Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Delaktighet i avstämningsmöten
Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Research Platform of Social Work. Jönköping University, School of Health Science, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work.
University of Stirling, Scotland, UK.
2014 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Den här rapporten handlar om de lagstadgade möten som kallas avstämningsmöten. Det är Försäkringskassan som kallar olika aktörer till dessa flerpartssamtal, för att utreda arbetsförmågan hos en sjukskriven person (här: försäkrad), och eventuella behov av rehabilitering för att denne ska kunna återgå till arbete. Syftet med det här redovisade forskningsprojektet var att studera den kommunikativa processen i sådana möten avseende främst de försäkrades delaktighet och upplevelse av mötet. Studien bygger på observationer av åtta avstämningsmöten som spelades in i sin helhet med ljud och bild, samt på intervjuer med samtliga medverkande efter mötets slut. Materialet har bearbetats kvantitativt med analys av talutrymmet mätt i antal ord och kvalitativt genom analys av det kommunikativa samspelet.

Resultatet visar att de försäkrades delaktighet var relativt stor beaktat deras andel av talutrymmet. Detta fördelades dock inte jämnt över mötet, vilket analytiskt kunde delas upp i fem olika faser utifrån vilka slags frågor som behandlades och hur detta gick till. Bland de faser som identifierades, var de försäkrades andel av talutrymmet störst i den som handlade om att beskriva aktuellt hälsotillstånd och i fasen som kallats för bedömning av arbetsförmåga, evaluering och planering. Ett mönster som märktes var att de försäkrades talutrymme sjönk väsentligt när mötet involverade fler än fyra personer. Ingen av de försäkrade uppgav dock att någon part eller person deltog ”i onödan” och därmed hade kunnat undvaras. Tvärtom beskrev de sig nöjda med valet av deltagare. Förekomsten av flera aktörer tycktes för de försäkrade utgöra en garanti att deras ärende skulle behandlas omsorgsfullt och med omtanke.

Som ett generellt mönster konstateras att de avstämningsmöten som ingår i studien tycktes främja och stödja ett aktivt deltagande av alla berörda parter inklusive den försäkrade. De försäkrade uppmuntrades att berätta ur sitt eget perspektiv. Detta var särskilt tydligt i de två faser där deras talutrymme var störst. Dessa två fynd hör sannolikt samman med att samtalssituationer som innebär att personer tilldelas, och kan göra anspråk på, en tydlig berättarroll nästan per automatik innebär ett större talutrymme jämfört med en dialog som bygger på frågor och svar. I beslutsprocessen (den femte fasen) var den försäkrades roll avsevärt mindre och i vissa fall minimal. I allmänhet tycktes besluten fattas om den försäkrade snarare än tillsammans med honom.

Avstämningsmötet framstår med tydlighet som ett så kallat institutionellt möte. Enligt samhällsvetenskaplig forskning karaktäriseras ett sådant av en tydlig agenda och markerade institutionella roller. Den studerade mötestypen skiljer sig dock från många andra institutionella samtal genom att involvera aktörer från minst två olika fält på arenan för rehabilitering med inriktning mot arbete. Dessa aktörer är Försäkringskassan och sjukvården samt i flera fall arbetsgivaren. Konstellationen innebär att samtalet utgick från flera olika perspektiv under dessa möten. Den försäkrade tilltalades ofta ur ett livsvärldsperspektiv genom att få frågor ställda på ett vardagligt sätt och med utgångspunkt i personliga upplevelser, såsom: ”hur mår du”, ”hur känner du dig?”. I analysenmärks dock, att när däremot den försäkrade själv förde in ett sådant perspektiv i andra sammanhang än i förhållande till aktuell hälsa tenderade rehabiliteringsaktörerna glida undan och skifta till ett institutionellt perspektiv. Detta kan vara en förklaring till varför den försäkrade totalt sett använde sig i anmärkningsvärt liten utsträckning av ett livsvärldsperspektiv. En annan förklaring kan vara ovana och osäkerhet att mötas i ett tvärinstitutionellt sammanhang tillsammans med personer med vilka den försäkrade har en annan relation som t.ex. patient eller anställd. Som en konsekvens av framstår den försäkrades roll i avstämningsmötet såsom oklar.

Den försäkrades perspektiv stärktes emellertid genom att ingå i allianser (alignment/aligning) med olika rehabiliteringsaktörer. När så hände var det genomgående den institutionella parten som tog det första initiativet, aldrig den försäkrade. Ett viktigt resultat är att samspelet i mötet på ett påtagligt sätt påverkas av hur framför allt rehabiliteringsaktörerna agerar visavi den försäkrade. Detta innebär att handläggaren från Försäkringskassan, i sin egenskap av mötesledare, spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning den försäkrade gesmöjlighet att bli delaktig. Detta förutsätter att FK-handläggare har goda kunskaper i samtalskonst såväl som i regelverk och samtalsmetoder. Samtidigt måste grundläggande förutsättningar för delaktighet diskuteras då det handlar om ett institutionellt möte och ett möte som ur den försäkrades synvinkel inte kan betecknas såsom helt frivilligt.

De försäkrade uttryckte emellertid tillfredsställelse med sitt möte och beskrev en känsla av att ha varit mötets centralperson. De försäkrade betonade också arbete som något mycket viktigt för dem. I ett framtidsperspektiv föreställde de sig som friska och arbetande. För att nå dit ter sig avstämningsmötet som en praktiktisk och välmotiverad arena. Kombinationen arbetsgivare, sjukvård och Försäkringskassa öppnar vägen för en ingående och förutsättningslös dialog med den som är sjukskriven omkring den aktuella livssituationen. Varierande svar från de försäkrade angående behovet av information inför ett avstämningsmöte tyder dock på att det finns både skäl och möjlighet att utveckla sättet att informera och att modifiera informationsmaterial i förhållande till individens specifika situation och förutsättningar.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping, 2014. , 84 p.
Series
Forskningsrapporter från Hälsohögskolan, ISSN 1653-1558 ; 2014:1
Keyword [sv]
flerpartssamtal, institutionell diskurs, rehabilitering, arbetsförmåga, bedömning
National Category
Social Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-23966OAI: oai:DiVA.org:hj-23966DiVA: diva2:721012
Available from: 2014-06-03 Created: 2014-06-03 Last updated: 2014-11-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Delaktighet i avstämningsmöten(793 kB)367 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 793 kBChecksum SHA-512
93575479d1d2ae467f331766c5ec8538f21f0b05d671b4a6495cd4ad689ed5b5e51b2074155e42cd9ad606e4f8108214dc982eb3e01e6e1a1419227619cf5b17
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Bülow, Pia H.
By organisation
HHJ. Research Platform of Social WorkHHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work
Social Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 367 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 447 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf