Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skogsskador till följd av våtmarkskalkning: omfattning och orsaker
Responsible organisation
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kalkningen av vattendrag expanderade kraftigt i slutet på 1980-talet och i början på 1990- talet. Våtmarkskalkning visade sig vara den effektivaste metoden för att höja pH-värdet i försurade vattendrag och blev snabbt den mest använda metoden. Redan i detta skede varvegetationsskador på myrarna en välkänd bieffekt. Främst drabbades vitmossan som i det närmaste utrotades inom spridningsområdena. Kunskapen kring urvalet av lämpligakalkningsobjekt var tyvärr underutvecklad genom stora delar av expansionsfasen, vilket innebar att såväl olämpliga som onödigt stora områden kom att kalkas.Under 1990-talet skedde en successiv kunskapsuppbyggnad avseende urval av lämpliga spridningsytor och beräkning av arealdoser. Samtidigt ökade också medvetenheten avseendebehovet att minimera de negativa effekterna på vegetationen och för att minska olägenheternaför jägare och det rörliga friluftslivet. Övergång från kalkmjöl till granulerad kalk var ett mycket viktigt steg. Västerbotten var föregångslän och genomförde övergången redan 1997. I och med användandet av granuler så undveks påverkan på kantzonerna runt de kalkade våtmarkerna. Dessutom reducerades olägenheterna för jägare och bärplockare till ett minimum.Hösten 2000 kontaktades Länsstyrelsen av en markägare som berättade att det fanns skadade tallar på och i anslutning till Jämmerdalsmyran, som är en kalkad våtmark i Umeå kommun. En utredning initierades i form av ett examensarbete som utfördes av Otilia Johansson,student på Mark- och miljöprogrammet vid Skogshögskolan (SLU) i Umeå. Handledare för utredningen var Peter Högberg som är professor vid institutionen för skogsekologi på SLU i Umeå. Utredningen visade att de skadade träden led av borbrist. Bristen på bor var en effekt av den pH-höjning som kalken åstadkommit i marken.Under hösten 2002 genomförde Länsstyrelsen en länsomfattande inventering av skogsskador i anslutning till kalkade våtmarker. Inventeringen genomfördes av Otilia Johansson. I föreliggande rapport redovisas resultaten. Resultaten ska utgöra underlag dels för åtgärder som syftar till att minimera skadorna och dels för de påbörjade diskussionerna om ekonomiskkompensation till drabbade markägare.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelse i Västerbotten , 2004. , 41 p.
Series
Meddelanden från Länsstyrelsen, Västerbottens län, ISSN 0348-0291 ; 2004:6
Keyword [sv]
Umeå, Västerbotten, Träd och buskar, Sötvatten, Våtmark, Umeå
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2818OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2818DiVA: diva2:862810
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-11-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2001 kB)8 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2001 kBChecksum SHA-512
3673d8922758c6fd2620d734ab336862aa361e6c17baa55b8da2091c10a979a6c984b35bf4caa94b168f743a05281ef7b25a543acf17175b9da2457aca1c8d0f
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 8 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 13 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf