Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vad händer med norra Bohusläns skärgårds- och kustområde?: riksintresse för turism och friluftsliv.
Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
2015 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintresset enligt 4:e kap. 1-2 §§ Miljöbalken och motsvarande tidigare regleringar har fungerat över tid i norra Bohuslän, genom att undersöka den faktiska bebyggelseutvecklingen 1976- 2013. Syftet är även att undersöka hur kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen ser på denna utvecklig och inför framtiden. Detta för att få en indikation om hur området skulle kunna komma vara exploaterat i framtiden. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar:

Hur har bebyggelseutvecklingen skett i kustlandskapet Norra Bohuslän 1976-2013?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på denna utveckling?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på lagbestämmelserna,4 kap 1-2 § MB, inför framtiden?

Utgångpunkterna som denna uppsats baseras på är olika förhållningssätt som kunnat urskiljas i den litteratur som studerats.

Undersökningen i uppsatsen har byggts på två innehållsanalyser, en kvantitativ som baserats dels på kartmaterial från 1976 och 2013 och dels en kvalitativ baserat på intervjuer med utvalda kommunala tjänstemän och politiker samt från Länsstyrelsen.

I den kvantitativa innehållsanalysen har hela norra Bohusläns kust- och skärgårdsområde omfattandes av ca 60 kartblad av ekonomiska kartan från 1976-1977 studerats och jämförts med fastighetskartan från 2013 för att skapa en bild av hur bebyggelseutvecklingen skett. Resultatet har presenterats generellt utifrån ett helhetsperspektiv för hela kustområdet. I den kvalitativa innehållsanalysen har totalt tio personer intervjuats som antingen i yrket verksamma med fysisk planering inom kustområdet eller har en viktig roll vid beslut kring dem.

I resultaten av den kvantitativa analysen framkom bl.a. att förhållandevis stor andel av den bebyggelse som tillkommit 1976-2013 har tillkommit på landsbygden, inom ca 1 km från strand- och kustlinje och består i majoritet av bebyggelse för boende. Många av dessa områden består av 4-10 hus, men de färre större områdena med mer än 10 hus, tar ungefär lika mycket mark i anspråk. Av de större områdena som omfattas av bostadsbebyggelsen, består endast ett område i majoritet av helårboende – andelen delårsboende är till stor del övervägande inom kustområdet. Denna huvudsakliga lokalisering nära kust- och strandlinje och på landsbygden stämmer inte med de förespråkande förhållningssätt som kunnat urskiljas. Även om en mindre åtskillnad kan sägas göras idag mellan helår- och delårsboende så påverkar detta kommunernas bostadsplanering, där endast ett område med majoritet helårsboende utgör för liten grund för att slutsatser ska kunna kopplas till förhållande till strand- och kustlinjen. Att mer än hälften av områdena med bebyggelsen för boende har tillkommit i form av mindre omfattande ingrepp stämmer överens med det förhållningssätt som kunnat urskiljas. En förhållandevis liten andel av den bebyggelse som tillkommit på landsbygden är på campingar, tar förhållandevis liten markyta i anspråk, men har ofta tillkommit i attraktiva strandnära lägen som generellt anses ha stort värde för friluftslivet, vilket kan ses som förenligt utifrån det förhållningssätt som kunnat urskiljas, under förutsättning att bebyggelsen används för uthyrning och inte privatiseras. Sammantaget är detta en utveckling inom kustlandskapet som utifrån de förhållningssätt som kunnat urskiljas, en utveckling som kan ses som tveksam, men att kommunerna gör avvägningar mellan olika intressen som enligt planparadigmet är förenligt med intentionerna för riksintressebestämmelserna.

I resultaten av den kvalitativa analysen framkom bl.a. att kommunala tjänstemän och politiker samt Länsstyrelsen har svårt att bedöma hur utvecklingen skett inom kustlandskapet på landsbygden (utifrån kartstudierna) och hur exploateringen har påverkat helheten och att de uppfattar nuvarande lagbestämmelser (4 kap. 1-2 §§) som vaga, svaga och svårtolkade. Det framkom även att bestämmelserna uppfattas som viktiga men behöver ses över, att förståelsen kring ämnet behöver öka och rutiner ses över.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 69 p.
Keyword [sv]
Skärgård, kust, riksintresse, 4 kap Miljöbalken, Naturresurslagen, bebyggelseutveckling
National Category
Other Engineering and Technologies not elsewhere specified
Identifiers
URN: urn:nbn:se:bth-997OAI: oai:DiVA.org:bth-997DiVA: diva2:824792
Subject / course
FM2412 Diploma Work for Master's Degree
Educational program
Master Programme in European Spatial Planning
Supervisors
Examiners
Available from: 2015-06-23 Created: 2015-06-22 Last updated: 2015-06-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4242 kB)190 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 4242 kBChecksum SHA-512
ecf32633b554a068818361ec9ed8a2625b7ae06b00a8bccb3a673bf117d525489eaa519094f95b3da0f2c8ce14cf52cc3d73212a1447900cff1dcefc2f9de4f9
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Spatial Planning
Other Engineering and Technologies not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 190 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 250 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf