Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Regressionsanalys av tillströmningen till svenska universitet och högskolor: -en studie av variationen i antalet inskrivna studenter
KTH, School of Engineering Sciences (SCI), Mathematics (Dept.).
2014 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Syftet med Sveriges utbildningssystem är att göra det möjligt för alla, oavsett ekonomisk

förutsättning, att tillgodogöra sig en högskoleexamen. Trots det är det långt ifrån alla som

väljer att utnyttja den rättigheten. Den här studien använder regressionsanalys av olika

tidsserier för att förklara vilka faktorer som påverkar antalet inskrivna studenter i

högskolan. Syftet med studien är att med hjälp av olika samhällsekonomiska och politiska

variabler göra uppskattningar av hur många studenter som i framtiden kommer att söka sig

till högskolan. De förklarande variablerna som används i regressionerna är arbetslöshet,

antalet 19-åringar i befolkningen, maximalt studiebidrag, maximalt studielån samt en

dummy-variabel från 2011 då det infördes en kostnad för utländska studenter att studera i

Sverige. Resultaten visar att antalet högskolestudenter är positivt korrelerat med

arbetslöshet, antalet 19-åringar och kostnad för utländska studenter. Förklaringsfaktorn är

0.90, vilket får anses som högt. En ökning av arbetslösheten med 2 procentenheter skulle

resultera i 22 000 fler högskolestudenter. På grund av att antalet 19-åringar i befolkningen

blir färre de kommande åren kommer antalet högskolestudenter sannolikt att minska.

Fram till läsåret 2019/2020 förväntas antalet högskolestudenter minska med 60 000 från

dagens drygt 400 000 inskriva studenter.

Abstract [sv]

Idag är skolan en av de viktigaste institutionerna i det moderna samhället. Där lär vi oss de

fundamentala delarna för att bli goda samhällsmedborgare och tillgodogör oss kunskap inom

språk, matematik, ekonomi och teknik. Skolans roll ökar ytterligare då trenden går från

traditionella industriyrken till en ökad tjänstesektor byggd på akademisk kunskap. Sverige

har idag ett väl uppbyggt skolsystem med obligatorisk grundskola i nio år. Den efterföljande

gymnasieutbildningen är frivillig, men trots det väldigt vanlig. Enligt Statistiska Centralbyrån

(2013) hade 78 % av befolkningen (16-74 år) gymnasieutbildning år 2012. Detta kan

jämföras med den eftergymnasiala utbildningen där siffran endast var 34 %. Ur ett

konkurrensperspektiv är det viktigt för Sverige att tillströmningen till universitet och

högskolor är stor. Till skillnad från många andra länder i världen främjas högskolestudier av

bidrag från staten, fördelaktiga studielån, subventionerade boenden och gratis utbildningar.

Tanken är att alla, oavsett ekonomisk förutsättning, ska ges möjligheten att tillgodogöra sig

en högskoleexamen.

Den här studien kommer med hjälp av multipel regressionsanalys av tidsserier att analysera

olika faktorer som förklarar tillströmningen till svenska universitet och högskolor. Syftet med

studien är att med hjälp av olika samhällsekonomiska och politiska variabler göra

uppskattningar av hur många studenter som i framtiden kommer att söka sig till högskolan.

Detta är intressesant ur flera olika perspektiv. På grund av högt barnafödande under slutet

och 80-talet och början av 90-talet har antalet sökande till universitet och högskolor ökat

stort de senaste åren. Högskolan står just nu inför en situation där de aktuella årskullarna

kommer att minska. Detta kommer att leda till ett större antal lediga platser vid universitet och högskolor.

En minskning av årskullarna behöver inte nödvändigtvis betyda att antalet högskolestudenter

minskar lika mycket. Färre gymnasieexamina kan betyda lägre konkurrens på attraktiva

utbildningar och av den anledningen göra att en större andel väljer att studera. Med hjälp av

prediktion och multipel regression kan den effekten kvantifieras.

Analysen är även intressant ur ett politiskt perspektiv. Faktorer som storleken på

studiemedel och anslag till högskolan baseras på politiska beslut och kan också påverka

viljan att börja studera. På senare tid har politiska diskussioner om eventuella sänkningar av studiebidraget

förts. Det är dock oklart om en sänkning endast skulle innebära sämre villkor för studenter

eller om det faktiskt skulle påverka människors möjlighet att studera.

Ett tredje perspektiv handlar om arbetslöshetens betydelse för antalet högskolestuderande.

Det samhällsekonomiska målet är i regel att ha så låg arbetslöshet som möjligt. Det finns

dock anledning att tro att det finns ett positivt samband mellan hög arbetslöshet och högt a

antal högskolestuderande. Det skulle kunna innebära att det finns positiva effekter med

arbetslöshet i form av högre utbildningsgrad hos befolkningen.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 29 p.
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-148382OAI: oai:DiVA.org:kth-148382DiVA: diva2:736260
Supervisors
Available from: 2014-08-05 Created: 2014-08-05 Last updated: 2014-08-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Lisa Wimmerstedt kandidatexamensarbete inom Teknisk fysik utfört vid institutionen för Matematik, KTH(1226 kB)101 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1226 kBChecksum SHA-512
2e3f6396d0cafbe449ffc0ef84d88864a21ec4080431de78bcfb7b73aa3ca3ae0a1dbb0aaaf22ee1f148fcc2da38b994e12c5f66cf23e8396d6ddc3b21f28413
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Mathematics (Dept.)
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 101 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 326 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf