Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
En undersökning av trädåldrar i halländska skogsreservat
Responsible organisation
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I 32 områden i Hallands län har träd åldersbestämts åren 2000-2002. För åldersbestämning har prover tagits med tillväxtborr resp. med motorsåg. Trädborrningarna har främst inriktat sig på att datera de äldsta trädens ålder och inte på att erhålla en fullständig bild över hela trädskiktets föryngringsdynamik över tiden. Totalt har 475 prover insamlats, i medeltal ger detta 14,8 prover per område. Uppmätt maximal trädålder överstiger 300 år i 6 av områdena (19%), 250 år överstigs i hälften av områdena (17 områden/ 53%) och 200 år överstigs i merparten eller 27 av de 32 undersökta områdena (84%). Ej provtagna/åldersbedömda gravt ihåliga och grova ekar med åldrar överstigande 350 á 400 år torde med stor säkerhet finnas i flera områden bl.a. Tjolöholm, Hördalen, Grytåsen, Ödegärdet. Hos bok verkar trädåldrar överstigande 300 år vara sällsynt förekommande. Dessa noteringar överstigs dock med råge av den ca 400-årige boken i Mårås. Detta torde vara Nordens äldsta bok. I bokdominerade reservat verkar störningar och mortalitet i huvudsak styras av fnösketicka, i kombination med vind och snö. Levande och angripna träd ser ut att utstå fnösketickans attack i cirka 2-10 år innan de vanligtvis bryts i en punkt just under kronan 3-10 meter upp. Inte sällan finns levande grenar kvar som kan förlänga livet på det kraftigt stympade trädet, sedermera av karaktären "levande högstubbe".När det gäller ekskog är dessa av två huvudtyper: Hedekskog (med dragning åt s.k. .krattekskog. i vissa fall) och hagmarksekskog/trädbevuxen betesmark på bättre mark, ofta finns båda typerna i ett och samma område. I båda typerna får man ett klarare intryck än hos bokskog av att de varit öppna fram till för ungefär 100 år sedan. Hed-/ krattekskogarna har ofta ett omkring 100-årigt trädskikt av klen ek, uppenbarligen en igenväxning, och ett mindre antal grövre ekar av betydligt högre ålder, tyvärr ofta ihåliga, ofta hittar man här också enstaka björk, tall och en vilka alla pekar på tidigare ljusa förhållanden. Hagmarksekskog står på bättre mark och är ofta under kraftig igenväxning. I denna skogstyp är ekarna betydligt mer snabbvuxna och bredkroniga än ekar vuxna på svag mark av samma ålder. I ekdominerade reservat verkar andra faktorer än aggressiva tickor spela stor roll för mortaliteten, man ser mer av döda stående men ej stambrutna träd, till synes torkade i kronan. Årsringsutvecklingen i sådana träd visar ofta en kraftigt nedåtgående tillväxt från 1970/80-tal eller senare. Ganska många äldre ekar har svagt utbildad krona och är tydligt trängda av yngre ek eller andra lövträd, t ex rönn. Likaså finns äldre ekar med frisk, oskadad krona och hög tillväxt oftast då i öppna förhållanden.Ingen av de undersökta skogarna saknar spår av mänsklig påverkan. Förutom huggningar torde de allra flesta, om inte alla undersökta reservat, utnyttjats till bete i det förflutna. Spår efter eld har överraskande hittats i flera reservat, vilket i sig är bevis att eld förekommit i andra biotoper än ren ljunghed.De allra flesta reservat har mycket höga naturvärden, uttryckt i antal rödlistade arter. Med denna mängd data verkar det svårt att bortförklara ålder i sig som en viktig delförklaring till hög artdiversitet, även om få jämförande studier i yngre bestånd utförts hittintills. I ett skogshistoriskt perspektiv är det också intressant att det på många platser trots allt existerar skog som bevisligen överlevt den för Hallands skogar förödande perioden under 17- och 1800-tal.Den centrala frågan för framtiden är om dessa mängder och arealer med gamla träd och skogar är tillräckliga för de hotade arternas långsiktiga överlevnad samt om de nu undersökta gammelträden kommer att efterträdas av nya gammelträd i tillräcklig mängd innan de faller. Att gynna en kontinuerlig framväxt av gammelträd jämte att hålla redan gamla träd vid liv torde vara en av de stora utmaningarna i framtida reservatsskötsel.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Hallands län , 2003. , p. 95
Series
Meddelande / Länsstyrelsen i Hallands län, ISSN 1101-1084 ; 2002:28
Keywords [sv]
Halmstad, Sverige, Hallands län, Träd, Träd och buskar, Skog
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3319OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3319DiVA, id: diva2:863316
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-10-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(25954 kB)807 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 25954 kBChecksum SHA-512
4047c1779968466108fef18428aed95b376b924136db9f38a42e6074197237d3c0f6f426510e34917e02de0c273e498a5c21251ddefe44b8544fa8cb477be0f0
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 807 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 182 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf