Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Flodkräftan i Stockholms län: Inventering och förslag på åtgärder
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
Responsible organisation
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I augusti 1907 kom en leverans med kräftor med båt från Finland. Vid

ankomsten till Gamla stan visade det sig att kräftorna var döda så de

stjälptes i sjön. Detta skedde dessvärre i Riddarfjärden i Mälaren och

därmed hade kräftpesten kommit till Sverige. Från Riddarfjärden spreds

pesten snabbt i hela Mälaren och till Hjälmaren och sedan vidare till stora

delar av Syd- och Mellansverige.

För att återskapa kräftfisket i sjöar och vattendrag där flodkräftan slagits ut

har sedan 1960-talet signalkräfta inplanterats som ersättning. Signalkräftan

är under normala livsbetingelser resistent mot kräftpesten och kan därför

leva i sjöar och vattendrag som drabbats av kräftpest utan att själv angripas.

Signalkräftan är dock ofta bärare av kräftpesten vilket innebär att pesten blir

permanent i sjöar där signalkräftan planteras ut.

Länsstyrelsen genomförde 1996 en utredning om förekomst av kräftor

och kräftpest i Stockholms län. Sedan dess har situationen för flodkräftan

drastiskt försämrats vilket motiverat en ny genomgång av länets sjöar. Den

nya sammanställningen, som genomfördes 2003, visar att antalet sjöar

med flodkräfta har minskat från 134 till högst 102 och antalet sjöar med

signalkräfta har ökat från 99 till 150. Kräftpest har sedan 1996 konstaterats i

ytterligare 21 sjöar och totalt är cirka 107 sjöar i länet drabbade av kräftpest.

Huvudsyftet med detta arbetet har varit att konvertera gammalt datamaterial

till moderna GIS-anpassade system och därmed göra det mer lättillgängligt.

Materialet kommer även att fungera som underlag i Länsstyrelsens

arbete med att avsätta skyddsområden för flodkräfta. I ett sådant område

kommer det bland annat att vara förbjudet att transportera och plantera

ut signalkräftor, och det kommer att ställas höga krav på desinficering av

redskap och båtar som förs in i området.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , 34 p.
Series
Rapport, 2005:24
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Freshwater
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1931ISBN: 91-7281-196-X (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1931DiVA: diva2:762958
Available from: 2014-11-13 Created: 2014-11-13 Last updated: 2015-08-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1536 kB)