Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Problematiken på 3:12-området: En redogörelse gällande löneunderlagsregelns utveckling, införandet och förändringen av ett löneuttagskrav samt införandet av ett kapitalandelskrav – med utgångspunkt i reglernas neutralitet, legitimitet och preventiva funktion
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
The problems within the 3:12-area : The development of the 3:12- rules with a basis in theneutrality, legitimacy and preventative function of the rules (English)
Abstract [sv]

År 1990 skedde en skattereform i Sverige. Då infördes vad som kom att kallas 3:12-reglerna. 3:12-reglernas benämning har sitt ursprung i att de reglerna återfanns i 3 § 12 momentet i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Reglerna har sedan de infördes gjorts om ett flertal gånger. De har även bemötts med mycket kritik genom åren. Då reglerna infördes hade de tre huvudsakliga syften att uppfylla – neutralitet, legitimitet och preventivitet.

År 2006 tillsattes en expertgrupp vars uppdrag var att göra en djupgående analys av 3:12-reglerna för att sedan lägga fram ett förslag på förändring. Förslagen presenterades i rapporten ”Reformerad ägarbeskattning - effektivitet, prevention, legitimitet”. Förslagen behandlades vidare i propositionen ” Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag” där regeringen presenterade de slutgiltiga förslagen som ledde till nya 3:12-regler. I denna uppsats granskas och presenteras följande ändringar:

  • En reformerad löneunderlagsregel
  • Införandet av ett löneuttagskrav

Löneunderlagsregeln såg efter ändringen ut på följande vis. Det lönebaserade utrymmet skulle under vissa villkor läggas till gränsbeloppet, dvs. maxbeloppet som ska beskattas i kapital. Löneunderlaget innebar den del av den sammanlagda kontanta ersättningen till alla anställda i företaget samt dess dotterbolag, året före inkomståret, som översteg 10 IBB. För ägare av kvalificerade andelar fick gränsbeloppet ökas med ett belopp motsvarande ägarens andel (av antalet andelar i företaget) multiplicerat med 20 procent av löneunderlaget och 30 procent av löneunderlaget som översteg 60 IBB.

Löneuttagskravet innebar att för att löneunderlagsregeln skulle få tillämpas, skulle en ägare av kvalificerade andelar ha gjort ett eget löneuttag, någon gång under året före beskattningsåret. Detta löneuttag fick inte understiga det lägsta av dels summan av 6 IBB (med ett tillägg på 5 procent av den totala kontanta ersättningen till företagets och dotterbolagens anställda) och dels 15 IBB. Detta skulle vara uppfyllt av minst en person i en närståendekrets.

År 2013 startade Finansdepartementet en utredning av 3:12-systemet. Resultatet presenterades i promemorian ”Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2014”. Det konstaterades att det skett ett överutnyttjande av 2006 års regler. Istället för att gynna småföretagare, hade reglerna varit förmånliga för stora fåmansföretag med många anställda. Regeringen gick vidare med Finansdepartementets förslag och i Budgetpropositionen för 2014 presenterades de slutgiltiga förslagen. De lagändringar jag valt att behandla i denna framställning är:

  • En reformerad löneunderlagsregel
  • Ett ändrat löneuttagskrav
  • Införandet av ett kapitalandelskrav

Den sistnämnda punkten, införandet av ett kapitalandelskrav, väckte mycket uppmärksamhet. Regeringen har tidigare aldrig bemötts av så mycket kritik och fortfarande gått vidare med ett förslag. Lagändringen innebär att nu måste en delägare, eller någon närstående till denne, äga minst 4 procent av kapitalet i företaget. Kritiken som riktades mot ändringen var främst att flera företag riskerade att gå i konkurs, bl.a. Praktikertjänst. 

Huruvida reglernas legitimitet, preventiva funktion och neutralitet bibehålls återstår att se. Det har diskuterats mycket i såväl propositionerna, artiklar och bland remissinstanserna. Vissa författare har valt att analysera 3:12-reglerna på olika vis genom att statuera exempel på hur framtiden kommer att bli. Andra har till och med ifrågasatt dess fortsatta existens och menar att regelverket helt enkelt spårat ur. 3:12-regelverkets huvudsyften krockar ofta med varandra och för att uppnå det ena, måste det andra uteslutas. Dock behövs alla tre faktorer för att nå en god skattelagstiftning. Detta har dock visat sig vara väldigt svårt att uppnå.

I framställningen används främst den rättsdogmatiska metoden. Det innebär att källor som använts följer normhierarkin. Framställningen har också rättspolitiska inslag. Det tar sig uttryck i att utvalda artiklar och remissinstansers åsikter behandlas och presenteras. 3:12-regelverkets tre huvudsyften – neutralitet, legitimitet och preventivitet, används som verktyg för att tolka och systematisera gällande rätt.

3:12-reglernas tre huvudsyften – dvs. reglernas preventiva funktion, neutralitet och legitimitet har inte varit lätta att bibehålla. Flera gånger har de slagit ut varandra. 2014 års regelreformation med införandet av ett kapitalandelskrav väckte stor debatt och bemöttes med kritik från flera håll. Ändå valde regeringen att gå vidare med förslaget och införa ett kapitalandelskrav för lönebaserat utrymme med 4 procent. Det främsta anledningen till det var att stoppa det överutnyttjande av 3:12-reglerna som skett – alltså att bibehålla neutraliteten och preventionen i skattesystemet. Däremot fick legitimiteten åsidosättas för att göra detta möjligt.

2006 års 3:12-regelverk hade flera brister i form av att neutraliteten och legitimiteten inte bibehållits. Om remissinstanserna har rätt angående 2014 års 3:12-regler föreligger liknande problem. Flera forskare, bl.a. Tjernberg, har ifrågasatt regelverkets fortsatta existens. Vissa anser att regelverket är så pass komplext att det borde avskaffas helt, andra menar att det går att förbättra genom t.ex. omfattande regelförändringar. Hur 2014 års regelverk ter sig återstår att se.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 47 p.
Keyword [sv]
3:12-reglerna, preventiv funktion, legitimitet, neutralitet
National Category
Law and Society
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-37100OAI: oai:DiVA.org:kau-37100DiVA: diva2:840331
Subject / course
Law
Educational program
Master Programme (one year) in Jurisprudence, 60 hp
Supervisors
Available from: 2015-09-17 Created: 2015-07-07 Last updated: 2015-09-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Problematiken på 3:12-området(700 kB)170 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 700 kBChecksum SHA-512
1314a4331218afccebb12acb16483ec2bf97165bb5684a0fbc38ae98154618c6f20ce29fdfaaeceb47fb9f55e2a00cfab2310b0a3dd601669fe1d2d956bf5bbd
Type fulltextMimetype application/pdf

Law and Society

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 170 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 130 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf