Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Trafiksystemets inverkan på boendemiljöers popularitet: En fallstudie av tre stadsdelar i Göteborg
Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Ett övergripande mål med ämnesvalet till denna uppsats var att belysa det ibland förbisedda men nära förhållandet mellan den byggda miljön och trafikplanering. För att synliggöra denna relation valdes ett socialt perspektiv med utgångspunkt i statistik över var människor väljer att bosätta sig. Syftet var sedan att undersöka sambandet mellan populära boendemiljöer och utformningen av deras trafiksystem. Utifrån mycket skiftande popularitet mellan olika stadsdelar i Göteborg identifierades 20-talsstadsdelen Kungsladugård som ett specialfall och två relevanta referensobjekt, Brämaregården och Högsbohöjd, valdes för att pröva trafiksystemens inverkan på dessa boendemiljöers popularitet. Studiens frågeställningar är: Finns det ett samband mellan boendemiljöers popularitet och: dess trafiksystem och parkeringslösningar? dess omgivande trafikstruktur med olika grad av barriärverkan? Brämaregården valdes för att i första hand pröva den andra frågeställningen då stadsdelen ligger utmed en tungt trafikerad motorled och godsjärnvägsspår men i övrigt har många likheter med populära Kungsladugård. Högsbohöjd valdes för att i första hand pröva den första frågeställningen på grund av dess differentierade trafiklösning men även för dess geografiska närhet till Kungsladugård. Teoretiska utgångspunkter är dels två tidigare Stockholmsbaserade studier som isolerat vilka faktorer som styr var människor vill bo, dels Jan Gehls teorier om människovänliga stadsrum och modernistiska principers motsatsförhållande till sådana. Utifrån dessa föregångare på ämnesområdet sammanställdes en analysmodell anpassad efter den här studiens förutsättningar med en rad kriterier och frågor som kunde besvaras vid inventering av stadsdelarna och kontrolleras mot boendes egna upplevelser av sin närmiljö med hjälp av en kvalitativ fältenkät. De tre undersökningsobjekten kartlades dels fysiskt med hjälp av både platsinventeringar och flygfoto och dels demografiskt genom statistiskt material. Fysiska förutsättningar och utformningar redovisas i beskrivande text och skapade bilder i form av inventeringskartor och fotografier. Den sociala dimensionen greppades genom fältenkäten som frågade efter respondentens upplevelser av sin stadsdel och dess sammanhang, med både förutsättningslösa frågor och mer specifikt trafikrelaterade frågor. Efter analyserna av det olikartade empiriska materialet framträdde en helhetsbild som generellt bekräftar det förväntade: att trafiksystemet är omtyckt i Kungsladugård, att närheten till motorled utgör en viss störning i Brämaregården och att det är impopulärt att ha utsikt över parkeringslandskap i Högsbohöjd – men också det oväntade: att boende i Kungsladugård ville ha mer parkeringsyta, av praktiska skäl; att trafikdifferentieringen uppskattades i Högsbohöjd men samtidigt att det där verkade finnas en omedveten upplevelse av det trafiksystemets barriäreffekter; samt att boende i Brämaregården verkade ha mer bekymmer med Göta älv som barriär än det omgivande trafiksystemet och att det istället framkom brister i gatumiljön inom stadsdelen. Slutsatsen blir, även fast de två referensstadsdelarna delvis bytte egenskaper med varandra i förhållande till varför de valdes till undersökningen, att studiens resultat stödjer, men bevisar inte, att ett samband mellan boendemiljöers trafiksystem och popularitet finns.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 54 p.
Keyword [sv]
Fysisk planering, trafiksystem, boendemiljö, popularitet, attraktivitet, Göteborg
National Category
Environmental Analysis and Construction Information Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:bth-3555Local ID: oai:bth.se:arkivex460F9F7D39E08556C1257A6A007254E7OAI: oai:DiVA.org:bth-3555DiVA: diva2:830864
Uppsok
Technology
Supervisors
Available from: 2015-04-22 Created: 2012-08-30 Last updated: 2015-06-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(8083 kB)100 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 8083 kBChecksum SHA-512
2cd9241da1a29b0856ee421e9d11f2394780ad0ff2146448b8facbe5a4b6abc0e2cf6c97b703d8f91b4d66b7e57ec602a028ff5a1b48afde3e20d32a1f4a7ff6
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Planning and Media Design
Environmental Analysis and Construction Information Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 100 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 55 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf