Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Energikartläggning av förskolor - en fallstudie
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Energy Technology.
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Energy Technology.
2015 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

This study was performed in order to evaluate the difference in energy performance between two buildings, Temmelburken 1 and Temmelburken 2, by comparing the measured and the expected values calculated during the planning process. The two buildings were built after almost the same blueprints with the exception that the floor plan was mirrored from one another. In this study, energy measurements have been done and with these measurements as foundation, the energy demand was calculated. After this, a sensitivity analysis of the input parameters has been carried out.

The result of the energy calculations were that the specific energy usage of the buildings were; 129,2 kWh/m2 and year for Temmelburken 1 and 111,0 kWh/m2 and year for Temmelburken 2. The expected energy performance of Temmelburken 1 and Temmelburken 2 were 94,36 kWh/m2 and year and 89,69 kWh/m2 and year, respectively. The major difference between the expected energy usage and the measured was for the domestic hot water, where the real value was over 300 percent more. The heating demand for the ventilation system showed the lowest difference compared to the values assumed during the planning, and were 17 percent higher for Temmelburken 1 and 21 percent higher for Temmelburken 2. Whereas the energy demand for the radiator systems were calculated to values 100 and 46 percent higher for Temmelburken 1 and Temmelburken 2, respectively. The study also showed that the radiator system’s energy demand was where the two building significantly differed.

The sensitivity analysis of the simulation model concluded that the indoor dry bulb temperature and the climate file made the greatest difference in the result. When increasing or lowering the indoor dry bulb temperature with one degree, the total energy demand increased or lowered by 5.3 percent respectively. When another climate file was used, the total energy demand increased with 6.8 percent.

Abstract [sv]

Denna studie har sökt svar på varför två byggnader, Temmelburken 1 och Temmelburken 2, byggda efter spegelvända riktning har påvisat olika energianvändning. Studien har även undersökt varför byggnaderna ifråga har påvisat sämre energiprestanda än vad som projekterades. För att göra detta har energimätningar i byggnaderna gjorts samt energiberäkningar med mätningarna som grund. En undersökning av valda indataparametrars känslighet har även gjorts.

Resultatet av beräkningarna av byggnadernas specifika energianvändning visade att Temmelburken 1 använder 129,2 kWh/m2 och år och Temmelburken 2 använder 111,0 kWh/m2 och år. Detta ska jämföras med de projekterade värden som var 94,36 kWh/m2 och år respektive 89,69 kWh/m2 och år. Den största skillnaden mellan de projekterade och beräknade värdena var för varmvattenanvändningen som var mer än 300 procent högre. Elanvändningen i de två byggnaderna visade sig vara lägre än de projekterade värdena, 13 respektive 14 procent lägre. Ventilationens värmebehov var det fjärrvärmebehov som var närmast de projekterade värdena - 17 respektive 21 procent högre. Radiatorsystemets värmebehov beräknades till 100 och 46 procent högre gör Temmelburken 1 respektive Temmelburken 2. Anledningen till det den stora skillnaden för radiatorsystemet har inte kunnat kartläggas, då studien genomfördes under månader då byggnaderna saknade värmebehov.

Känslighetsanalysen visade att de indataparametrar som påverkade den totala energianvändningen mest var inomhustemperaturen samt den klimatfil som användes. En höjning eller sänkning av inomhustemperaturen med en grad resulterade i en ökning respektive minskning av det totala energibehovet med 5,3 procent. Att använda en annan klimatfil gav utslag med 6,8 procent på den totala energianvändningen.

Place, publisher, year, edition, pages
National Category
Energy Systems
URN: urn:nbn:se:kth:diva-175745OAI: diva2:862155
External cooperation
WSP group
Subject / course
Energy Technology
Educational program
Master of Science in Engineering - Energy and Environment
Available from: 2015-11-13 Created: 2015-10-20 Last updated: 2015-11-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3188 kB)