Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Miljö- och hälsorisker med konstgräsplaner
Stockholm University, Faculty of Science, Department of Physical Geography and Quaternary Geology.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Environmental and health risks with artificial turf fields (English)
Abstract [en]

In Sweden today many municipalities and sport clubs chooses to build artificial turfs becauseof the increased period of using the turfs during the year and less maintenance requirementsthan for natural grass fields. What could be problematic with artificial turfs is the rubbergranules used as infill material in the turf matt. The rubber granules are often made fromrecycled tires, which may contain for the human health and the environment, harmful substances.This was the reason why the Swedish Chemicals Agency commissioned a statusreport in 2006 which, among other things, concluded that the environmental and health risksassociated with granules made from recycled tiers in artificial turf fields were small, but thatthere could be a local environmental hazard. The purpose and objective of the risk assessmentwas to identify how artificial turf plans granules can affect recipients in the area closeto the pitches and provide input to reduce the spread of metals and substances harmful forboth human health and the surrounding environment. The work was divided into three parts:(1) the construction of artificial turf pitches and their material content, the spread of granulatesoutside the fields and disposal of artificial turf pitches. (2) Measured concentrations andsubstances from granulates and a review of environmental and health risk assessments fromthe literature. (3) Results from the studies own research and a brief risk assessment of artificialturf fields in Västerås. The research consisted of two parts. One mapping part, wherequestionnaires were sent out to a stratified sample of respondents and one part consisting oftaking soil profile samples and onsite visits and mapping analyzes in Arc-GIS. The results ofthe work’s own research are as follows:

  • Youth playing soccer in an indoor hall with EPDM granules experience discomfortsuch as itching of the body and poor air quality.
  • The majority of the adult players who answered the questionnaire do not experienceany discomfort when playing soccer on artificial turfs fields.
  • The majority of the surveyed municipalities have not received any complaints regardingartificial turf fields (regarding human health and the surrounding environment).
  • Artificial turf fields do not cause any negative impact on the surrounding infrastructuresuch as the storm water system.
  • At the onsite visit the majority of the artificial turf fields had substantial amounts ofgranules spread out around the fields, both on hard surfaces, in and around stormwater inlet and on the grass and gravel covered areas.
  • In the soil profile samples at one of the artificial turf fields, granulate was found atdepths down to 10 cm.
  • An artificial turf field is considered worn out after 8-10 years. After that time, dependingon the fields condition, it will be reused at other areas or energy recoveredby combustion
Abstract [sv]

Idag är det många kommuner och idrottsföreningar som anlägger konstgräsplaner då de blandannat har en längre utnyttjandetid och ett mindre skötselbehov än naturgräsplaner. Det somkan vara problematiskt med konstgräsplaner är gummigranulatet som används som fyllningi planen. Dessa granulat kan bestå av återvunna däck, vilka kan innehålla för människorshälsa och miljö, skadliga ämnen. Detta var skälet till att Kemikalieinspektionen (KEMI) lätgöra en lägesrapport år 2006 som bland annat kom fram till att miljö- och hälsoriskerna medkonstgräsplaner fyllda med gummigranulat från återvunna däck var små, men att det fannsen lokal miljörisk.Syftet och målet med examensarbetet var att utföra en förenklad riskbedömning över konstgräsplanernai Västerås stad. Riskbedömningen ska kartlägga hur konstgräsplanernas granulatkan påverka recipienter i närheten av planerna, både i dess funktion samt risk för skadapå akvatiska och terrestra ekosystem, men även för människors hälsa. Detta för att ge underlagför att långsiktigt minska spridningen av metaller och miljögifter med syfte att undvikanegativa effekter både på människors hälsa och omgivande miljö.Arbetet delades upp i tre delar, där de två första delarna bland annat redovisar hur en konstgräsplanär uppbyggd, vilka miljö- och hälsoskadliga ämnen som finns i materialet samt engenomgång av miljö- och hälsoriskbedömningar från litteraturen. Den tredje delen är resultatfrån egna undersökningar samt en övergripande riskbedömning av konstgräsplaner i Västerås.Arbetets egen undersökning bestod av två delar. En kartläggande del där frågeformulärskickades ut till ett stratifierat urval av respondenter samt en del bestående av jordprovtagning,platsbesök och kartanalyser.Resultatet av arbetets egna undersökningar är följande:

  • Aktiva ungdomar som spelar fotboll i en inomhushall med EPDM-granulat kännerav besvär såsom klåda på kroppen och dålig luft. Av de vuxna spelarna som besvaradeenkäten uppger majoriteten att de inte känner av några besvär.
  • Majoriteten av tillfrågade kommuner har inte har fått in några klagomål gällandekonstgräsplaner, varken gällande hälsa eller miljö.
  • Konstgräsplaner ger inte upphov till någon negativ påverkan på omkringliggandeinfrastruktur såsom dagvattenbrunnar.
  • Vid platsbesök låg det vid vissa av konstgräsplanerna ansenliga mängder granulatutanför planerna, både på hårdgjorda ytor, i och vid dagvattenbrunnar samt på gräsochgrustäcka områden.
  • Vid jordprofilsprovtagning vid sidan av en konstgräsplan återfanns granulat på ettdjup på ner till 10 cm.
  • En konstgräsplan anses uttjänt efter 8-10 år. Efter den tiden, beroende på planensskick, återanvänds den på andra ytor och när den anses vara helt uttjänt energiåtervinnsden genom förbränning.
Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 46 p.
Keyword [sv]
Konstgräsplaner, SBR, EPDM, Miljörisker, Hälsorisker
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-106705OAI: oai:DiVA.org:su-106705DiVA: diva2:738260
External cooperation
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås stad
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-09-02 Created: 2014-08-16 Last updated: 2014-09-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2672 kB)1111 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2672 kBChecksum SHA-512
80e9b5f9c253ae2a1ee36ff0e89b9fe7305a118783b92cda16bda177e24e5f034228727ffec144ab9b859689f5eb1e3932018ba3d036d16bb35df700138f82c2
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Physical Geography and Quaternary Geology
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1111 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 491 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf