Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur kan spridningen av personvalsintresset förklaras?: En studie kring hur personvalssystemet används av olika samhällsgrupper i storstadsområdena
Södertörn University, School of Social Sciences.
2014 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Hur många är det, och vilka är det, som väljer att personkryssa av de som bor i Sveriges storstadsområden? Vid valet 2014 var det endast ungefär en fjärdedel som använde sig av rättigheten att personkryssa. Omvänt gäller att tre fjärdedelar valde bort att personkryssa. Väljare tenderar att personrösta mest i valet till kommunalfullmäktige och minst till landstingsfullmäktige. Denna uppsats kommer fokusera på hur dessa skillnader i intresse för personval kan förklaras. Detta kondukteras genom att undersöka det officiella materialet från valmyndigheten. Kommuner och valkretsar jämförs på riksnivå och jämförs sedan med statistik från SCB för att hitta generella förklaringar som ger upphov till en hypotes. För att öka validiteten för hypotesen undersöker uppsatsen storstäderna närmare genom att även inkludera valdistrikten då antalet invånare i dessa variabler är färre än i valkretsarna. Resultaten föreslår att kommuner med lågt invånartal personröstar i högre utsträckning då avståndet till politikerna är mindre. Däremot gäller detta inte för riksdagsvalet då valkretsarna till riksdagen är större till ytan än valet till kommunalfullmäktige. Stockholms kommun som har ett lågt personvaldeltagande till kommunalfullmäktige har ett relativt högt personvaldeltagande i riksdagsvalet. Det här "stockholmsfenomenet" föreslår uppsatsen beror på att samtliga partiledare ställer upp i Stockholms kommuns valkrets, något som varken Malmö eller Göteborg kommun kan stoltsera med. I valdistrikten i storstäderna syns generella mönster i valet till kommunfullmäktige. Invånarna i innerstäderna personröstar på ett restriktivt sätt, inget valdistrikt sticker ut. Valdistriktens personvaldeltagande i förorterna är dock varierande. Uppsatsen finner att områden som har en hög andel personer utan svenskt medborgarskap tenderar att ha ett högt personvalsdeltagande. På liknande sätt finns det ett negativt samband mellan valdeltagande och personvaldeltagande vilket går tvärs emot den generella teorin om politiskt deltagande. Uppsatsens hypotes av det sammansatta materialet är således att personer med en annan etnisk bakgrund än svensk tenderar att personrösta i högre utsträckning av samma anledning som invånarna i Stockholms innerstad personröstar i högre utsträckning till riksdagen. Väljare kryssar för kandidater som de känner till eller/känner en samhörighet/delar värderingar med.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 43 p.
National Category
Political Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-28597OAI: oai:DiVA.org:sh-28597DiVA: diva2:861736
Subject / course
Political Science
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Available from: 2015-10-19 Created: 2015-10-19 Last updated: 2015-10-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(741 kB)92 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 741 kBChecksum SHA-512
ae6da5c5ab5cf4e01e32b9ec118a1c9d5834e53a80ea615e73815eb3a168da9e796a63a27fd6b344f6dcb761c7a2b2e12349926c3ed6a0bf6aab59caaf07585e
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Social Sciences
Political Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 92 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 89 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf