Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skattemässiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K3
Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Department of Law.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Tax differences between the regulation K1, K2 and K3 (English)
Abstract [sv]

År 2004 påbörjade Bokföringsnämnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebär att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 där var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall också enligt BFN tillämpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det på vissa ställen hänvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, detta framgår av 14 kap. 2 § första stycket IL. Vidare framgår det i 14 kap. 2 § andra stycket IL att inkomster skall tas upp som en intäkt och utgifter dras av som en kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed. Sambandet som här finns mellan redovisningen och beskattningen kallas för det materiella sambandet. Sambandet innebär att redovisningen ligger till grund för beskattningen.

 

Enligt de nya regelverken skall företagen redovisa på olika sätt, detta kommer att innebära vissa skattemässiga skillnader mellan företagen beroende på vilket av regelverken som tillämpas. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka skattemässiga skillnader som förekommer mellan regelverken K1, K2 och K3.

 

I det uppmärksammade rättsfallet Rå 1999 ref. 32 även kallat Key Code fallet, visade det sig att om god redovisningssed ger ett utrymme för flera olika redovisningsprinciper godtas skatterättsligt den redovisningsprincip som företaget tillämpat i redovisningen. Uppsatsen behandlar även hur det skulle bli skattemässigt för företagen om de använde sig av just denna princip.

 

Metoden som används i uppsatsen är den rättsdogmatiska. Som utvärderingsverktyg för K1, K2 och K3 används beskattningsprinciper samt redovisningsprinciper. Tillvägagångssättet för att identifiera skillnader har i uppsatsen skett med hjälp av konstruerade typfall. Typfallen behandlade områdena intäkt av försäkringsersättning, kostnad under 5 000 kr,immateriella anläggningstillgångar, varulager, avsättning och arbete enligt entreprenadavtal till fast pris. För att undersöka vilka skattemässiga skillnader som fanns mellan regelveken tillämpade jag regelverken K1, K2 och K3 på mina typfall, för att slutligen se resultatet av tillämpningen av principen från Key Code fallet.

 

Resultatet av uppsatsen visade på att det fanns skattemässiga skillnader mellan K1, K2 och K3. Vid intäkt av försäkringsersättning blev det en högre skattekostnad för dem som tillämpade K3. Likaså blev det vid kostnader som understeg 5 000 kr då detta belopp i K1 och K2 kunde kostnadsföras med en gång. Vid redovisning av immateriella anläggningstillgångar blev skattekostnaden också lägre vid tillämpning av K1 och K2. Lägre skattekostnad fick företaget också om det tillämpade K1 och K2 vid värdering av varulager samt vid uppdrag till fast pris. Det enda typfall där K3 gav en lägre skattekostnad var vid avsättning där fick företaget göra avsättning för både legala och informella förpliktelser.

 

Vid analysen av regelverken utifrån beskattningsprinciperna samt redovisningsprinciperna såg detta ut på olika sätt. Från resultatet och analysen drogs slutsatsen att regelverken inte stämmer överens med de principer som finns inom beskattningen. Stridigheter kunde identifieras på många plan. Slutsatsen gällande redovisningsprinciperna kunde göras på det sätt att vissa av principerna stämde mer överens med K1 och K2 medans vissa av principerna stämde mer överens med K3.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 41 p.
Keyword [sv]
skatt, K-projekt, beskattningsprinciper, redovisningsprinciper, god redovisningssed
National Category
Law (excluding Law and Society)
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-32945OAI: oai:DiVA.org:kau-32945DiVA: diva2:729653
Subject / course
Law
Educational program
Master's Degree Programme (one year) in Tax Law, 60 hp
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-06-26 Created: 2014-06-26 Last updated: 2014-06-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Skattemässiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K3(798 kB)898 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 798 kBChecksum SHA-512
9481ad58b4359c3e2384d7d016721765e948767ab399f9a4e1f41c1d94aa950bff80cadce2d19b2a363206696ee6426035fb0ec5c8be0511d533c2e073582ea1
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Law
Law (excluding Law and Society)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 898 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 443 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf