Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Monetära schablonvärden för miljöförändringar
Enveco Miljöekonomi AB.
Enveco Miljöekonomi AB.
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten ger resultaten av ett projekt vars bakgrund är behovet av och

svårigheter med att beskriva förändringar av ekosystemtjänster och miljön i monetära

termer. Detta innebär att det finns en stor risk för att miljöförändringar och

effekter på ekosystemtjänster undervärderas. Därför finns det behov av monetära

schablonvärden för miljöförändringar och ekosystemtjänster med tillhörande riktlinjer

för hur dessa värden ska tillämpas. Med hjälp av dessa schablonvärden ska

myndigheter kunna göra övergripande och jämförbara beskrivningar av förändringar

av ekosystem och i miljön som följer av åtgärder för att nå miljömålen. Gemensamt

framtagna schablonvärden skapar förutsättningar för att myndigheterna beskriver

förändringar i miljön och ekosystemen på ett enhetligt sätt. Schablonvärdena

ska inte ses som permanenta, utan bör tvärtom uppdateras i takt med att ny information

tillkommer, exempelvis nya resultat från nya värderingsstudier.

Projektets arbete har varit indelat i följande tre faser:

1. Att kartlägga (a) befintliga svenska värderingsstudier, (b) vilka värden som

används idag av svenska myndigheter och (c) hur eventuella schablonvärden

bör utformas för att bli praktiskt användbara. Kartläggningen genomfördes

dels genom en enkät till ett urval svenska myndigheter och dels genom

att sammanställa en översikt över befintliga svenska värderingsstudier.

2. Att utifrån resultaten i fas 1 bedöma för vilka miljöförändringar det finns

så pass utförlig information om monetära värden att de skulle kunna vara

lämpliga för utvecklandet av schablonvärden, samt att skapa intervall av

monetära värden för detta urval av miljöförändringar.

3. Att utifrån intervallen i fas 2 bedöma vilket monetärt värde som skulle

kunna användas som schablonvärde för de utvalda miljöförändringarna.

För att åstadkomma en översikt över svenska värderingsstudier gjordes en inventering

av studier i databaser över värderingsstudier. Inventeringen inriktade sig på

svenska primär-studier, dvs. studier som baseras på svenska primärdata, och sammanlagt

hittades 141 studier. Studierna indelades i grupper utifrån vad som har

varit föremål för värdering. Det visade sig möjligt att skapa intervall av monetära

värden för grupperna Fritidsfiske och Vattenkvalitet. Därutöver utredde SIKA

under projektets gång huruvida ASEK-värden är lämpliga att använda som generella

schablonvärden utanför transportsektorn. Resultaten blev att (a) ASEK-värdet av

ett statistiskt liv (VSL) för trafikolyckor bör vara användbart som generell värdering

av liv och hälsa, (b) ASEK-värdet för koldioxidutsläpp bör inte användas utanför

transportsektorn, (c) vissa av ASEK-värdena för lokala och regionala effekter

av luftföroreningar kan vara användbara som generella schablonvärden, andra inte

och (d) ASEK-värdet för buller bör inte användas som generellt schablonvärde.

För att kunna skapa användbara intervall för grupperna Fritidsfiske och Vattenkvalitet

var det nödvändigt att (a) uttrycka den miljöförändring som har varit föremål

för värdering i samma fysiska enhet och (b) uttrycka det skattade ekonomiska värdet

i en och samma monetära enhet. Dessa två steg innefattade en rad olika omräk

ningar och korrigeringar. Därefter beräknades schablonvärdet som medelvärdet av

de observationer från olika värderingsstudier som låg till grund för intervallen.

För gruppen Fritidsfiske blev slutresultatet följande intervall i kr för medelbetalningsviljan

per fiskare respektive schablonvärde för

ädelfisk:

Ett extra kg: 13-207. Schablonvärde: 78.

En extra fisk: 7-358. Schablonvärde: 105.

En extra fiskedag: 17-229. Schablonvärde: 94.

Motsvarande intervall och schablonvärden för

övrig fisk blev följande:

Ett extra kg: 5-79. Schablonvärde: 23.

En extra fisk: 2-16. Schablonvärde: 9.

En extra fiskedag: 7-158. Schablonvärde: 55.

Som riktlinje för användningen av dessa schablonvärden föreslås att värdena används

av myndigheter i samhällsekonomiska analyser gällande fritidsfiske, såvida

den samhällsekonomiska analysen inte gäller en viss typ av fisk eller fiske för vilken

mer specifika värden av tillfredsställande kvalitet finns tillgängliga. Sådana

specifika värden kan t.ex. vara skattningar av betalningsviljan för ett bättre fiske av

en viss art i en viss del av Sverige. Vid användning av schablonvärdena bör hänsyn

tas till att de endast fångar in fritidsfiskarnas betalningsvilja. Även ickefritidsfiskare

har med största sannolikhet en ansenlig betalningsvilja för förbättrat

fritidsfiske.

För gruppen Vattenkvalitet blev slutresultatet följande intervall i kr för medelbetalningsvilja

och schablonvärden för

minskad tillförsel av kväve respektive fosfor till

kusten

:

Kväve: 4-70 per reducerat kg. Schablonvärde: 31.

Fosfor: 127-2140 per reducerat kg. Schablonvärde: 1023.

Motsvarande korrigerade intervall och schablonvärden för en

siktdjupsförbättring i

kustvatten på en meter

blev följande:

Per person och år: 268-369. Schablonvärde: 315.

Per besök: 45-360. Schablonvärde: 130.

Som riktlinje för användningen av dessa schablonvärden föreslås att värdena används

av myndigheter i samhällsekonomiska analyser gällande vattenkvalitet, såvida

den samhällsekonomiska analysen inte gäller en viss typ av vattenkvalitet för

vilken mer specifika värden av tillfredsställande kvalitet finns tillgängliga. Sådana

specifika värden kan t.ex. vara skattningar av betalningsviljan för specifika vattenkvalitetsförändringar

i vissa vattenområden. Dessutom bör följande omständigheter

beaktas vid användningen av schablonvärdena:

De kan förväntas vara giltiga för kvalitetsförbättringar i marina vatten.

Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för reduktion

av kväve respektive fosfor undersökas om det är rimligt att tolka en betydande

minskning av näringsämnen som en halvering.

Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för reduktion

av kväve respektive fosfor tas hänsyn till att de är giltiga för extremfallen

då antingen kvävetillförseln

eller fosfortillförseln har halverats. De kan

alltså inte utan vidare användas additivt, t.ex. för en värdering av 4000 kg

mindre kväve

och 40 kg mindre fosfor.

Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för siktdjupsförbättringar

undersökas om den gäller ett förhållande mellan population

och platsen för förbättringar som är jämförbar med de studier som schablonvärdena

är baserade på.

Utöver resultaten ovan beträffande intervall och schablonvärden kan konstateras att

de värderingsstudier som finns i Sverige idag är alltför få för att kunna tillgodose

det behov som finns av att värdera miljöförändringar och effekter på ekosystemtjänster.

Det vore därför önskvärt att genomföra en mängd värderingsstudier på

bred front för att kunna skapa fler intervall och schablonvärden och uppdatera de

intervall och schablonvärden som beräknats i detta projekt. Med ett större underlag

av värderingsstudier skulle det dessutom vara möjligt att beräkna intervall och

schablonvärden med mer avancerade metoder (t.ex. kvantitativ metaanalys) än vad

som har varit möjligt i detta projekt. Det finns också ett behov av att värderingsstudier

som genomförs använder sig av en tydligt specificerad och enhetlig värderad

förändring.

Place, publisher, year, edition, pages
Naturvårdsverket, 2009. , 132 p.
Series
Rapport, ISSN 0282-7298 ; 6322
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Environmental Objectives, Natural Acidification Only; Environmental Objectives, Reduced Climate Impact; Environmental Objectives, A Varied Agricultural Landscape; Environmental Objectives, A Rich Diversity of Plant and Animal Life; Environmental Objectives, Clean air; Environmental Objectives, A Good Built Environment; Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment; Environmental Objectives, Good-Quality Groundwater; Environmental Objectives, A Balanced Marine Environ­ment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos; Environmental Objectives, Zero Eutrophication; Environmental Objectives, Flourishing Lakes and Streams; Environmental Objectives, Sustainable Forests; Environmental Objectives, Thriving Wetlands; Environmental Objectives, A Protective Ozone Layer; Environmental Objectives, A Magnificent Mountain Landscape; Environmental Objectives, Safe Radiation Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1419ISBN: 978-91-620-6322-1.pdf OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1419DiVA: diva2:731752
Available from: 2014-07-02 Created: 2014-07-02 Last updated: 2015-08-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1298 kB)130 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1298 kBChecksum SHA-512
849bb4ba7df714229ea06932eda9b521de46b262c2cfec3845ba30c56511cc58a0f05aafd0751917f1b7af943317baabf130aef72fc88b2004863e0e9d6671ca
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 130 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 75 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf