Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Hur styrs och granskas kommunala bolag?: Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun
Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, Centre for Municipality Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
Linköping University, Department of Mathematics, Mathematics and Applied Mathematics. Linköping University, The Institute of Technology.
Linköping University, Department of Electrical Engineering, Vehicular Systems. Linköping University, The Institute of Technology.
Show others and affiliations
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det är vanligt, och blir allt vanligare, att kommuner organiserar sin verksamhet i kommunala bolag. I dagsläget finns omkring 1 700 kommunala bolag (i primärkommunerna). Bolagen spelar en viktig samhällsekonomisk roll. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Parallellt med att de har vuxit i antal har flera kritiska debatter blossat upp om dem under 2000-talet. Beaktat det samhällsekonomiska perspektivet, samt att bolagens existens motiveras av att de ska ha ett kommunalt ändamål, är rapportens utgångspunkt att det är angeläget att studera frågor som rör styrning och granskning av kommunala bolag.

Rapportens övergripande syfte är därför att inventera de verktyg för ägarstyrning som en kommun kan nyttja för att säkra att de kommunala bolagen verkligen gör det de är avsedda att göra. Det är en pilotstudie, oss veterligen den första i sitt slag. Eftersom vi saknar jämförbara data från andra kommuner att ställa våra resultat mot har vi heller ingen möjlighet att säga huruvida det vi finner ska betraktas som ”bra” eller ”mindre bra”. Det är heller inte vår avsikt. Ambitionen är istället att bidra till ökad reflektion kring hur kommuner kan bli bättre som bolagsägare. Med stöd i våra resultat redovisas slutsatserna i form av sex diskussionspunkter. De har en generell prägel och torde ha relevans för alla kommuner som äger bolag.

  • Fullmäktigeledamöter efterlyser ett levande samtal om bolagen. Vår undersökning visar att överraskande många fullmäktigeledamöter anser att bolagen inte diskuteras i tillräckligt stor utsträckning i kommunfullmäktige. Hit hör också att ungefär hälften av fullmäktigeledamöterna (som saknar styrelseuppdrag) som besvarade vår enkät uttrycker missnöje med hur lekmannarevisorernas granskning av bolagen återrapporteras till fullmäktige. Från fullmäktigeledamöternas sida finns sålunda en önskan om att bolagen diskuteras i större utsträckning i kommunfullmäktige liksom att lekmannarevisorernas rapporter lyfts fram på ett bättre sätt i fullmäktige.
  • Det finns en viss opinion för att reformera dagens bolagsstruktur. Flera av dem som besvarade vår enkät anser det vara olämpligt att driva verksamheter inom ”kultur, fritid, turism och event” samt ”kommunikationer, transport och magasinering”. Kritisk diskussion om existensberättigandet för vissa bolag förekom också i våra intervjuer. Hit hör också att en minoritet av dem som besvarade enkäten anser att dagens bolagsstruktur är tydlig och genomskådlig. Siffran betraktar vi som låg mot bakgrund av att kommunfullmäktige bär det yttersta ansvaret för kommunernas bolagsstyrning. Dessa sakförhållanden aktualiserar frågan om kommunen borde initiera en samlad diskussion om hur optimal dagens bolagsstruktur egentligen är.
  • Det finns frågetecken om arkivering, dokumentation och öppenhet. Den upplevda bristen på transparens i bolagsstrukturen tangerar frågor om insyn och ansvarsutkrävande. En förutsättning för kritisk medborgerlig, forskningsmässig eller journalistisk granskning av offentligt utförda verksamheter (och därmed för ansvarsutkrävande) är att det är någorlunda enkelt att granska bolagen. Här finns utvecklingsområden. I vår enkät svarade cirka hälften av fullmäktigeledamöterna (utan styrelseuppdrag) att de helt enkelt inte vet om det är lätt eller svårt att få ut information om de kommunala bolagen. Dessutom angav en majoritet av de svarande att de tror att insyn och granskning blir svårare när verksamhet bedrivs i bolagsform. Också värt att uppmärksamma är att bara drygt hälften av styrelseledamöterna uppgav att de kände till de etiska riktlinjerna för de kommunala bolag i vars styrelse de sitter. Det är en anmärkningsvärd siffra då styrelserna själva ansvarar för att dessa riktlinjer ska vara på plats. Vad avser upprättande av och kännedom om exempelvis etiska riktlinjer förefaller en del arbete återstå i ett par av bolagen.
  • Enligt politiker och styrelseledamöter fungerar lekmannarevisionen bra, men man efterlyser en bättre diskussion av revisorernas granskningar i fullmäktige. Vår enkätstudie, liksom våra intervjuer med lekmannarevisorer, ger vid handen att lekmannarevisionen i Norrköpingfungerar tillfredsställande. Åtta av tio ansåg den fungera mycket eller ganska väl, och lekmannarevisorerna säger sig uppleva en stigande respekt för det arbete de utför. Ett utvecklingsområde som vi noterar imaterialet är att såväl fullmäktigeledamöterna som de intervjuade  lekmannarevisorerna tycker att bolagen och revisorernas granskningar diskuteras i för liten utsträckning i fullmäktige. Med tanke på att båda aktörerna delar denna problembeskrivning torde detta vara förhållandevis lätt att åtgärda.
  • Arbetet med att utse styrelser kan stärkas och bli mer transparent; utbildning och kompetensutveckling för styrelserna kan vässas. I enkätstudien spårar vi ett visst missnöje med processen genom vilken styrelseledamöter i Norrköpings kommunala bolag tillsätts. Bland fullmäktigeledamöter som saknar styrelseuppdrag menar bara drygt hälften att processen är genomskinlig och en tredjedel anser att befintliga processer inte säkrar att lämpliga styrelseledamöter ta  fram. En anmärkningsvärt låg andel, 15 procent, menar att det rådande sättet på vilket styrelseledamöter tas fram till stor del säkerställer att lämpliga kandidater utses till bolagsstyrelser. I materialet reses också frågetecken kring vilka utbildningsinsatser som erbjuds för styrelseledamöter. Avseende utbildningar för styrelseledamöter förefaller det finnas utrymme för förbättringar genom bättre struktur och systematik avseende frågor som när utbildningarna ska ges, vem som ska ansvara för att de ges och vad utbildningarna ska innehålla.
  • ”Personunion”: ett principiellt dilemma. I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. Vissa ser klara fördelar med ett sådant system. Styrningen blir mer praktisk och effektiv: de som sitter på flera stolar är redan insatta i kommunens organisation och i de aktuella frågorna, vilket gör att det blir lättare att hålla samman den interna styrningen då kommunikationen mellan tunga beslutsfattare underlättas. Samtidigt reser ordningen frågor, främst för att den ger upphov till en ”dubbla stolar”-problematik som kan bidra till försvårad insyn och kontroll, och därmed också besvärligare ansvarsutkrävande. Till ”dubbla stolar”-problematiken hör också följande. I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets (Rådhus AB) styrelse. På papperet är det inte givet att rollerna är förenliga. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen. Så, för de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Sedan en rapport från kommunrevisionen publicerades år 2012 finns det emellertid en diskussion om dessa frågor som signalerar medvetenhet om personunionens inneboende dilemman. Ett arbete pågår med att formalisera styrningen och uppföljningen av de kommunala bolagen i Norrköpings kommun.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2014. , 81 p.
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2014:6
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-111921ISBN: 978-91-7519-195-9OAI: oai:DiVA.org:liu-111921DiVA: diva2:761985
Available from: 2014-11-10 Created: 2014-11-10 Last updated: 2016-05-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Hur styrs och granskas kommunala bolag?: Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun(1243 kB)2076 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1243 kBChecksum SHA-512
a2bec311134f274ff85f00acdea2dda2c234eefbdf6d3ee32c7f725914b0dd495d084ff8c2aa37b0be102dc4c17a63d2df1d0cabac304a1475ef8d52ccc63704
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Erlingsson, Gissur Ó.Fogelgren, MattiasOlsson, FredrikThomasson, AnnaÖhrvall, Richard
By organisation
Centre for Municipality StudiesFaculty of Arts and SciencesMathematics and Applied MathematicsThe Institute of TechnologyVehicular SystemsPolitical Science
Public Administration StudiesSocial Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 2076 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 1846 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link