Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skånekustens kulturmiljöer
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
Responsible organisation
2002 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Föreliggande rapport – Skånekustens kulturmiljöer – består av två delar, dels en

karakterisering av kustens kulturmiljöer i del 1 dels en tillståndsbeskrivning för

karaktärsdragen med vissa åtgärdsförslag i del 2. Karakteriseringen utgår från en

helhetssyn på kustlandskapet och på miljömålet att kustens kulturarv kan bevaras

och brukas. Det handlar således inte primärt om att välja ut särskilt värdefulla

objekt eller miljöer.

I del 2 lämnar vi också förslag till åtgärder som gynnar ett tillvaratagande av den

skånska kustens karaktärsdrag. Det skall emellertid inte ses som ett fullständigt

handlingsprogram då ett sådant med nödvändighet är omöjligt att göra då frågorna

är komplexa och föränderliga. Syftet med rapporten är därför mera att lyfta fram

karaktärsdragen och belysa hur de förändras samt förhoppningsvis göra det

eftersträvansvärt att ta tillvara dessa. På så sätt uppmärksammas kustens

karaktärsdrag och det blir naturligt att se till konsekvenserna för dessa i en rad

olika frågor.

Kustens karaktärsdrag kan enkelt uttryckas som det som gör att ”det ser ut som

Skåne”. Det är dessa karaktärsdrag som måste bevaras, brukas och utvecklas med

kontinuitet om vi skall känna igen oss. Karaktärsdrag kan vara både faktiska och

upplevda, och skillnaden dem emellan kan vara stor. Exempelvis uppfattas Ystad

som en korsvirkesstad trots att det faktiska antalet korsvirkeshus är i klar minoritet

i bebyggelsemassan. Ser vi till kustens kulturmiljöer finns en stor skillnad mellan

faktiskt och upplevt när det gäller städernas industrihamnar. De utgör rent faktiskt

omfattande områden, i Malmö ca en tredjedel av staden, men besöks och upplevs

sällan. Detta leder till att de omfattande förändringar som industrihamnarna nu

genomgår sker utan någon större diskussion om konsekvenserna för kulturmiljön.

De huvudsakliga karaktärsdragen för Skånekusten och deras tillstånd är:

Fiskelägen, i Skåne finns ca 70 fiskelägen. Fiskelägenas byggnader är

eftertraktade och betingar höga marknadsvärden. De tas ofta väl om hand

av sina ägare och kommunerna har generellt en hög planaktivitet och

bygglovhantering i dessa miljöer. Däremot är själva hamnarna och

hamnbebyggelse i fiskelägena hotade då fisket får allt sämre

förutsättningar.

Småskaligt fiske, särskilt ålfiske. Sydkusten, d.v.s. Skåne och Blekinge,

har ett småskaligt och kustnära fiske till skillnad från västkustens

storskaliga havsfiske. Minskade fiskbestånd, skrotningsbidrag och gifter i

havet är stora hot mot fisket och vi riskerar att få fiskelägen utan fiske och

fiskare.

Fritidshusområden och rekreationsanläggningar. Många vill bo vid havet

och fritidshusområdena får ett allt större inslag av permanentboende. Ofta

leder detta till förändringar i bebyggelsen som sällan sker med hänsyn till

den befintliga karaktären.

Försvarsanläggningar från olika tider, särskilt Per Albin-linjen. Stora delar

av vårt försvar läggs ner och försvarsmakten frånhänder sig sina

anläggningar.

Det agrara kustlandskapet. I Skåne är landskapet ofta öppet och brukat

ända ner till kustlinjen. Jordbruket rationaliseras vilket slår mot en del

traditionella näringar. Just nu byggs och planeras för nya

bebyggelseområden vid kusten.

Gods och herrgårdar. En inte oväsentlig del av de skånska godsen ligger

vid kusten och har utnyttjat havsutsikten i alléer och parker.

Stads- och industrihamnar. Flertalet av de skånska städerna ligger vid

kusten och har omfattande hamnområden, förändringstakten är hög, se

ovan.

Place, publisher, year, edition, pages
2002. , 56 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Freshwater; Finance, Regional
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2127ISBN: 91-85363-20-0 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2127DiVA: diva2:769358
Available from: 2014-12-08 Created: 2014-12-08 Last updated: 2015-08-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1782 kB)80 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1782 kBChecksum SHA-512
7ea5662cd8f67be1da08ceac3780465c82eb528d82f349d8061bce38e05c2b5687181f29c737cc3d11d3137135df950e246b2315ca815e098e959c55d1f52342
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Skåne
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 80 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 56 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf