Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Äldres erfarenheter av välbefinnande inom särskilt boende för äldre
Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Ageing - living conditions and health.
2014 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)Alternative title
Elderly people's experience of well-being at nursing homes (English)
Abstract [sv]

Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska, beskriva och förstå äldre människors upplevelser och erfarenheter av välbefinnande utifrån intervjuer och berättelser, berättade på plats (insitu) vid särskilt boende för äldre (så kallat äldreboende).

Intervjuer genomfördes med tjugo äldre personer inom boendeformen äldreboende, vilkas erfarenheter och berättelser ligger till grund för avhandlingens resultat. Studiedesignen är kvalitativ. Vid intervjuerna användes dels formen av vardagligt samtal (studie I) vilket analyserades enligt innehållsanalys, dels narrativ metod (studie II) vilken analyserades med hjälp av dialogisk performativ analys.

Substantiellt bidrar avhandlingen till förståelse av hur äldremänniskor som bor på äldreboende upplever och beskriver sitt välbefinnande. Välbefinnandet beskrivs genom att ange olika kvalitativa värden. Det första värdet anger välbefinnandet som (i) att få behålla sin autonomi genom självbestämmande och deltagande i vardagslivets beslut, oavsett boende. Det andra värdet anger (ii) behovet av kontinuitet i den egna identiteten och det tredje värdet; (iii) att få vara individuell tillsammans med andra, dvs., att jag-känslan som identitetsupplevelse är viktig att hävda gentemot andra men att den känslan samtidigt är beroende av interaktion med andra. Denna identitetsupplevelse baseras på livsloppets individuella upplevelser av och i relationer med andra människor, där relationer med närstående är relationens innersta kärna. Vid äldreboendet är identitetsupplevelsen baserat på relationer till vårdarna. Välbefinnandet beskrivs som en totalupplevelse oavsett fysisk förmåga inom ramen för äldreboendet som ett hem och en vårdinstitution.

Teoretiskt bidrar avhandlingen med kunskaper om det vårdvetenskapliga perspektivet på välbefinnande och då grundat i äldres upplevda och levda erfarenheter av välbefinnande, dels som upplevelse av autonomi, dels som upplevelse av kontinuitet inom identiteten. Välbefinnandet handlar då i sammanhanget ”äldreboende” om att vid äldreboendet få möjligheter till egenmakt och stöd för den egna jagkänslan. Begreppet välbefinnande som sådant, är direkt kopplat till sociala situationer och samtalsmöten med vårdare och den äldre. Välbefinnandet kan således ses som en dynamisk kategori. Avhandlingen ger därmed en bredare innebörd av välbefinnandet hos den äldre personen, än enbart upplevelser av hälsa. Avhandlingens teoretiska kunskapsbidrag till den vårdvetenskapliga omvårdnadsforskningen om äldres välbefinnande under den sista tiden i livet, bekräftar de sociala relationernas och interaktionernas betydelse. Studiens kunskapsbidrag namnges här som interaktionistisk vårdvetenskap vilken ger insikter i komplexiteten i de välbefinnandeupplevelser inom äldreboendet och som enligt de äldres beskrivningar framkom som producerade interaktivt och situerat (insitu).

Praktiskt bidrar avhandlingen med kunskaper om hur äldres välbefinnande kan stödjas i vårdandet inom ramen för äldreboendet, både utifrån aspekten som ett hem och utifrån aspekten som en vårdinstitution. Stödet handlar då om att överföra avhandlingens teoretiska kunskapsbidrag till praktiskt vårdhandlande genom att stödja den äldres autonomi och kontinuitet i identiteten. Detta kan göras genom att den äldre får möjligheter till delaktighet i beslut (empowerment), möjligheter till sociala kontakter och att vara social i samvaro med andra (sociala interaktioner), samt att bli lyssnad till (presence). När det gäller praktiska överväganden inom ramen för äldreboendets vårdpolicy, bidrar avhandlingens resultat till kunskapen om att ta hänsyn till och efterfråga den äldres perspektiv på välbefinnande som utgångspunkt för vården. Detta kan göras genom att uppmuntra äldre personer att prata om sitt välbefinnande. Vårdares roll i detta sammanhang blir då i denna interaktion, att lyssna väl och inte endast ställa frågor.

Slutsatsen som kan dras är att välbefinnande enligt de äldres upplevelser och beskrivningar relaterat till de kvalitativa värden för välbefinnandet som framkommit i denna studie, visar att den äldre blir mycket beroende av andra människor för att kunna uppleva välbefinnande. Detta, då den äldre kan ha en svag egen aktivitet och hälsa och saknar egen handlingskraft. Den äldres beroende av vårdpersonalen gör relationers och interaktioners betydelse i omvårdnaden och i omvårdnadshandlingar än mer betydelsefull för äldre människor. Detta i sin tur ställer krav på ökade kunskaper hos vårdare om vårdandets interaktiva betydelse, dvs. hur människor står i ett dynamiskt förhållande till sin omgivning både fysiologiskt och psykologiskt, trots svag egen aktivitet och hälsa. Emellertid, även om den äldres kropp och förmåga är svag, utgör den ett existentiellt villkor och roll i skapandet av välbefinnande i interaktion med andra. Välbefinnande kan därför stödjas i vårdandet genom social och emotionell stimulans. Intressant för vidare studier är då hur detta konkret görs.

Abstract [en]

The aim of this thesis was to explore, describe and understand elderly people's experience of well-being, based on interviews and narratives and told in situ at nursing homes. This thesis is based on two studies, I) Elderly people’s descriptions of becoming and being respite care recipients. II) Elderly women’s subjective sense of well-being from their course of life perspective. Methods used were interviews conducted with 20 older residents whose experiences and stories form the basis of the results. The method was qualitative and the interviews were conducted in the form of casual conversations (Study I), and was analyzed by content analysis, and narrative method (Study II), which was analyzed using dialogic performative analysis.

In substantial, this thesis contributes to an understanding of how elderly people living in nursing homes experience and describe their well-being. They did this by specifying different qualitative values for well-being. The first value indicates well-being that is (i) to retain their autonomy through self-determination and participation in everyday life decisions regardless of accommodation. The second value indicates (ii) the need for continuity of one's identity, and the third one (iii) dealt with being an individual along with others, i.e. the notion of the ego strength is important when to assert their individuality, but this notion is simultaneously dependent on the interaction with others. This identity is based on the experience in life and the individual experiences of relationships with other people, where relationships with family members are the relationship's innermost core. At the nursing home, identity-based experience is based on the relationship with the nursing aids. Well-being is described as a total experience regardless of physical ability, in the context of residential care which constitutes both a home and a care institution.

From a theoretical viewpoint this thesis contributes to knowledge of a caring scientific perspective on well-being, with a foundation in the elderly’s experiences of well-being, autonomy and continuity of identity. The study contributes to knowledge here called Interactionistic Caring Science, and it provides insights into the complexity of the experience of well-being in the nursing home described by these elderly people as interactively and situated produced (in situ).

Practically, this thesis contributes knowledge about how the well-being of elderly people can be supported in caring situations at nursing home, which are both a home and a health care institution.

The conclusion show that the elderly are becoming very dependent on other people to experience their wellness. This, as the elderly often have weak intrinsic activity and health and suffer from lack of their own ability to act, this makes relations and interactions an important part of nursing and nursing acts, and even more important for old people. This in turn requires increased knowledge by caregivers about this interactive meaning of caring, i.e. how people interacts in a dynamic relationship with their environment, both physiologically and psychologically, despite weak intrinsic activity and health. The old person’s dependence in their nursing aides makes those relations and interactions of even more importance in the nursing caring and in the nursing acts of the elderly.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jönköping University, School of Health Sciences , 2014. , 93 p.
Series
Hälsohögskolans avhandlingsserie, ISSN 1654-3602 ; 55
Keyword [en]
well-being, elderly people, nursing home, narratives, life course, caring science, identity, interaction
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-24799ISBN: 978-91-85835-54-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:hj-24799DiVA: diva2:749644
Presentation
2014-10-24, Forum Humanum, Högskolan i Jönköping, Jönköping, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2014-09-24 Created: 2014-09-24 Last updated: 2014-09-24Bibliographically approved
List of papers
1. Older peoples' descriptions of becoming and being respite care recipients
Open this publication in new window or tab >>Older peoples' descriptions of becoming and being respite care recipients
2011 (English)In: Journal of Housing for the Elderly, ISSN 0276-3893, E-ISSN 1540-353X, Vol. 25, no 2, 159-174 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The number of older people in the western world is increasing. Advancing age creates the need for care, including respite care. The aim of this study is to describe the experience of older people of becoming and being respite care recipients. Admission to respite care is a response to a range of practicalities in the home, such as the need to maintain privacy, dissatisfaction with home care, and deterioration in health. However, the participants in this study had little or no involvement in the decision regarding respite care placement. Activities, training, and medical treatment were found to be important to respite care recipients’ satisfaction with their care.

Keyword
respite care; frail older people; interviews; residential care facilities; community care
National Category
Gerontology, specializing in Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-24798 (URN)10.1080/02763893.2011.571101 (DOI)
Available from: 2014-09-24 Created: 2014-09-24 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
2. Well-being dialogue: Elderly women’s subjective sense of well-being from their course of life perspective
Open this publication in new window or tab >>Well-being dialogue: Elderly women’s subjective sense of well-being from their course of life perspective
2012 (English)In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 7, no 19207, 1-12 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In this article, we are concerned with narratives of elderly women's well-being from their perspectives of the latter parts of their life, living at special housing accommodation (SHA) in the context of Swedish elderly care. In focusing on narratives about well-being, we have a two-fold focus: (1) how the elderly women create their own identity and meaning-making based on lifetime experience; and (2) how narratives of well-being are reflected through the filter of life in situ at the SHA. Based on empirical data consisting of well-being narratives, a dialogical performance analysis was undertaken. The results show how relationships with important persons during various stages of life, and being together and enjoying fellowship with other people as well as enjoying freedom and self-determination, are central aspects of well-being. The conclusions drawn are that the characteristic phenomena of well-being (the what) in the narratives are continuity, identity, and sociality for the elderly person, and this is manifested (the how) as a question of contrasting the state of self-management and self-decline.

Keyword
Well-being, elderly women, narrative, lifeworld, case study, qualitative research
National Category
Gerontology, specializing in Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:hj:diva-22037 (URN)10.3402/qhw.v7i0.19207 (DOI)000312270500001 ()
Available from: 2013-09-24 Created: 2013-09-24 Last updated: 2017-12-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2731 kB)1929 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2731 kBChecksum SHA-512
fc6f9b11e7fa2893f9c9e1e89ca6ab832e39f7fa68fcc4c95e912d61ab2da4b25015f11b16e771a91f6ba146884adb5290dd0fc696652b2c9a51e7514a4cc4ab
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Svensson, Ann-Marie
By organisation
HHJ. Ageing - living conditions and health
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1929 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1529 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf