöändan, Hallbergs kommun, Bromossen, Näsmarkernas naturreservat, Lekebergs kommun, SSV Sjöändan, Nora kommun, Myggkärret, Askersunds kommun, N Lilla Grytsjön, Mörttjärnsmossen, Röjängen, Lannaforskärret, S Sjöändan, Örebro kommun, Lindesbergs kommun, Örebro län, Venakärret, Bromängen Lejakärret, Karlskoga kommun, Hällefors kommun, SSO Sjöändan, Ljusnarsbergs kommun, SSO Sjöändan, SSV Sjöändan, metoden för våtmarksinventering, Lannaforskärret, Myggkärret, S Sjöändan, Venakärret, Vertigo geyeri, kaklkärrsgrynssnäcka, Mörttjärnsmossen, Kärlväxter, S Sjöändan, ÅGP, rikkärr, Natura 2000, VMI, Örter och gräs, Bromossen, N Lilla Grytsjön, åtgärdsprogram för hotade arter, Bromängen Lejakärret, Våtmark, Röjängen, Näsmarkernas naturreservat
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3540OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3540DiVA: diva2:863538
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-12-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(5351 kB)