Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Brittgården: En territoriell diskussion kring Ralph Erskines arkitektur med bostadsområdet Brittgården i Tibro som studieobjekt
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Art History.
2014 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
Brittgården : A territorial discussion on the architecture of Ralph Erskine with the housing area Brittgården in Tibro as case study (English)
Abstract [sv]

Bostadsområdet Brittgården i Tibro byggdes i etapper under 1960-talet. Såväl stadsplanen som byggnaderna utformades av arkitekten Ralph Erskine (1914-2005).

Jag diskuterar i denna uppsats Brittgårdens gestaltning ur såväl ett arkitekturhistoriskt perspektiv som i territoriella termer. Jag gör också en territoriell studie av bostadsområdet som det ser ut och brukas idag. Den territoriella diskussionen och analysen utgår från den begreppsapparat som Mattias Kärrholms utvecklat i sin avhandling Arkitekturens Territorialitet.

Ralph Erskine brukar beskrivas som en socialt engagerad arkitekt vars arkitektur präglas av anpassning till klimatet. Denna bild bekräftas av min analys. Erskines tankar kring utformningen av Brittgården skulle kunna beskrivas i termer av hållbar utveckling, vilket idag brukar innefatta ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Brittgården har i flera sammanhang presenterats som ett alternativ till det samtida storskaliga bostadsbyggandet vars utformning styrdes av trafikplanering och rationella byggmetoder. Jag menar dock att Erskine i Brittgården ger uttryck för flera samtida arkitekturströmningar och tendenser inom bostadsbyggandet. Erskines utformning av Brittgården kan ses som en vidareutveckling och anpassning av grannskapsenheten efter samtidens tankar om trafikplanering, stadsmässighet, rationella byggnadsmetoder, ett avskalat modernistiskt formspråk och bostadsområden som stora skulpturer i landskapet.

I territoriella termer skulle Erskines gestaltning kunna beskrivas som ett försök att skapa platser med hög territoriell komplexitet. Erskines ambition att ge Brittgården en egen identitet, som dessutom var gemensam för boende i olika bostadsformer, skulle i territoriella termer kunna beskrivas som att gestaltningen utformats för att kunna ge upphov till gemensamma territoriella associationer.

Kärrholm presenterar den territoriella komplexiteten som ett mått för hur offentlig en plats är, vilket stämmer bra när det gäller Brittgården som helhet. När det gäller delar av området visar mina studier dock att det är viktigt att brukarna har makt över de territoriella produktionerna för att platser ska brukas flitigt. Detta kan också uttryckas som att det finns utrymme för territoriell taktik.

Vid större förändringar i området menar jag att det är viktigt att se till att den territoriella komplexiteten i området som helhet inte minskar, utan helst ökar. I de fall miljöer inom området ska förändras tror jag också att det kan vara bra att tänka på den territoriella komplexiteten, men framförallt är det viktigt att ge de boende större makt över den territoriella produktionen genom att lämna utrymme för territoriell taktik. Ett sätt att underlätta territoriell taktik är att undvika starka kroppsliga aktanter.

Abstract [en]

The housing area Brittgården in Tibro was built during the 1960s. The town plan as well as the architectual design of the buildings were designed by the architect Ralph Erskine (1914-2005).

This paper is discussing the design in an art historical perspective, as well as in a territorial perspective. The territorial discussion and analysis is based on the concepts that Mattias Kärrhom developed in his dissertation Arkitekturens Territorialitet.

Ralph Erskine is known as an architect with a social commitment, whose architecture is characterised by the adaptation to climate conditions. This is confirmed by my analysis. Erskine's ideas regarding the design of Brittgården could be described in terms of sustainable development, which includes ecological, economical and social sustainability.

Brittgården has been presented as an alternative to the contemporary large-scale house building scheme, where the design was ruled by traffic planning and rational construction methods. I however argue that Erskine with Brittgården gave expression to several contemporary trends in house building. The design of Brittgården can be seen as a development of the concept of neighbourhood units using contemporary ideas about traffic planning, urbanity, rational construction methods, modernistic style and housing areas as large sculptures in the landscape.

In territorial terms the design of Brittgården could be described as an attempt to create places with high territorial complexity. Erskine's ambition was to give Brittgården a common identity for all habitants regardless of their type of housing. This could in territorial terms be described as a design aimed to fuel common territorial associations.

Kärrholm argues that the publicness of a place could be described with territorial complexity. This is true when it comes to the housing area Brittgården as a whole. My studies however indicate that it is more important that the users has power over the territorial production in order to make different parts of the housing area well used. This could also be described as having potential for territorial tactics.

If major changes are considered in the housing area, I argue that it is important that the territorial complexity in the area as a whole is not decreased, but rather increased. In case of changes in smaller parts of the area it is also important to have the territorial complexity in mind, but above all it is important to give the habitants power over the territorial production, by making sure that there is potential for territorial tactics. One way to facilitate territorial tactics is to avoid actants with strong body stabilization.

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , p. 89
Keywords [sv]
Arkitektur, Territorialitet, Ralph Erskine, Miljonprogrammet, Bostadsbyggande, Modernism
National Category
Art History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-226689OAI: oai:DiVA.org:uu-226689DiVA, id: diva2:727286
Subject / course
Art History
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-05-10 Created: 2014-06-19 Last updated: 2017-05-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Brittgården i Tibro(5492 kB)72 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 5492 kBChecksum SHA-512
54fd9eaf4f34a3c5f96dca3740ec2473ca2bb5b6b0e621b26c5ff036c8132b8667b44cd6b31fb4bb1af09b7e09b95f5afb61ba2e1362843a279602439a306158
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Art History
Art History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 72 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 245 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf