Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Distriktssköterskors erfarenheter av anmälningsplikten till socialtjänsten när barn far illa.
Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.

Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.

Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.

Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Relation till föräldrarna: Sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att vara ärlig och informera föräldrarna om sin oro vilket oftast  ledde  till ett bra samarbete. Relationen till föräldrarna kan bli sämre efter en anmälan och då finns risk att ingen ser barnets bästa. Ibland kan empati för föräldrarna göra att en anmälan blir svår. Kontakt med socialtjänsten: Hälften av sjuksköterskorna ansåg att de hade en bra samverkan med socialtjänsten. Ofta och anonymt kontaktade sjuksköterskorna socialtjänsten för att rådfråga för att få hjälp och stöd vid misstankar. Återkoppling från socialtjänsten har blivit bättre efter en lagändring 2013. Kunskap om anmälningsplikten: Samtliga sjuksköterskor hade kunskap om anmälningsplikten, dess rutiner och var man kan finna riktlinjer. Känslomässigt förhållningssätt: Sjuksköterskorna upplevde blandade känslor vid en anmälan. Vid misstankar övervägde de noga om de skulle göra en anmälan eller inte. Ibland var det svårt att göra en anmälan eftersom det finns olika åsikter om vad fara illa innebär, beroende på kunskap och personliga erfarenheter.

 

Slutsats: Det förekommer att sjuksköterskor underlåter att anmäla misstankar till socialtjänsten. Sjuksköterskors plikt att anmäla är ett etiskt dilemma vilket skapar osäkerhet och oro, och förknippas med bland annat erfarenhet, känslomässigt förhållningssätt och kunskap. För att underlätta processen av en anmälan är en bra samverkan med familjerna och socialtjänsten, diskussioner om innebörden av att fara illa och stöd i övervägningsfasen nödvändigt.

Abstract [en]

Background: Districtnurses which are working in pediatric health care encounter most of the families in the community and have the probability to come in contact with child abuse. Suspicions of child abuse must be reported to social services. The requirement to report cases of suspected child abuse can lead to ethical dilemmas in which justice, to do good and not harm creates conflicts.

 

Aim: The aim of this research was to describe the districtnurses' experience of the obligation to report to social services, in cases of suspected child abuse.

Method: The research was based on a qualitative methodology. Six districtnurses working in primary health care participated in semi-structured interviews. Data were analyzed using qualitative content analysis.

Results: The results of the research are presented in four main categories and eleven subcategories. Relationship to parents: The districtnurses felt that it is important to be honest and inform parents about their concerns, which often led to a good cooperation. The relationship to the parents can be worse after a report of suspected child abuse, which can result in that no one can see the child´s best. Empathy for the parents sometimes makes it difficult to report suspected child abuse. Contact with social services: Fifty percent of the districtnurses felt that they had  good relationships and  interactions with the social services. Frequently in cases of suspected child abuse districtnurses anonymously contact social services for support and help. Feedback from the social services is better after the law changed 2013.  Emotional attitudes: The districtnurses experienced mixed emotions when reporting a case of suspected child abuse, they carefully considered whether or not to report. Depending on knowledge and personal experiences sometimes  reporting was difficult because of different opinions about what constitutes child abuse.  Knowledge of the reporting obligation: All the districtnurses had knowledge of the mandatory reporting, its procedures and where one could find guidelines.

 

Conclusion: It happens that districtnurses do not report suspicions to social services. Districtnurses' duty to report is an ethical dilemma, which creates uncertainty and anxiety, and is associated with for example experience, emotional attitudes and knowledge. To facilitate the process of reporting is a good interaction with the families and the social services, discussions about the meaning of child abuse and support under the decissionmaking phase necessary.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 36 p.
Keyword [en]
Child abuse, districtnurses, ethics, mandatory reporting
Keyword [sv]
Anmälningsplikt, barn som far illa, BHV-sjuksköterskor, etik
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-37303OAI: oai:DiVA.org:lnu-37303DiVA: diva2:750232
Subject / course
Vårdvetenskap
Educational program
Specialist Nursing Programme, with Specialism in Primary Health Care, 75 credits
Presentation
(Swedish)
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-10-07 Created: 2014-09-26 Last updated: 2014-10-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(821 kB)173 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 821 kBChecksum SHA-512
d7751b0f2b3f730fead5ebfa62e05aee58646f2e447b48b4435bf54e67f048ae7ee686ee662a6fb14d10d5a10013caa5471a45445c928495edc7c05df2a920dd
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Health and Caring Sciences
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 173 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 380 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf