Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Strategier för höjd utbildningsnivå: Slutrapport från en studie i Falkenbergs kommun
Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.ORCID iD: 0000-0002-9458-5489
Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.ORCID iD: 0000-0002-5232-2525
Halmstad University, School of Education, Humanities and Social Science, Center for Social Analysis (CESAM).ORCID iD: 0000-0002-3720-693X
Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), The Wigforss Group.ORCID iD: 0000-0002-7810-7911
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med studien är att undersöka och förstå den bristande utbildningsbenägenheten i Falkenbergs kommun utifrån de ungas perspektiv. Studiens frågeställningar är:

– Hur definierar unga ett ”framgångsrikt” liv och vilka vägar har de för att nå dit?

– Vad har unga för attityd till högre utbildning?

– Vilken betydelse har omgivningen (hem, skola, arbetsmarknad) för de ungas utbildnings- och framtidsval?

För att fånga studiens syfte så allsidigt som möjlig valdes ett upplägg med fyra delstudier där ett flertal olika aktörer fick möjlighet komma till tals, så som unga, skolpersonal, arbetsförmedlare och företrädare för arbetslivet. Den första delstudien består av en enkätstudie bland unga i tre åldersgrupper; grundskoleelever i årskurs nio, gymnasieelever i avgångsklasserna på tredje året och 25-åringar. I den andra delstudien fördjupas resultaten från enkätstudierna bland unga genom intervjuer med ett flertal 25-åringar med anknytning till Falkenbergs kommun. Den tredje delstudien består av intervjuer med föräldrar tillsammans med sina barn samt med lärare och studie- och yrkesvägledare. Den fjärde delstudien består av en enkätstudie bland företrädare från det privata och kommunala näringslivet i Falkenbergs kommun samt intervjuer med arbetsförmedlare.

Resultatet av studien visar att den dominerande synen på högre utbildning i Falkenberg är att det är ett medel för att få ett arbete, även om det också i viss utsträckning framkommer perspektiv på högre utbildning som något som leder till personlig utveckling och mer kunskap. Det senare perspektivet står främst de unga som studerar eller har studerat på högskola eller universitet för. Den sammantagna bilden som ges av de unga, lärare, studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och näringslivet, är att Falkenberg är en kommun där högre utbildning inte värderas så högt och att Falkenberg inte är en kommun där högre utbildning är särskilt betydelsefullt. Högre utbildning ses inte av unga i Falkenberg som så betydelsefullt för att skapa sig vad man själv anser vara ett bra och framgångsrikt liv. De unga värderar främst fritid, vänner och trygghet i form av till exempel arbete med stabil inkomst för ett gott liv. Detta förefaller vara möjligt att uppnå utan högre utbildning för dem som bor i Falkenberg. Särskilt gäller detta för männen, vilka prioriterar att bygga upp ett kontaktnät för att erhålla ett arbete i Falkenberg. Denna strategi är gångbar då den del av näringslivet som inte värderar högre utbildning bland sin personal tenderar att rekrytera män i sitt eget kontaktnät. Kvinnor däremot ser i högre utsträckning vikten av att vidareutbilda sig, men har då svårt att se möjlighet till karriär i Falkenberg.

Studien visar, liksom tidigare forskning, att socioekonomiska faktorer och kön påverkar motivation och benägenheten att studera vidare på högskola eller universitet. De unga som har föräldrar som har högre utbildning är mer benägna att själva studera på högskola eller universitet och flickor/kvinnor studerar i högre utsträckning på högskola eller universitet än pojkar/män. Utöver dessa faktorer har anknytning till Falkenberg en betydelse för de ungas motivation och utbildningsval. Har man minst en förälder som är född utanför Falkenberg ökar motivationen att studera vidare. De som är motiverade till högre studier vill i stor utsträckning flytta från Falkenberg och de (25-åringar) som har flyttat från Falkenberg har högre utbildningsnivå än de som bor i Falkenberg.

Studien visar att unga som är engagerade i sina studier i grund- och gymnasieskolan ofta också uppger att de är motiverade till högre studier. De sammantagna resultaten synliggör att stödet från vuxna, speciellt föräldrar och lärare, i de ungas studier har avgörande betydelse för deras engagemang i studierna. Föräldrar med högre utbildning stöttar oftare sina barn i deras skolarbete än föräldrar utan sådan utbildning. Om föräldrarna inte har tillräckliga kunskaper för att stötta sina barn blir stödet från vuxna i skolan avgörande för deras studiemotivation. Resultaten visar att flickor inte är lika beroende av stödet i hemmet eftersom de i högre utsträckning än pojkarna svarar att de får stöd av lärare. Det framgår att lärarna känner till att flickorna få mer stöd men upplever en avsaknad av strategier för stötta pojkar att bli mer engagerade i sina studier.

Studien visar att en övervägande majoritet av grundskole- och gymnasieeleverna är osäkra på sitt val av framtida utbildning och yrke. Valet att studera på högskola eller universitet görs många gånger redan vid valet av gymnasieprogram, även om det i vissa fall har gjorts senare. Många unga uttrycker en påtaglig avsaknad av stöd från omgivningen, i synnerhet från vuxna i skolan, när det gäller val av yrke och utbildning. Lärarna och studie- och yrkesvägledarna beskriver hur de bör vara aktiva i förhållande till att få eleverna att tänka på framtiden samtidigt som de anser att de ska vara passiva i förhållande till att påverka och styra eleverna, exempelvis till att gå vidare till högre studier. Lärarna uppger att frågor som rör framtidsval berörs utanför ordinarie undervisning eftersom de inte anser att de har stöd i det styrande regelverket för att ta upp frågan om framtiden (inkluderat högre studier) inom ramen för undervisningen. De beskriver att det saknas strategier kring att belysa frågor som rör arbetsliv och högre studier. Samtidigt framhåller studie- och yrkesvägledarna att de saknar strategier för att möta dagens unga som de beskriver som okunniga om arbetsliv och utbildning och därmed allt för omogna för att göra några framtidsval. Sammanfattningsvis åläggs de unga ett stort eget ansvar för sina utbildnings- och framtidsval parallellt med att vuxenvärlden saknar strategier för att öka unga kunskaper om deras framtida möjligheter och abdikerar på grund av sin rädsla för att påverka.

Place, publisher, year, edition, pages
Halmstad: Högskolan i Halmstad , 2014. , 202 p.
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-25939OAI: oai:DiVA.org:hh-25939DiVA: diva2:730239
Note

Studien har finansierats av Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen i Halland, Region Halland samt Högskolan i Halmstad.

Available from: 2014-06-27 Created: 2014-06-27 Last updated: 2016-07-01Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Strategier för höjd utbildningsnivå(1828 kB)924 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1828 kBChecksum SHA-512
f2995ec2afd9d12aa9b06515ef016d7a2b64b8e914a0c1efdde75dcd6789cac7c626b66cb6a62a00bcdf88db4c0255e80ba604118d5cbd593ec2ccd53b496a55
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Eriksson, HelenaHögdin, SaraIsaksson, AnnaUrbas, Anders
By organisation
The Wigforss GroupCenter for Social Analysis (CESAM)
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 924 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 491 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf