Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2011/2012: Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
Executive, Universitet, Swedish University of Agricultural Sciences, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
Responsible organisation
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Inom mätprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks 21 små jordbruksdominerade avrinningsområden för samband mellan jordart, klimat, odling och vattenkvalitet i bäck och grundvatten. Mätningar av kväve och fosfor har i flera områden pågått i över 20 år. Programmet ingår i den svenska miljöövervakningen på jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2011/2012. För varje typområde redovisas bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning. Väderleken redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Grödfördelning redovisas för nationellt undersökta typområden (8 st).

Årsmedeltemperaturen för perioden juli 2011 – juni 2012 var högre än normalt i samtliga typområden och i flera områden var även årsnederbörden större än normalt. Gemensamt för samtliga typområden var att det framförallt var någon period under sensommaren (juli ‐september 2011) som blev ovanligt nederbördsrik. Vid den tiden är avdunstningen hög och växter tar upp en stor del av vattnet. I flera typområden var därför årsavrinningen mindre än medel, trots riklig årsnederbörd.

Flödesvägda årsmedelhalter av kväve var låga i samtliga typområden. I flera typområden var årsmedelhalten bland de lägsta sedan undersökningarna startade. Årstransporten av kväve var större än medel endast i typområden med relativt riklig årsavrinning: typområde M39 (Skåne), typområde K31 (Blekinge), typområde N34 (Halland), typområde O17 (Västra Götaland), typområde AC1 (Västerbotten), typområde F26 (Småland) samt typområde C6 (Uppland).

Flödesvägda årsmedelhalter av fosfor var högre än medel i hälften av typområdena, samtliga belägna i södra Sverige. Liksom för kväve var årstransporten av fosfor större än medel i typområden med riklig årsavrinning.

Kvävehalterna har i flera typområden följt en nedåtgående trend sedan undersökningarna startade. Orsakerna kan vara många, men troligen har mer miljömedveten odling och införandet av flera stödberättigande åtgärder i jordbruket givit effekt (Fölster et al., 2012). Andelen fånggrödor har ökat sedan 1990 ‐talet och på flera håll odlas idag mer vall, vilket kan ha bidragit till minskande kvävehalter i vattendragen.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 108 p.
Series
Ekohydrologi, ISSN 0347-9307 ; 134
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Miljöövervakningens programområden, Agriculture; Agriculture, Typområden på jordbruksmark; Environmental Objectives, Zero Eutrophication
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1786ISRN: SLU-VV-EKOHYD-134-SEOAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1786DiVA: diva2:749306
Available from: 2014-09-23 Created: 2014-09-23 Last updated: 2014-09-23

Open Access in DiVA

fulltext(11050 kB)