Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Den sanerade stadskärnan: från maskin till museum?
Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
2005 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Kulturmiljövården är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, så är de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhåller sig till den historiska miljön är till stor del en produkt av de rådande planeringsidealen och samhällsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s. användarnas uppfattning av kulturmiljövärden, har getts en större betydelse i bedömningen av områden och objekt. Genom diverse lagändringar och nya skyddsinstrument har skyddandet av kulturvärden också fått en större juridisk tyngd, inte minst som en del av den kommunala planeringens ställningstaganden. I takt med att kulturmiljövårdens tidshorisont flyttas framåt har det moderna kulturarvet, d.v.s. miljöer från efterkrigstiden och framåt, hamnat i fokus för kulturhistorisk bedömning. Framför allt har miljonprogrammets bostadsområden börjat få en status som kulturmiljöer, något som aktualiserat nya frågeställningar för antikvarier och planerare. Det här arbetet fokuserar på en typmiljö som är ungefär samtida med miljonprogramsförorterna, nämligen den sanerade stadskärnan. Den s.k. saneringsepoken, som grovt kan avgränsas från mitten av 50-talet till början av 70-talet, utgör en av de mer omvälvande perioderna i svensk stadsbyggnadshistoria. Nästan alla svenska städer har i sina centrala delar större eller mindre lämningar från denna period. I många städer genomgick den gamla stadskärnan en genomgripande omvandling där den äldre bebyggelsen helt ersattes med ny enligt rådande stadsbyggnadsideal, vilka kännetecknades av rationalitet, funktionsuppdelning, höjda normer för bostadsstandard och tillgodoseende av utrymmeskrav för en växande privatbilism och en växande detaljhandel. Jag har i det här arbetet utgått från att denna typmiljö har ett eget kulturhistoriskt värde som går att definiera och som förtjänar att bevaras för eftervärlden. I en kulturhistorisk bedömning av den sanerade stadskärnan är det viktigt att se till övergripande strukturer och sammanhang snarare än till enskilda byggnader och detaljer, detta eftersom det är framför allt i dessa aspekter som typmiljön skiljer sig från andra stadsbyggnadskaraktärer. Det hör också till dess natur att den är en utpräglad funktionsmiljö, där det arkitektoniska uttrycket direkt avspeglar rationella funktionskrav. Vid utformandet av riktlinjer för bevarande måste man acceptera vissa faktum, dels att det aktuella objektet sällan befinner sig i originalskick och dels att viss förändring över tid ofta är oundviklig. Det gäller särskilt anläggningar för handel, där förändringstakten ofta är hög liksom kraven på ändamålsmässiga lokaler. Saneringsepokens innerstadsmiljöer får anses ha ett relativt lågt anseende och beskrivs ofta som estetiskt och stadsmiljömässigt bristfällig. Detta skapar intressanta frågor såsom huruvida man ska bevara miljöer som anses fula och tråkiga. Ofta är kritiken av den sanerade stadskärnan grundad i en bitterhet över förlusten av de miljöer som revs, vilka felaktigt får utgöra mall för bedömningen av den nya bebyggelsens värden. Jag menar att typmiljön måste bedömas utifrån sina egna förutsättningar och inte utifrån vad den ersatte. I denna rapport testas resonemangen kring bevarande kontra utveckling av typmiljön genom en studie av stadsdelen östra Nordstaden i Göteborg, en sanerad stadsdel som helt upptas av en affärs- och kontorsanläggning. I fallstudien konstateras att ett bevarande av liknande anläggningars kulturmiljövärde inte behöver motverka ett fortsatt effektivt utnyttjande av anläggningen. Viss förändring och utveckling kan också ses som en naturlig del av typmiljöns karaktär, som ryms inom det inom kulturmiljövården etablerade begreppet kontinuitet. För att ett aktivt bevarande ska vara möjligt krävs dock både kompromissvilja och, framför allt, samarbete mellan planerare, fastighetsägare och de olika brukargrupperna.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , 102 p.
Keyword [sv]
sanering, sanerade stadskärnor, kulturmiljövård, kulturmiljö, bevarande, utveckling
National Category
Environmental Analysis and Construction Information Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:bth-4427Local ID: oai:bth.se:arkivex1980A14F230A1BB7C1256FA900405F3EOAI: oai:DiVA.org:bth-4427DiVA: diva2:831766
Uppsok
Technology
Supervisors
Available from: 2015-04-22 Created: 2005-02-15 Last updated: 2015-06-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3053 kB)92 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3053 kBChecksum SHA-512
3f772f6a340c2274a911537f14e99b1c344a039a285828aa54c4db67109fe72435476c59f71fe8f2809d3695a780441b2837eb23b206fcd7b080884e4db50ae2
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(3937 kB)124 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 3937 kBChecksum SHA-512
8d954cfe45fb5896be9ec84cb1bc2af1e91330ead93871f3589f3e60c999f6ddceaf2ffee0fa5214a78fa4b91bf1f157f6ba86cbb6780b729b05c91cad0cc370
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(3878 kB)111 downloads
File information
File name FULLTEXT03.pdfFile size 3878 kBChecksum SHA-512
abc5ba6e31e91fb91dea5674f44d812019e6e6ba905d9efc0ac6220c2bce45b3fa6eb4ae5e4dbe718f36a1d055e3e528f6ff27d60a8fb82c381020282a3b7c84
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(3782 kB)92 downloads
File information
File name FULLTEXT04.pdfFile size 3782 kBChecksum SHA-512
c8fd7d5d4ccc61a18f0fc8031bafee63ebd4c8da3755f1345c0f20cd662f77b9d99540cb2c4beed4dac4b4d174df155737d2bd99b4753527c7d504d2ad65c493
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(2367 kB)81 downloads
File information
File name FULLTEXT05.pdfFile size 2367 kBChecksum SHA-512
d9a7ac6f8cb95dbe745be6b272cabe985b380ff638bc82334d24939cfd68b06ac7d2c62730578d22056a201c91fbe3c42cdde26f4fa6f0e69e4873b701cb4319
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(3905 kB)122 downloads
File information
File name FULLTEXT06.pdfFile size 3905 kBChecksum SHA-512
5006a59f3399483210e029d6529fdb2c2536ab5b883705bd7c1ee58cc3f5dbe9d0dc3b800e598ccddebc62364e85a41f70490dbb642fa84d084297a1f7d6cfc8
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(632 kB)91 downloads
File information
File name FULLTEXT07.pdfFile size 632 kBChecksum SHA-512
f9c1382a1db00b1598bcbe04cdd4bbaaf8fee6cac3d6fe0129d1611db13eb2b3cacfb59405fe67b0110e60c25b374f0fab28d34f5888ed9183e62fe0c2d6adb9
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Technoculture, Humanities and Planning
Environmental Analysis and Construction Information Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 713 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 133 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf