Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hattholmen: Från oljehamn till central stadsdel i Karlskrona
Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
2007 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut. Oljehamnen på Hattholmen är ett av dessa utvecklingsområden. Hattholmens läge i stadsstrukturen innebär både goda utvecklingsmöjligheter och svårhanterliga problem. Området har ett centralt och attraktivt läge vid hamnfjärden samt ett gott transport- och skyltläge längs Karlskronas infart Österleden. Läget norr om hamnfjärden och öster om Österleden innebär dock att området är både isolerat från omgivande stadsdelar och bullerstört. Det mest väsentliga i ett förnyelsearbete av området blir därför att dra nytta av det centrala läget med vackra utblickar, att stärka områdets integration i den omgivande stadsstrukturen samt att uppnå en god närmiljö längs den tungt trafikerade Österleden. Visionen har varit att skapa en tät och funktionsintegrerad stadsdel som är långsiktigt hållbar. Exploateringsgraden föreslås bli hög för att skapa gynnsamma förutsättningar för kollektivtrafik och närservice, men framförallt för att så många som möjligt skall kunna dra nytta av det centrala läget och därigenom klara sitt vardagliga rörelsemönster utan att vara beroende av bil. Genom att skapa ett område med tät och funktionsblandad markanvändning och som är välintegrerat med omgivande stadsdelar är förhoppningen att området skall bli fullt av liv och rörelse samt ha lätt för att anpassa sig till nya och oförutsedda förutsättningar. I det inledande avsnittet ges en kort bakgrund till funktionalismens tillkomst som ledande stadsbyggnadsideal. Funktionalistiska principer för strukturering och gestaltning av stadsbyggandet var förhärskande under större delen av 1900-talet och anses av samtiden ligga bakom många av dagens problem. Problemen innebär i stora drag att funktionalismens principer frångick den traditionella europeiska kvartersstaden. Detta har resulterat i en explosiv utglesning av stadsbebyggelsen ut över tidigare orörda markområden. Genom att funktionsseparera områden för boende, arbete och centrumverksamhet så har avstånden i människors vardagliga rörelsemönster ökat och därmed skapat ett utbrett bilberoende. Bilen har gjort en utspridd och funktionsseparerad stadsbebyggelse möjlig, en struktur som både är energikrävande och svår att försörja med kollektivtrafik. Dagens samhällsplanering kretsar kring strategier och mål som benämns hållbar utveckling eller förtätning med kvalitet. Med dessa mål och strategier vill man tillbaka till den traditionella kvartersstadens täta bebyggelsemiljöer med blandade funktioner. Genom att förtäta inom befintliga bebyggelsemiljöer och genom att återanvända mark som blivit tillgänglig på grund av näringslivets strukturomvandling kan man bromsa utglesningen av stadsbebyggelsen och därmed de allt längre avstånden i människors vardagliga rörelsemönster. Mark är en ändlig resurs som bör utnyttjas effektivt, särskilt i attraktiva och strategiska lägen. Ett effektivt markutnyttjande med blandade funktioner anses ha många fördelar. Genom en högre befolkningstäthet skapas ett starkare underlag för kollektivtrafik och närservice. Om fler människor kan nå större delen av sina vardagliga målpunkter inom gång- och cykelavstånd minskar även behovet av dyra och miljöskadliga transporter.

Place, publisher, year, edition, pages
2007. , 51 p.
Keyword [sv]
stadsförnyelse, hållbar utveckling, Karlskrona, oljehamn, oljehamnen, Hattholmen
National Category
Environmental Analysis and Construction Information Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:bth-3962Local ID: oai:bth.se:arkivexF3DEE6C7024E7671C12572EA003DB4B8OAI: oai:DiVA.org:bth-3962DiVA: diva2:831279
Uppsok
Technology
Supervisors
Note
E-post: LN1974@spray.seAvailable from: 2015-04-22 Created: 2007-05-29 Last updated: 2015-06-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(7207 kB)539 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 7207 kBChecksum SHA-512
7d291fb55da886699aca9edb4cd1e63ddb4b8f6dad145a9ab0cfd329994ad1ca583472b0d89a59a9cab35b01f201aa754d166844e0c03d0b3a24a7f9af7207a4
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Technoculture, Humanities and Planning
Environmental Analysis and Construction Information Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 539 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 88 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf