Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Värdefulla vattendragsmiljöer i Köpingsåns vattensystem
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Västmanlands län.
Responsible organisation
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

SAMMANFATTNING

Miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag” ställer genom sina delmål krav på att

berörda myndigheter identifierar och skyddar/restaurerar värdefulla naturmiljöer i och i

anslutning till sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004a). I

Västmanlands län finns redan en viss kunskap om värdefulla miljöer i och vid vatten, men

underlaget är bristfälligt eftersom det saknas inventeringar där syftet har varit att kartlägga

naturvärden i vattenmiljöer. Med anledning av detta påbörjade vi under år 2002 ett arbete för

att kartlägga värdefulla vattenmiljöer. Vår strategi för arbetet har varit att hitta ett så enkelt,

resurssnålt och systematiskt arbetssätt som möjligt. En viktig del i arbetet har varit att samla

in ny kunskap i fält och inte bara utvärdera befintlig information om vattenmiljöerna.

Resultaten av kartläggningen ska användas som underlag vid skydd och restaurering av

vattenmiljöer.

De värdefulla vattenmiljöerna har grupperats i ”Nyckelbiotoper” och ”Regionalt värdefulla

vattenmiljöer”. Totalt har åtta nyckelbiotoper och sex regionalt värdefulla vattenmiljöer

prioriterats för kartläggning. Ännu så länge har arbetet framför allt inriktats på att kartlägga

värdefulla vattendragssträckor, men metoder för kartläggning av andra värdefulla

vattenmiljöer har i viss utsträckning utvecklats (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004b).

Vi valde Köpingsåns vattensystem som testområde för arbetssättet eftersom det är

representativt för ett Västmanländskt vattensystem med skogsbygder i källområdena och

jordbruksbygd längre ned i systemet. Köpingsån är även beläget centralt i Västmanlands län

och har en begränsad storlek, vilket underlättade arbetet. I Köpingsån finns dessutom redan

dokumenterade naturvärden och vi ville jämföra våra resultat med de redan kända.

För att välja ut vattendrag med goda förutsättningar för höga biologiska värden bedömde vi

naturligheten i vattendragens avrinningsområden med bedömningsverktyget System Aqua

(Naturvårdsverket, 2001). För att välja ut tillräckligt stora vattendrag skulle

avrinningsområdena vara större än 10 km

2. Bedömning av 1. Fragmentering, 2. Vattenkemisk

påverkan och 3. Andel påverkad marktyp vägdes samman till en slutlig bedömning av

avrinningsområdets naturlighet. För att kunna göra en bättre bedömning av fragmenteringen

krävs uppgifter om vandringshinder för fisk inom de olika avrinningsområdena. Därför gjorde

vi en vandringshindersinventering och besökte drygt 100 potentiella vandringshinder i fält i

Köpingsån. Sex av dessa utgjorde definitiva hinder för öring. Vandringshindersinventeringen

tillsammans med uppgifter om dammar låg sedan till grund för beräkningen av

fragmenteringen i avrinningsområdena.

Vattendrag i avrinningsområden med en hög eller mycket hög grad av naturlighet enligt

System Aqua biotopkarterades (Handbok för miljöövervakning) för att få en bild av

vattendragets och omgivningens karaktär. Utifrån biotopkarteringens resultat kunde sedan

sträckor väljas ut som uppfyllde kraven för nyckelbiotoper eller regionalt värdefulla

vattenmiljöer. Potentiellt värdefulla miljöer med något lägre krav identifierades också.

I Köpingsåns vattensystem avgränsades 18 avrinningsområden större än 10 km

2 som vardera

representerade ett vattendrag. Av dessa hade fyra avrinningsområden en hög eller mycket hög

grad av naturlighet enligt System Aqua. Vattendragen belägna i dessa, Långängsbäcken,

Sämskarbobäcken, Venabäcken och Vågsjöbäcken, biotopkarterades. Totalt biotopkarterades

tolv kilometer vattendrag.

Resultaten av biotopkarteringarna visar att 26 % av de biotopkarterade vattendragen utgjorde

värdefulla vattendragssträckor och 17 % potentiellt värdefulla vattendragssträckor. Dessutom

påträffades ett potentiellt värdefullt sjöutlopp i Vågsjön. Av de biotopkarterade vattendragen

hade Långängsbäcken/Venabäcken högst andel värdefulla vattendragssträckor (56 %).

Långängsbäcken/Venabäcken hade också de längsta sammanhängande sträckorna med

värdefulla miljöer. För att få en rättvisande utvärdering borde man jämföra vattendrag inom

samma strömordning. I Köpingsån är dock antalet biotopkarterade vattendrag så litet att detta

inte är möjligt.

Sammanfattningsvis fungerade arbetssättet för kartläggning av värdefulla vattendragsmiljöer i

Köpingsåns bra. Inventeringen av vandringshinder och biotopkarteringarna gav ny, värdefull

kunskap om vattendragen. Resultaten stämde också väl överens med kända uppgifter. Bristen

på data vid System Aqua-bedömning var ett bekymmer i Köpingsån. Eftersom vattenkemiska

uppgifter ofta saknades gjordes förenklade eller otillåtna bedömningar. Avsaknaden av

aktuella data gör att bedömningen blir något osäker både när det gäller vattenkemisk påverkan

och markanvändningen. Sammantaget bedömer vi det dock som att slutbedömningen blir

rättvisande.

Eftersom inga tydliga riktlinjer finns idag för hur man definierar nyckelbiotoper och andra

värdefulla vattenmiljöer i vatten ges utrymme för egna tolkningar och anpassningar. Arbetet

med kartläggning av värdefulla vattenmiljöer i vårt län kan ses som ett första steg att värdera

vattendragen och ge en fingervisning om var de mest värdefulla miljöerna finns. Utpekandet

av de värdefulla vattendragssträckorna ska ge en bild av i vilka vattendrag förutsättningarna

är störst för biologisk mångfald. Kraven kommer sannolikt att behöva justeras vid ökade

kunskaper om de rödlistade arternas krav och vid test av arbetssättet i andra vattensystem.

Place, publisher, year, edition, pages
2004. , 71 p.
Series
Rapport, ISSN 0284-8813 ; 2004 Nr 6
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Freshwater
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1899OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1899DiVA: diva2:762558
Available from: 2014-11-12 Created: 2014-11-12 Last updated: 2015-08-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2624 kB)10 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2624 kBChecksum SHA-512
f4259002cda97f959cf0536fea80ad9ede1848ba1df6e27aaf507ba67d307e3c432b0cd793e4028c37838ee6ac44ee179ae363ce010dfda09abe8f667f2ee961
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Västmanlands län
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 10 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 23 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf