Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Årsredovisning 2002: Linköpings universitet
Linköping University, University Services.
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För första gången sedan 1996 kan Linköpings universitet presentera ett bokslut som uppvisar ett ekonomiskt överskott. När alla intäkter och utgifter för universitetets olika institutioner och andra enheter har sammanställts blir resultatet +14 miljoner kronor. Naturligtvis är det inget självändamål för ett statligt universitet att uppvisa stora resultatöverskott då vi i princip skall omsätta alla ekonomiska resurser i aktiviteter som relaterar till våra utbildnings- och forskningsuppdrag. Men jag är samtidigt övertygad om att ingen vill tillbaka till situationen för 3-4 år sedan då universitetet upp-visade stora underskott. En sådan situation leder till att alltför mycket energi läggs på skuldsanering, att man lappar och lagar och inte vågar satsa offensivt på strategisk utveckling. Linköpings universitet har i dag enligt min mening funnit en bra balans mellan att vara ett universitet som vågar satsa och erövra nya ”akademiska marknadsandelar” och samtidigt ha en god kontroll på ekonomin.

Universitetet fortsätter att växa. Antalet anställ -da ökar och uppgår nu till drygt 3 500, en ökning med 200 personer i förhållande till 2001. Förra året ökade dessutom antalet studenter med över 2 000 och vi har i dag uppemot 25 000 studenter. En intressant notering är expansionen inom fristående kurser där antalet studenter ökat med 20 % till närmare 9 000. Denna ökning bör förstärka våra möjligheter att uppnå ambitionerna att ut -veckla universitetet ur ett mångfaldsperspektiv och även på ett bättre sätt verka för ett livslångt lärande. En annan glädjande siffra är att Campus Norr-köping nu har 5 400 studenter. Antalet examina inom grundutbildningen om minst 120 poäng är nu uppe i ca 2 700, en ökning i förhållande till 2001 med hela 600 examina beroende bl.a. på att examinationen från Campus Norrköping påbörjats i stor skala. Inom forskarutbildningen når universitetet ett ”all time high” med 165 nya doktorer.

Linköpings universitet har genomgått en mycket snabb expansion inom grundutbildningen och ser vi utvecklingen över en tioårsperiod finns det inget annat universitet som ligger i närheten. I det perspektivet är det inte så märkligt att vi inte fullt ut når upp till takbeloppet 969 miljoner kronor. För år 2002 fattas ca 20 miljoner kronor och detta kan naturligtvis uppfattas som en plump i ett annars mycket positivt årsbokslut. Vi måste dock erinra oss att universitetet i januari 2002 på en direkt förfrågan från utbildningsministern tog extra nya utbildningsplatser som höjde universitetets takbelopp med 26 miljoner kronor utöver det åtagande som föreskrevs i budgetpropositionen inför 2002. Universitetet har m.a.o. klarat sitt ”ordinarie” utbildningsuppdrag för 2002. Det bör i detta sammanhang också påpekas att när vårdutbildningarna överfördes från landstinget till staten ”förlorade” vi dessutom 10 miljoner kronor vid den omräkning av ersättningsnivåerna som gjordes. Underprestationen på 20 miljoner kronor drabbar dock inte universitetet ekonomiskt då vi under flera år överpresterat inom grundutbildningen och har hela 77 miljoner kronor på ”prestationsbanken” från vilken vi nu kan ta ut de saknade miljonerna.

Jag ser inför framtiden inte att Linköpings universitet skulle få problem (som många andra universitet och högskolor har) med sina grund-utbildningsprestationer. Ungdomskullarna kom -mer återigen att öka och Linköpings universitet har ett starkt varumärke bland landets studenter. Inte minst framkom detta i Högskoleverkets studentspegel som visade att Linköpings universitet har landets mest nöjda studenter. Uppenbarligen har vi lyckats att kombinera en kraftig expansion av utbildningsvolymen med bra kvalitet vad gäller utbildning och universitetsmiljö. Detta är en tradition att vårda och utveckla ty naturligtvis finns det mycket som inte är tillfredsställande t.ex. det låga antalet lärarledda undervisningstimmar vid ett flertal utbildningar inom den filosofiska fakulteten.

Universitetets expansion och goda bokslut baseras på ökningen inom grundutbildningen och på LiU-forskarnas förmåga att attrahera externa forskningsbidrag. Fakultetsanslagen fortsätter dock att vara låga och man kan bara hoppas att regeringen får till stånd någon form av prestationsbaserat inslag vid fördelningen av fakultetsanslagen i den kommande forskningspolitiska propositionen. I dag samarbetar SUHF och Vetenskapsrådet för att hitta en form för en sådan fördelning. Linköpings universitet har som sagt levt högt på sin förmåga att dra in externa pengar. Dock har inte universitetet varit bland de större bidragsmottagarna från Vetenskapsrådet (eller dess föregångare). Det är därför mycket glädjande att LiU under 2002 signifikant har ökat sina anslag från Vetenskapsrådet till en nivå som ligger i paritet med sedan länge etablerade grundforsknings-universitet. Detta är ett viktigt kvitto på att universitetets forskning håller hög kvalitet. Uppenbarligen behöver det inte finnas en motsättning mellan hög inomvetenskaplig kvalitet och tvärvetenskaplighet och samhällsrelevans – adelsmärken för forskningen vid Linköpings universitet.

I Sverige utgör långtidssjukskrivningarna ett stort samhällsproblem där högskolesektorn på intet sätt är förskonad. Universitetets personalenhet har dock visat att andelen långtidssjukskrivna bland de anställda vid LiU är jämförelsevis låg, vilket är tillfredsställande. Dock får vi inte slå oss till ro med detta konstaterande utan ha en hög ambitionsnivå inom ett område där det är relevant att tala om en nollvision. Motiverad personal som trivs med sina arbetsuppgifter och sin arbetsmiljö är en förutsättning för att Linköpings universitet även de kommande åren skall kunna prestera goda verksamhetsmässiga och ekonomiska bokslut. Jag kan som rektor bara tacka för de insatser som gjorts på de olika institutionerna, de tre fakulteterna och centralt inom universitetet för att 2002 blev ett bra år för Linköpings universitet.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2002. , 115 p.
Series
Årsredovisning, Linköpings universitet, 2002
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-121962OAI: oai:DiVA.org:liu-121962DiVA: diva2:860711
Available from: 2015-10-13 Created: 2015-10-13 Last updated: 2015-10-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(7120 kB)80 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 7120 kBChecksum SHA-512
310400620c0835b5aa5038c0be798806cb8be0210c264235bab95b611bff7927caa4b462bcd36077d2fc0af9a8e6a84d38acd8d56a38ff8107ca140583430bbe
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Rydberg, Lars
By organisation
University Services
Public Administration Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 80 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 312 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf