Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Den professionella handläggaren: En studie av personliga handläggare på Försäkringskassan
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Social Sciences, Department of Government.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning.

 

Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell. Det är dock inte helt entydigt vad detta innebär och vad det får för effekter på den konkreta handläggningen. Utan en precisering av vad den professionella ambitionen innebär kan det uppstå en diskrepans mellan vilken professionalism som Försäkringskassan eftersträvar och vilken som i praktiken finns hos enskilda handläggare. Om handläggarna uppfattar sin professionella roll olika är det möjligt att detta får effekter på deras handläggning. Uppsatsens syfte blir således att undersöka huruvida en handläggares uppfattning av sin yrkesroll som personlig handläggare påverkar hur handläggaren agerar inom sjukfallsärenden som denne handlägger. Följande frågeställning är vägledande för genomförandet av studien.

 

Påverkar personliga handläggares uppfattning av sin professionella roll deras agerande inom sjukförsäkringen?

 

Det finns huvudsakligen två inflytelserika professionella ideal inom offentlig verksamhet – dessa är yrkesbaserad professionalism och organisatorisk professionalism. Trots att båda har samma begrepp för att beskriva sina respektive metoder för att organisera offentlig verksamhet finns det grundläggande och långtgående skillnader dessa emellan. I denna uppsats appliceras dessa teoretiska utgångspunkter på ett omfattande empiriskt material för att kunna studera syftet.

 

I studien kombineras en omfattande enkätundersökning med data från de sjukfallsärenden som handläggarna handlägger för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan hur handläggarna ser på sin yrkesroll och hur de agerar inom sjukfallsärenden. Utifrån teorin skapas ett index som fungerar som mätinstrument för att klassificera handläggare som antingen yrkesbaserade eller organisatoriska i sin professionella roll.

 

Utifrån förefaller det rimligt att förvänta sig att organisatoriska handläggare ökar sannolikheten för att någon arbetsförmågeprövning genomförs medan yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten att någon utredning genomförs.

 

Resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att utredningar och arbetsförmågeprövningar genomförs.  Resultaten indikerar att handläggares professionella roll påverkar deras agerande i sjukfallsärenden de handlägger. Uppsatsens viktigaste resultat sammanfattas enligt följande:

 

  • Handläggares uppfattning av sin yrkesroll påverkar dennes agerande inom sjukfallsärenden de handlägger.

     

  • Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon arbetsförmågeprövning är genomförd inom 190 dagar.

     

  • Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon utredning är genomförd inom 190 dagar.

 

Resultaten visar att åtgärder som genomförs inom sjukfallsärenden inte är helt oberoende av handläggare – en försäkrad som får en yrkesbaserad handläggare har större sannolikhet att få arbetsförmågeprövning och utredning genomförd inom 190 dagar. Denna skillnad kan möjligtvis ha en negativ inverkan på Försäkringskassans legitimitet men vad det innebär för sjukskrivnas möjlighet till rehabilitering och återgång till arbetslivet förefaller mer osäkert.

 

Resultaten visar även att det finns skillnader mellan vilka åtgärder olika typer av handläggare genomför inom sjukfallsärendena. Eftersom handläggares uppfattning av sin yrkesroll visar sig påverka den konkreta handläggningen är det rimligt att problematisera vilken typ av handläggare Försäkringskassan ämnar skapa och om nuvarande ambitioner får önskad effekt. Samtidigt som resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att arbetsförmågeprövning och utredning genomförs indikerar tidigare forskning att Försäkringskassan utvecklas alltmer åt en organisatorisk professionalism.

 

En annan slutsats man kan dra av studien är att Försäkringskassan måste öka fokus på att skapa en gemensam värdegrund som omfattar handläggarnas konkreta arbete. Även om det finns betydande instruktioner för hur handläggarna ska agera vid vissa tillfällen i sjukförsäkringsärenden saknas en grundläggande konsensus kring vad det innebär att vara en handläggare inom sjukförsäkringen. Det är problematiskt om Försäkringskassans ledning driver ett ideal medan tusentals handläggare har en annan uppfattning om vad det innebär att vara handläggare inom sjukförsäkringen.

 

Denna studie kan i ett större sammanhang ses som en del av den diskussion som finns kring professionalism inom offentliga verksamheter. Inom flera områden som exempelvis skolan och hälso- och sjukvården har det framförts krav på att öka professionaliseringen inom verksamheten. Men innebörden av professionalism är inte självklar och det är en betydande skillnad mellan en organisatorisk professionalism och en yrkesbaserad professionalism. Innan förändringar genomförs kan det vara relevant att noga definiera vilken typ av professionalism organisationen eftersträvar. För medarbetare kan vilken typ av professionalism som eftersträvas få omfattande inverkan på deras konkreta arbetssituation.

 

Nyckelord

Personlig handläggare, professionalism, Försäkringskassan, sjukförsäkringen.

 

Tack till

Pathric Hägglund och Shirin Alhbäck-Öberg för tålmodig, utmanande och ambitiös handledning. Tack även till Per Molander, Nina Granqvist och Stina Simonsson på ISF som har gjort denna uppsats möjlig.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 53 p.
Keyword [sv]
professionalism handläggare offentlig förvaltning Försäkringskassan
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-231901OAI: oai:DiVA.org:uu-231901DiVA: diva2:745598
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-10-09 Created: 2014-09-10 Last updated: 2014-10-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Den professionella handläggaren(1399 kB)623 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1399 kBChecksum SHA-512
f481af827e521e593f981f77ac8b96295702905c4786c730aff1c35a30f2fd5c3c7a39259c3c4166f74a2836db1ff9bd9f9b24725f98ac0b9abb6dad2553bf16
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Fogelgren, Mattias
By organisation
Department of Government
Public Administration Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 623 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1093 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf