Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fysisk planering för Fysisk aktivitet
Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant. Den samlade effekten av alla nya hjälpmedel i människors vardag har genererat en betydande minskning på energiförbrukningen hos människor Även urbana strukturer har förändrats genom tiden och påverkat den fysiska aktiviteten bland allmänheten. Efter andra världskriget började städer bli mer utglesta och många förorter uppstod. Detta innebar längre avstånd mellan bostad, jobb och service, vilket gynnade en framväxande bilism samtidigt som gång och cykling i vardagen fick sämre förutsättningar. Urbana strukturer och en mängd teknologiska uppfinningar har skapat ett samhälle som ofta motverkar fysisk aktivitet och främjar fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet har alltså minskat men människans behov av att vara fysiskt aktiv kvartstår. Människor behöver anstränga sig fysiskt för att fungera optimalt i livet och för att motverka skador och sjukdomar. En fysiskt inaktiv livsstil ökar risken för många sjukdomar och det ökande utbudet av mat med mycket socker och fett har lett till fetma och övervikt har ökat bland allmänheten. Den fysiska miljön kan både skapa goda förutsättningar och hinder för möjligheterna till fysisk aktivitet. Fysisk inaktivitet uppfattas som ett ökande folkhälsoproblem och den fysiska miljön spelar en stor roll för vilka förutsättningar som finns till fysisk aktivitet. Även om människor generellt sett rör sig mindre så finns det ett växande intresse hos allmänheten för motion och hälsa. Däremot har fysisk aktivitet förskjutits från att ha ingått i vardagliga sysslor till att numer vara något som i huvudsak allt mer görs på fritiden. En majoritet av världens sex miljoner människor bor i dag i tätorter, samtidigt kan en minskning av den urbana tillväxten urskiljas i industriländer. Den här urbana tillväxtminskningen beror på att människor i industriländer börjat flytta tillbaka till landsbygden eller förorter. Detta bidrar till att städer glesas ut och avstånd ökar mellan arbete, bostad, service och fritid. Stadsutglesning har blivit likställt med övervikt, fetma och tillhörande sjukdomar eftersom det gynnar ett ökat bilanvändande, samtidigt som det motverkar gång och cykling och därmed indirekt fysisk aktivitet. Om bebyggelsetätheten däremot ökar tenderar bilanvändandet att minska och gång, cykling att öka. Samtidigt blir tillgängliga platser för fysisk aktivitet färre i och med en tätare bebyggelse. Grönytor som främjar fysisk aktivitet blir färre, eftersom exploatering ofta prioriteras. Ett rådande planeringsideal som förespråkar förtätning av bebyggelse står i motsatsförhållande till bevarandet av tätorters grönytor och indirekt för utrymmen som används för fysisk aktivitet.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 39 p.
Keyword [sv]
urbana strukturer, fysisk aktivitet, stadsutglesning, förtätning, hälsa
National Category
Environmental Analysis and Construction Information Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:bth-4594Local ID: oai:bth.se:arkivexBEBAA0C9FA705788C1257C670055D823OAI: oai:DiVA.org:bth-4594DiVA: diva2:831939
Uppsok
Technology
Supervisors
Available from: 2015-04-22 Created: 2014-01-21 Last updated: 2015-06-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1397 kB)117 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1397 kBChecksum SHA-512
c6a6d4b6670a1235e1b96926df11580e183a6fd43d3ce0eb0f1f570c228d4aa1769aec0ccac57615c8956ddea03a4171acff648bf822a2e546ed5a9d3b32db47
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Planning and Media Design
Environmental Analysis and Construction Information Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 117 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 305 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf