Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gifter i Skånes miljö: - en kunskapssammanställning om miljöfarliga ämnen bromerade flamskyddsmedel, nonylfenol/nonylfenoletoxylat,tennorganiska föreningar och triclosan
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
Responsible organisation
2000 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Vi lever idag i ett kemikaliesamhälle. Inom Europa saluförs ca 40 000 kemiska ämnen (Sundin 2001)

och varje år introduceras några hundra nya ämnen på marknaden. De flesta kemiska ämnen når miljön

via miljontals konsumenter, via jordbruket, via industriprodukter och olika processer. I Sverige räknar

man med att ca 10 % av de 20 000 olika kemikalier som finns på den svenska marknaden är

miljöfarliga (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen 1999). Kunskap om spridning och

förekomst i miljön är begränsad och nästan årligen kommer nya larmrapporter om miljögifter.

I denna rapport har tillgängliga mätdata från Skåne län för fyra utvalda, miljöfarliga

ämnen/ämnesgrupper sammanställts. Ämnena som inventeringen gällt är bromerade flamskyddsmedel

(BFR), nonylfenol/nonylfenoletoxylater (NF/NFE), tennorganiska föreningar och triclosan. Urvalet av

ämnen har bland annat baserats på regional användning/förekomst, kemiska egenskaper, och att de är

utpekade för åtgärd inom det nationella miljömålsarbetet.

Det framkom i inventeringen att det finns ett mycket begränsat dataunderlag om spridning och

förekomst av de utvalda ämnena i Skånes miljö.

För BFR finns det en del uppgifter från kommunala reningsverk om förekomst i slam. Fem

Skånekommuner har vid ett eller ett fåtal tillfällen analyserat ett antal BFR. Från dessa analyser kan vi

konstatera att det finns detekterbara halter av BFR i de kommunala reningsverkens slam. Nivån av

dessa är jämförbara med halter från andra reningsverk i Sverige, men betydligt lägre än vad som

rapporterats från övriga Europa och USA. Det har visat sig att det även finns detekterbara halter av

BFR i luften och i regn. Från Helsingborgs kustvattenkontroll har det framkommit att BFR finns i

blåmusslor utanför Helsingborgs kust. Även grodor från områden runt Lund och mört från Krankesjön

innehåller mätbara halter av BFR. Kunskapen om BFR i Skånes miljö är bristfällig och det behövs

omfattande studier och analyser av ämnena för att kunna bedöma exponeringssituationen i länet.

NF analyseras rutinmässigt vid alla Skånes kommunala reningsverk. Halten av detta ämne minskar

stadigt i slam från början av 90-talet. Miljökontoret i Höganäs kommun har dessutom undersökt

NF-halt i slam från oljeavskiljare vid kommunens bilvårdsanläggningar och funnit att det finns

höga halter av ämnet i slam. Några andra analyser av NF finns inte från Skånes miljö och i denna

rapport ges en rad förslag till undersökningar för att öka kunskaperna om NF.

Tennorganiska föreningar har endast undersökts i marina organismer och sediment längs

Öresundskusten. Halten av dessa föreningar är alarmerande höga i vissa prover. Negativa

miljöeffekter av tributyltenn (TBT) har observerats hos snäckor i Öresund. Det är högst angeläget

att utöka kontrollen av tennorganiska föreningar längs Skånes kuster och att utreda om det finns

andra källor än sjöfarten till de höga halterna som man funnit i vissa områden. Inga andra analyser

har gjorts av tennorganiska ämnen i Skåne. Det är motiverat att studera halter i slam m.m. för att

få kontroll på hur exponeringen av dessa föreningar ser ut i Skåne. Tennorganiska föreningar

används i stora mängder som tillsats i t.ex. PVC-plast.

För Triclosan finns det inga mätdata alls från Skåne och mätdata från övriga Sverige är mycket

begränsade. Det finns en studie från Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM), där man

analyserat triclosan i modersmjölk och i fisk. Studien visar att det förekommer höga halter av

triclosan både i modersmjölk och i fisk som är påverkad av utsläpp från kommunala

avloppsreningsverk. Triclosan har ingått i det nationella screening-programmet för år 2000 och

2001 och mätresultat därifrån väntas inom kort.

I Skåne, som är en befolkningstät region, är miljön hårt belastad. Sydvästra Skåne är en expansiv

region med många industrier och ett intensivt lantbruk, där många kemiska produkter används.

Förutom de regionala verksamheterna är även den diffusa belastningen av miljögifter i form av

deposition från luft och nederbörd av betydelse. I rapporten ges förslag till undersökningar som

behövs för att följa upp de miljökvalitetsmål och delmål som håller på att utarbetas inom länsstyrelsen

i Skåne (projektet ”Nya Miljömål för Skåne”).

Kemikalieinspektionen (KemI) och Naturvårdsverket arbetar på uppdrag från regeringen med att

identifiera riskerna med de kemiska ämnen som nu används. Detta innebär att potentiella miljögifter

skall identifieras och deras spridning skall kartläggas och minimeras. Det är i detta sammanhand

viktigt att både nationell, regional och lokal miljöövervakning utförs för att kunna mäta effekterna av

de åtgärder som utförs för att minska belastningen i miljön. I denna rapport beskrivs den förändring

och utvidgning av den regionala och lokala miljöövervakning som behövs för att följa upp arbetet med

de 15 miljökvalitetsmål som regeringen har antagit (prop. 97/08:145).

Place, publisher, year, edition, pages
2000. , 64 p.
Series
Skåne i utveckling, ISSN 1402-3393 ; 2002:33
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Agriculture
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2101OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2101DiVA: diva2:768470
Available from: 2014-12-04 Created: 2014-12-04 Last updated: 2015-08-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1729 kB)61 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1729 kBChecksum SHA-512
d0c41c9f43e16da3e98c76809ddc53285c3a000db36ed2467232d8e3baf894afea24fbb5f53b894b1c92c35cd8bb327d8150fd5b8eddab230b6ad1e487dc82fb
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Skåne
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 61 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 89 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf