Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Karlstadregionen: Statistiskt underlag inför ett framtida samarbete
Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Centre for Research on Regional Development. (Cerut)
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport är skriven på uppdrag av en nätverksgrupp bestående av fem kommuner; Kil, Hammarö, Forshaga, Grums och Karlstad. Syftet är att ta fram beslutsunderlag i form av sammanställd statistik. Beslutet gäller ett nytt samarbete mellan kommunerna i Karlstadsregi- onen; Kil, Hammarö, Forshaga, Grums, Karlstad och Kristinehamn. För att få ett bredare per- spektiv har även ett antal liknande svenska regioner valts ut för vissa jämförelser med Karl- stadsregionen. Rapporten är uppdelad i avsnitt som innehåller väsentlig statistik inom områ- dena; demografi, pendling, näringsliv, ekonomi, utbildning och jämställdhet.

Det är Karlstads kommun som under det senaste året ökat mest i folkmängd, med 409 perso- ner. Därefter kommer Hammarö kommun med en folkökning på 70 personer och Grums lig- ger inte långt efter med en ökning på 67 personer. I Kil har befolkningen varken ökat eller minskat. Kristinehamns kommun har haft en befolkningsminskning på 17 personer och Fors- haga är kommunen med det största totala underskottet, på 22 personer. När det gäller invånar- antal i de utvalda regionerna är siffrorna relativt lika hos de flesta.

Karlstad är den viktigaste destinationen för pendling i samtliga kranskommuner. De pendlan- de invånarna i Kils, Hammarö och Forshaga kommuner håller sig till stor del inom regionen. I Karlstads kommun är andelen pendlande större än i de andra kommunerna och följden blir en relativt stor spridning i rörelsemönstret. Kristinehamns kommun sticker ut i fråga om pend- ling inom regionen eftersom befolkningen där praktiskt taget håller sig till en enda kommun; Karlstad. I Grums kommun åker majoriteten till Karlstad, men näst efter regionstaden är det främst kommuner utanför regionen som attraherar.

Inom näringslivet har alla kommuner utom Karlstads procentuellt sett tillverkningsindustri, handel och sjukvård som de tre mest dominerande sektorerna. I Hammarö och Grums är mer än en tredjedel av de yrkesverksamma sysselsatta inom tillverkningsindustrin och i Forshaga kommun är det inom vården de allra flesta arbetar. I Karlstads kommun är sektorerna för han- del och sjukvård störst.

I de ekonomiska sammanställningarna är det Hammarö kommun som skiljer sig från de övri- ga. Skattekraften och medelinkomsten är avsevärt högre hos Hammarös befolkning. Den öpp- na arbetslösheten har minskat under de senaste åren i samtliga kommuner utom Forshaga, där en viss ökning av andelen arbetslösa män kunde urskiljas.

Den övervägande utbildningsnivån bland befolkningen i Karlstadsregionen är den gymnasiala utbildning som är högst två år. Det är Karlstads kommun som har den högsta andelen högut- bildad befolkning och därefter kommer Hammarö. I jämförelse med de andra utvalda regio- nerna har Karlstadsregionen, Växjöregionen och Luleå/Fyrkantenregionen den högsta andelen befolkning med eftergymnasial utbildning.

I de statistiska sammanställningarna gällande jämställdhet framgår en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. I regionens alla kommuner finns en högre arbetslöshet bland männen. Det är kvinnor som i högre grad väljer att utbilda sig och trots det är medelinkomsten betydligt högre hos männen.

Sammantaget finns det åtskilliga resurser i Karlstadsregionen för att attrahera företagsetable- ringar, nya invånare och turister. Att Karlstad som kärna i regionen besitter de flesta av dessa resurser behöver inte betyda något negativt för de övriga kommunerna. Vid ett samarbete kan

istället insatser läggas på hur en nära samverkan kan bidra till att styrkorna utvecklas och gynnar fler delar av regionen, samt att nya resurser identifieras.

Samarbetet inom Karlstadsregionen kan innebära fördelar inom många områden, då krävs dock att alla parter från början är överens om syftet med samarbetet så att ambitionerna kom- mer från alla håll i regionen, samt att alla kommuner framhävs i marknadsföringen utåt. Mot bakgrund av ovanstående fakta har vi följande rekommendationer:

  • Synliggör en region som innehåller samtliga sex kommuner för att därigenom skapa största möjliga slagkraft i marknadsföringen.

  • Gör insatser för att stärka vi-känslan inom regionen.

  • Beakta Kristinehamns position i regionen som idag innebär en viss dragning åt öster.

  • Skapa konkreta samarbetsprojekt kring några gemensamma intressen och bygg vidare

    på etablerade samarbeten.

  • Utveckla försöksverksamhet mellan kommuner som innebär effektivisering av vissa

    förvaltningsområden.

  • Gör särskilda marknadsföringsinsatser riktade mot vissa målgrupper, t. ex. bransch-

    specifika företag, ungdomar, kulturinstitutioner. 

Place, publisher, year, edition, pages
Karlstad: Karlstads universitet, 2004. , p. 72
Series
CERUT, arbetsrapporter ; 2004:5
National Category
Human Geography
Research subject
Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-36931OAI: oai:DiVA.org:kau-36931DiVA, id: diva2:827856
Available from: 2015-06-29 Created: 2015-06-29 Last updated: 2018-01-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(824 kB)3 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 824 kBChecksum SHA-512
2af1f3fb44a452234ece7ba79e23cf968808b3743ca5180dfdd9ae35684253e54c5131b4be5550ae529612bcbf0641e8b8187c21c3388e4b25c3234e53a5dcd1
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Centre for Research on Regional Development
Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 3 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 88 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf