Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vägledande eller vilseledande?: Kvalitetsmätning och ranking av universitet och högskolor
Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Educational Sciences.
2015 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Få samhällsinstitutioner kan räkna sin historia lika långt tillbaka i tiden som universiteten. Utan tvekan kan akademin hävda sin hållbarhet som kunskapsorganisation. Det institutionella konceptet för att bedriva forskning och utbildning har under århundradenas lopp vunnit stora framgångar. Ett universitets auktoritet, autonomi och integritet är dock inte given.

Sedan slutet av 1990-talet granskas, bedöms och rankas kvaliteten vid svenska lärosäten systematiskt av externa organisationer, offentliga myndigheter, intresseorganisationer och kommersiella medier både nationellt och internationellt. Syftet med granskningarna uppges som regel vara att informera en bred allmänhet och framför allt ge vägledning till blivande studenter om kvaliteten i högre utbildning. Men de modeller och metoder som tillämpas vid bedömningarna kan skilja sig åt väsentligt.

I två empiriska studier analyseras och jämförs resultaten av tre skilda modeller för extern bedömning, mätning och rankning av kvaliteten vid 24 svenska universitet och högskolor. Modellerna har alla det gemensamt att bedömningarna baseras på högskolelagen och samma övergripande definition av begreppet kvalitet. Vilka faktorer som anses konstituera kvalitet varierar däremot liksom valet av data och metoder för kvalitetsmätning.

I den första studien jämfördes resultaten från Högskoleverkets utvärdering av 119 utbildningsprogram inom medicin och vård med en kvalitetsranking av lärosäten som genomförts av en enskild förening, Urank. De statistiska analyser som gjordes av resultaten från de båda kvalitetsgranskningarna indikerade endast ett slumpmässigt samband. I flera fall var skillnaderna betydande.

Också i den andra studien är utvärderingen av utbildningarna i medicin och vård ett av jämförelseobjekten. Den här gången jämfördes utfallen av utvärderingen med slutsatserna av de bedömningar som  Högskoleverket under en sjuårsperiod gjort av lärosätenas systematiska kvalitetsarbete. Inte heller dessa analyser indikerade något annat än ett statistiskt slumpmässigt samband.

Resultaten bekräftar svårigheterna att finna valida, tillförlitliga och relevanta modeller för kvalitetsbedömningar och rankningar. Hittills har det inte vuxit fram några internationellt vedertagna instrument för mätning av kvaliteten i högre utbildning. Trots det har i synnerhet internationella universitetsrankningar, så kallade ’league tables’, fått ett kraftigt genomslag både som informationskälla och styrinstrument i utvecklingen vid universitet och högskolor.

Erfarenheterna från undersökningarna ger flera skäl att förhålla sig kritisk till resultat av utvärderingar, kvalitetsmätningar och ranking. Externa icke-akademiska organisationer, myndigheter och media, äger för närvarande initiativet ifråga om information och bedömningar av kvaliteten i högre utbildning. En successiv förskjutning syns också i utvecklingen från kollegial styrning till management. Samtidigt riskeras att lärosätenas akademiska auktoritet och autonomi urholkas.

Slutsatserna understryker behovet av fortsatt metodutveckling för att etablera robusta granskningsmodeller som kan vinna tilltro såväl hos  allmänheten som inom akademin själv.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. , 52 p.
Series
LiU-PEK-R / Department of Behavioural Sciences and Learning (2007-), 263
National Category
Educational Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122142DOI: 10.3384/lic.diva-122142Local ID: LiU-PEK-R-263ISBN: 978-91-7685-937-7 (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-122142DiVA: diva2:862029
Presentation
2015-04-10, I:207, I-huset, Campus Valla, Linköpings universitet, Linköping, 10:00 (Swedish)
Supervisors
Available from: 2015-10-20 Created: 2015-10-20 Last updated: 2015-10-20Bibliographically approved
List of papers
1. Ranking quality in higher education: guiding or misleading?
Open this publication in new window or tab >>Ranking quality in higher education: guiding or misleading?
2014 (English)In: Quality in Higher Education, ISSN 1353-8322, E-ISSN 1470-1081, Vol. 20, no 3, 330-347 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The study examines two different models of measuring, assessing and ranking quality in higher education. Do different systems of quality assessment lead to equivalent conclusions about the quality of education? This comparative study is based on the rankings of 24 Swedish higher education institutions. Two ranking actors have independently assessed the quality of these institutions during the same year. The analysis focuses on the concepts of quality on which the rankings are based, the choice of quality indicators, as well as methods, data sources and assessors. Although both actors base their rankings on the same overarching definition of quality, their conclusions do not correspond. The statistical method applied in this review, Bland-Altman analysis, indicates no significant agreement between the qualitative and quantitative measurements of quality in higher education. On the contrary, in several cases there are remarkable differences.

Keyword
Quality assessment; ranking; higher education; medical and health care professions; qualitative and quantitative measurements
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122139 (URN)10.1080/13538322.2014.976419 (DOI)
Available from: 2015-10-20 Created: 2015-10-20 Last updated: 2017-12-01
2. Har externa granskningar av kvalitetsarbete någon effekt på kvaliteten i högre utbildning för yrken inom medicin och vård?
Open this publication in new window or tab >>Har externa granskningar av kvalitetsarbete någon effekt på kvaliteten i högre utbildning för yrken inom medicin och vård?
(Swedish)Manuscript (preprint) (Other academic)
Abstract [sv]

svenska universitet och högskolor med bedömningar av utbildningarnas kvalitet. Jämförelsen gjordes mellan de externa kvalitetsgranskningar som Högskoleverket genomförde 1995-2007 av 24 lärosäten och 119 utbildningsprogram för yrken inom medicin och vård. Slutsatsen är att det inte går att påvisa något statistiskt signifikant samband mellan utfallen av granskningarna. Resultaten indikerar istället att de omfattande nationella insatser som gjorts under sju års tid i syfte att driva kvalitetsutveckling inte lett till någon konstaterbart högre kvalitet i utbildningarna fyra till sex år senare. Det är visserligen svårt att urskilja och kvantifiera effekterna av kvalitetsarbetet isolerat från övriga faktorer som styr högre utbildning. Men den modell och de mätmetoder som Högskoleverket använt sig av för att bedöma lärosätenas kvalitetsarbete visar sig samtidigt också ha brister i validitet, reliabilitet och relevans. Granskningsmodellen syns vara svagt vetenskaplig underbyggd.

Keyword
Högre utbildning, kvalitetsarbete, kvalitetsbedömning, medicin och vård, rankning, statistisk analys
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122141 (URN)
Available from: 2015-10-20 Created: 2015-10-20 Last updated: 2015-10-20Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(551 kB)